Språk är förmodligen människans viktigaste uppfinning för kommunikation då med språkets kommunikativa funktion kan vi kommunicera med varandra och vår omgivning samt leverera tydliga och begripliga budskap. Bortom den den kommunikation som uppfylls med hjälp av språket har språk andra dimensioner och funktioner. Språk skapar ett sammanhang av samhörighet och tillhörighet som individer kan identifiera sig med. Denna funktion av språket är oerhört viktigt framför allt i mångfaldiga samhällen som det svenska samhället som är på många sätt och vis mångfaldigt och mångspråkigt samhälle. Det vill säga språk är en identitetsskapande faktor och är ett sätt för individer att uttrycka vilka de är i det mångfaldiga samhället. Med enklare ord är språk i det svenska samhället en dimension av identiteten och därför bör vi främja och värna om flerspråkighet i samhället.
För det första är språk inte enbart ett kommunikativt medel utan det är ett sätt för individer att uttrycka sina identiteter och förmedla vilka de är genom språket. Detta är högst tillämpligt när man diskuterar olika grupper i samhället då språket blir bäraren av gruppidentiteten och kulturarvet som är förknippat med olika grupper. På så sätt är språk bäraren inte bara för kommunikation utan även kultur, identitet och andra oerhört viktiga aspekter som är relaterade till olika grupper i samhället. Om man nu skulle på något eller annat sätt motarbeta flerspråkighet eller ignorera att flerspråkighet är ett starkt representerat fenomen i det svenska samhället så innebär detta i själva verket att man motarbetar olikheter i samhället eller mer konkret att man inte erkänner tillvaron av dessa grupper eller till om inte vill värna om existensen av dessa grupper. Sofia Svensson och Simon Kristoffersson (2018) förklarar denna aspekt av språket i sin artikel “Skapa identiteter genom att växla mellan språk”. Forskarna menar att flerspråkiga individer kan känna utanförskap på grund av att de talar ett språk som är förknippat med en socialt utsatt grupp (Svensson & Kristoffersson, 2018). Med detta illustreras hur språk är inte bara relaterat till individens identitet utan för hela gruppidentiteten.
För det andra är flerspråkighet inte enbart ett socialt fenomen som finns i det svenska samhället. Det svenska samhället är onekligen mångfaldigt och präglas av bred variation avseende språk och kultur. Man kan inte hävda sig för att vara öppen mot olikheter och samtidigt begränsa dessa olikheter. Om samhället motarbetar flerspråkighet eller inte vill värna om det så innebär detta att det svenska samhället kommer att bli mer enfaldigt och inte varierat som det annars är. Detta gäller även på motsatt sätt också. Det vill säga genom att främja flerspråkighet så bidrar man till öppnare attityder mot olikheter och de rådande normer som dominerar samhället blir mer öppna för acceptans och tolerans.
En del vill begränsa flerspråkighet och argumenterar emot det med en utgångspunkt som handlar om att man vill värna om det svenska språket i stället. Detta är direkt fel och ett levande språk behöver alltid förändras och utvecklas genom exempelvis att komma i kontakt med andra språk. Det räcker att vi ser tillbaka lite. Idag talar vi inte samma svenska som vi talade för 100 år sedan. Detta skriver Maria Nilsson (2020) om i sin artikel “Ett språk i förändring”. Nilsson menar att alla levande språk förändras och utvecklas annars blir risken att språket dör ut (Nilsson, 2020).
Språk är inte bara ett kommunikativt medel, även om kommunikation är bland språkets viktigaste funktioner. Språk är ett sätt då identiteter kommer till uttryck och bäraren av kulturarvet samt gruppidentiteten för olika grupper i samhället. Dessutom är det svenska samhället ett mångfaldigt samhälle och om man inte erkänner flerspråkighet och främjar det då kommer samhället successivt att övergå till att bli enfaldigt. Detta påverkar den allmänna identiteten och hur öppen och tolerant man är. Därför bör vi främja flerspråkighet i samhället.
Källor
Nilsson, Maria. 2020. “Ett språk i förändring”. Karlstads Universitet. https://www.kau.se/nyheter/ett-sprak-i-forandring
Svensson, S. & Kristoffersson, S. 2018. “Skapa identiteter genom att växla mellan språk”. forskning.se. https://www.forskning.se/2018/12/04/skapa-identiteter-genom-att-vaxla-mellan-sprak/
Källkritisk diskussion
För att kunna skriva den debattartikeln använde jag mig av två källor. Den första källan är en artikel skriven om en doktorsavhandling och skriven av två kunniga experter inom ämnet. Källan behandlar ämnet flerspråkighet vilket gör att det är relevant. Den syftar till att informera läsaren och är skriven på ett objektivt sätt. Hemsidan vänder sig till allmänheten som är intresserade av diverse forskningsämnen.
Den andra källan är en artikel skriven om på Karlstads Universitets hemsida och är skriven av en expert inom ämnet. Källan behandlar ämnet flerspråkighet vilket gör att det är relevant. Den syftar till att informera läsaren och är skriven på ett objektivt sätt. Hemsidan tillhör Karlstads Universitet.
Allt detta gör att källorna är pålitliga och trovärdiga.
1 Kommentar
[…] har ägnat en hel del åt. Det innebär i praktiken att individer i samhället talar två eller fler språk på modersmålsnivå. Detta ämne är särskilt intressant i politiska sammanhang mellan […]