Inledning
Våld mot barn är ett ämne som har intresserat forskning inom det sociala området i många år. Det vill säga det är inget nytt ämne som tas upp i forskningen men snarare ett grundligt genomforskat ämne ur olika perspektiv och i förhållande till olika samhälleliga aspekter. Det vill säga man har utforskat i ämnet i förhållande exempelvis socioekonomisk situation, familjen, samhället i sin helhet och andra sammankopplade områden och som på ett eller annat sätt är relaterade till våld mot barn. Intressant nog i detta sammanhang är begreppet som av någon anledning uppfattas som fysiskt våld medan begreppet är mer omfattande och refererar till ett bredare negativt samhällsfenomen som omfattar alla former av våld såväl fysiska som psykiska och oavsett vilka som är utövare.
Frågan om våld mot barn blir ännu mer intressant i svenskt sammanhang, det vill säga i Sverige som var bland de första länderna i världen som lagstiftade ett förbud mot alla former av våld mot barn. Dessutom utgör det ansvar som åligger kommuner i Sverige en aspekt som är värd att utforska med tanken på den stora debatt som väcktes senast om omhändertagande av utsatta barn av socialtjänsten. Allt detta väcker tankar och funderinga om huruvida den svenska lagstiftningen lyckas att ge barn det skydd som de behöver eller inte och i fall det brister någonstans i att hantera det samhällsfenomenet.
1.1 Syfte och frågeställning
Våld mot barn är så omfattande område att det är omöjligt att behandla det i en studie. Dessutom har själva problemet med sociologisk forskning mer att göra. Däremot är frågan om skydd och brister mer intressant i samhälleligt sammanhang och ur samhällsperspektiv. Därför är syftet med den uppsatsen är att studera samhällsfenomenet om våld mot barn i Sverige ur ett rättsligt perspektiv. Med andra ord handlar uppsatsen om att studera samhällsproblemet våld mot barn i förhållande till den befintliga lagstiftningen och om lagtexten utgör tillräckligt med skydd i detta sammanhang. För att kunna uppnå uppsatsens syfte behöver två frågeställningar besvaras enligt följande:
- Hur effektiv är skyddet för barn i den svenska lagstiftningen?
- Vilka eventuella brister råder det inom lagtexten i det avseende?
- Vad kan samhället göra åt eventuella brister i lagtexten?
Metod och källkritik
Uppsatsens syfte och frågeställningar ställer utförande av en kvalitativ undersökning av samhällsfenomenet som handlar om våld mot barn i förhållande till lagtexten eller ur rättsligt perspektiv. Därför kommer uppsatsen att baseras på befintlig litteratur samt den svenska lagtexten som behandlar detta problem. Anledning till att den uppsatsen är en kvalitativ undersökning är att studien inte sammanställer några kvantitativa resultat i form av mängd eller antal. Undersökning beskriver problemet och dess följder snarare än att komma fram till ett nytt resultat inom området vilket gör att kvalitativ studie är den lämpligaste metoden för att genomföra undersökning.
Uppsatsen kommer naturligtvis att baseras på den svenska lagtexten i och med den studien handlar om det och även på andra akademiska och relevanta studier inom området våld mot barn, framför allt i svenskt sammanhang. Alla källor som används i den studien granskas ur ett källkritiskt perspektiv för att säkerställa pålitligheten och trovärdigheten av dessa källor. Det vill säga källor är skrivna av författare som är insatta i ämnet och har tillräckligt kunskap för att skriva om det. Samtliga källor är skrivna på ett objektivt sätt och syftar till att informera om en del av frågan som handlar om våld mot barn i samhället vilket gör dessa källor relevanta också. Dessa källor är också transparenta då de refererar till andra studier på ett korrekt sätt vid behov. Det gör att samtliga källor är pålitliga och relevanta samt trovärdiga för att användas i studien.
Linköpings Universitet “Definition av våld mot barn” https://liu.se/forskning/barnafrid/vald-mot-barn
Bland de källor som jag använde för att besvara frågeställningen och uppnå rapportens resultat är en text skriven i Linköpings Universitets hemsida om våld mot barn och dess innebörd. Det framgår inte vilka personer som har skrivit texten men i och med den är publicerad under forskning så förutsätter detta att texten är granskad och skriven av forskare eller kunniga personer inom området. Texten är publicerad år 2020 vilket gör det nära i tid och syftar till att på ett objektivt sätt informera om ämnet utan att försöka övertyga läsarna i en specifik åsikt eller punkt. Det vill säga källan är inte tendentiös. Allt detta gör källan pålitlig och trovärdig för att ligga till grund för det resultat som förekommer i den rapporten.
Ragnarsson, R. & Alvarsson, R. (2019) “De våldsutsatta barnen – tingsrättens bedömningar och resonemang kring frågor som rör vårdnad-, boende-, och umgänge.” Umeå Universitet. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1316891/FULLTEXT01.pdf
En annan källa som används i rapporten är en studie publicerad i Diva Portal och skriven av Cassandra Ragnarsson och Rebecka Alvarsson. Studien är ett examensarbete och är publicerad år 2019. I och med det är ett examensarbete så förutsätter detta att skribenterna har tillräckligt med kunskap och är väl insatta i ämnet för att skriva om det. Studien sammanställer information och kommer fram till resultat på ett objektivt och transparent sätt utan att försöka övertyga eller vinka informationen som förekommer i studien. Allt detta gör källan pålitlig och trovärdig för att använda i den här rapporten.
Nationellt centrum för kvinnofrid – NCK (2021) “Barn som upplever våld” Uppsalas Universitet. https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/barn-som-upplever-vald/barn-som-upplever-vald/
En text publicerad i Nationellt centrum för kvinnofrids hemsida och som handlar om barn som upplever våld är också använd som en källa i den rapporten. Texten är skriven av ett nationellt centrum i Sverige som har resurser och kunskaper för att kunna skriva om ämnet. Dessutom är texten publicerad år 2021 och syftar till att informera läsarna och inte övertyga dem i en specifik ståndpunkt och utan heller vinklad information. Detta gör texten är pålitlig och trovärdig samt relevant för att använda som källa i den rapporten.
Resultat
3.1 Den svenska lagstiftningen och våld mot barn
Den svenska lagtexten tar upp frågan om barn och deras skydd i flera lagar som skapar vissa rättigheter för barn. Bortom det allmänna skyddet som omfattar alla medborgare i Sverige och som specificeras i Brottsbalken (1962:700) behandlar den svenska lagtexten frågor som specifikt rör barn och deras skydd. Socialtjänstlagen- SoL (2001:453) är en ramlag som utgör kärnan i den kommunala verksamheten och specificerar ansvaret som åligger kommunen i att åstadkomma skydd för barn som bor i respektive kommun. SoL har i det 5:e kapitlet vissa bestämmelser om skydd för barn och unga.
I samma sammanhang innehåller den svenska lagtexten tvingande bestämmelser för att skydda barn och unga såsom Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52) som innehåller vissa bestämmelser med tvångsåtgärder och förebyggande åtgärder för att säkerställa skyddet för barn.
Utöver Socialtjänstlagen (2001:453) så finns det Barnkonventionen som har blivit en svensk lag från och med den 1:a januari 2021 (Regeringen, 2019). Barnkonventionen betonar mer ett statligt ansvar i att åstadkomma de avtalade rättigheterna för barn och detta betonas i flera artiklar av konventionen, enligt Barnombudsmannen (2021).
3.2 Våld mot barn i Sverige
Våld mot barn är på ett eller annat sätt ett globalt samhällsfenomen som även gäller Sverige trots att landet anses bland pionjärerna i världen i att skydda barn. Fenomenet har snarare fått modernare dimensioner i form av nya former av våld mot barn som inte precis enbart fysiska. Med andra ord har begreppet i ett historiskt sammanhang definierats på ett annat sätt än vad definition av begreppet framställer idag, menar Ragnarsson & Alvarsson (2019) som också förklarar att begreppet innebar enbart fysiskt våld och inte tog hänsyn till andra former av våld (Ragnarsson & Alvarsson, 2019) .
I detta sammanhang blir våld mot barn ett brett begrepp som omfattar alla former av våld som barn utsätts för. Linköpings Universitet baserar sin definition av våld mot barn på FN Barnkommittés definition av begreppet som sträcker sig till att omfatta psykisk, fysiskt, skada, övergrepp, misshandel, försummelse, vanvård, utnyttjande eller sexuell övergrepp. Det breda och omfattande område som begreppet täcker gör att antalet barn som utsätts för våld är betydligt större än vad det framgår i statistiken vilket också gäller Sverige som har ett starkt skydd för barn, framhäver Nationellt centrum för kvinnofrid i Uppsalas Universitet (NKC) och menar att det är så högt som 10% av alla barn som finns i Sverige utsätts för våld i någon av dessa former. Utöver allt detta så omfattar våld mot barn från och med juli 2021 ett nytt område som handlar om barn som bevittnar våld i nära relationer5.
Lagtexten i det sammanhanget specificerar de områden som kan utgöra våld mot barn genom Barnkonventionen som numera är en svensk lagtext. Dessa former av våld mot barn specificeras i artikel 19 av Barnkonventionen. Detta låter inget utrymme för andra former av våld som inte är lika uppenbara som de som specificeras i konventionen vilket medför att myndigheterna inte kan komma åt mörkertalet i dessa ärenden samt svårigheter vid bevisning av våld mot barn kan uppstå i samband med utredning av exempelvis psykisk våld mot barn, vilket också bekräftas av Linköpings Universitet6.
Slutsatser – våld mot barn
Den svenska lagstiftningen och lagtexten behandlar ämnet våld mot barn i flera regleringar såsom Socialtjänstlagen (2001:457), Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (1990:52) samt Barnkonventionen som numer är en svensk lag. Alla dessa lagar och regleringar skapar rättigheter för barnen och bland annat att de inte ska utsättas för våld utan att vidare precisera vad begreppet våld innebär utan lagstiftaren refererar alltid till barnets bästa som ett omfattande begrepp inom det området. Den breda definitionen av begreppet tar också på effektiviteten av lagtexten i att skydda barnen från att utsättas för våld. Dessutom kan man diskutera huruvida tvångsåtgärder som den svenska lagtexten innehåller är effektiva i att skydda barn eller om dessa lagar utsätter också barnen för våld. Utöver allt detta så finns det ett mörkertal som inte framgår i statistiken och det är mer eller mindre de barn som utsätts för våld som inte är precis synligt eller bevisbart såsom psykiskt våld.
Allt detta menar inte att den svenska lagtexten inte är effektiv i att skydda barn utan det är däremot effektiv i att åstadkomma det skyddet för barn. Däremot är den svenska lagstiftningen inkomplett i vissa områden och begreppet våld mot barn behöver preciseras för att omfatta alla former av våld samt metoder för att bevisa dessa former behöver etableras i ett rättsligt sammanhang. Det vill säga frågan om våld behöver vara mer inkluderande av flera områden för att komma åt mörkertalet och den dogmatiska positionen av begreppet, det vill säga utgången från lagtexten, behöver utformas på ett mer flexibelt sätt för att möjliggör bevisning och inkludering av flera aspekter av våld mot barn och som inte är tydliga eller uppenbara i alla ärenden.
Källförteckning
Barnombudsmannen (2021) ”Barnkonventionen- konventionstexten” Hämtad från: https://www.barnombudsmannen.se/barnkonventionen/konventionstexten/
Linköpings Universitet “Definition av våld mot barn” https://liu.se/forskning/barnafrid/vald-mot-barn
Nationellt centrum för kvinnofrid – NCK (2021) “Barn som upplever våld” Uppsalas Universitet. https://nck.uu.se/kunskapsbanken/amnesguider/barn-som-upplever-vald/barn-som-upplever-vald/
Ragnarsson, R. & Alvarsson, R. (2019) “De våldsutsatta barnen – tingsrättens bedömningar och resonemang kring frågor som rör vårdnad-, boende-, och umgänge.” Umeå Universitet. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1316891/FULLTEXT01.pdf
Regeringen (2019) ”Frågor och svar om Barnkonventionen som lag – för dig som är barn” https://www.regeringen.se/artiklar/2019/12/fragor-och-svar-om-barnkonventionen-som-lag–for-dig-som-ar-barn/
Socialtjänstlagen, SoL (2001:453). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
UNICEF “Våld mot barn”. https://unicef.se/fakta/vald-mot-barn
UNICEF (2020). “Barnkonventionens ställning i Sverige”. UNICEF Sverige. https://unicef.se/projekt/barnkonventionens-stallning-i-sverige
Lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-199052-med-sarskilda-bestammelser-om-vard_sfs-1990-52