Vad handlar samhällskunskap om enligt din mening?
Samhällskunskap är ett ganska stort studieområde som ä viktigt att kunna och ha kunskap om. Det handlar först och främst om vår demokrati i Sverige och hur samhället är uppbyggt eller organiserat. Det handlar om att kunna de lagar och regler som styr landet och som präglar det demokratiska samhället. På så sätt får man kunskap om sina rättigheter och sina skyldigheter i samhället och förstår demokratins utveckling från början fram tills idag. Mer eller mindre har samhällskunskap inte bara med demokratin eller politiken att göra utan det har en direkt påverkan på oss människor och våra liv eftersom vi lever i ett samhälle som styrs av lagar och regler som vi behöver förhålla oss till. Kortfattat handlar samhällskunskap om samhället i stort och hur samhället är organiserat.
2- Varför är det viktigt att läsa samhällskunskap?
Samhällskunskap är ett viktigt ämne som alla elever bör ha kunskap om. Detta är eftersom samhällskunskap innefattar viktiga områden som handlar om vår demokrati och vårt samhälle. Det befäster rådande demokratiska tankar hos elever och främjar demokratiskt och kritiskt tänkande samt väcker intresse hos elever i tidigt skede för samhället vilket är en grundläggande förutsättning för demokratin att folk är engagerade i samhällsdebatten och samhällsfrågor. Grundläggande kunskaper i samhällskunskap är viktiga för att elever ska få en förståelse av samhället och den historiska utveckling av demokratin tills samhället har blivit det som vi idag lever i. Det vill säga grundläggande kunskaper i samhällskunskap handlar om demokrati.
3- Varför bör vi bry oss om valet?
Valet 2022 i Sverige är en viktig händelse som alla bör bry sig om och engagera sig i. Det är kärnan i den svenska demokratin och förutsättning för att kunna leva i ett demokratiskt land. Detta är eftersom valet avspeglar folkets vilja utifrån det sätt som samhället har organiserat sig. Demokratin handlar i slutändan om att all makt utgår från folket och demokratiskt och transparent val avspeglar folkets makt i att kunna styra landet. Dessutom visar valet den rådande stämningen i samhället och vilka politiska ideologier dominerar eller får mer plats i samhället vilket har direkt påverkan på människors liv. Demokratiskt och transparent val där alla kan uttrycka sina åsikter och mobilisera är ett kvitto på att demokratin fungerar i en stor utsträckning.
4. Vilka grundlagar finns det i Sverige?
Sverige har fyra grundlagar. Dessa är regeringsformen, successionsordningen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefriheten.
Regeringsformen beskriver hur landet styrs eller ska styras samt hur maktfördelningen ska se ut i samhället. Denna grundlag beskriver också de demokratiska rättigheter som medborgarna i Sverige har.
Successionsordningen handlar om hur Sveriges torn ärvs och vem blir kronprins eller kronprinsessa samt vem blir kung eller drottning i Sverige.
Tryckfrihetsförordningen är en viktig grundlag som garanterar viktiga demokratiska rättigheter. Det handlar om möjligheten att kunna ge ut publikationer, böcker eller andra skrivelser. Denna lag garanterar att vem som helst i Sverige kan sprida information och publicera tryckta material. Enligt denna grundlag kan myndigheterna inte ha någon censur på publikationer. Det finns en viktig princip i denna grundlag som är Offentlighetsprincipen och som innebär att allmänheten kan ta del av offentliga handlingar som inte är sekretessbelagda.
Yttrandefriheten är också en grundlag som garanterar demokratiska rättigheter till medborgarna och det handlar om att kunna uttrycka sina åsikter och säga det man tycker utan att bli förföljd eller få negativa konsekvenser.
Grundlagarna är viktiga i Sverige eftersom de utgör en garanti för att demokratin ska fungera och att makthavarna inte kan missbruka den offentliga makten som ursprungligen tillhör folket, den rättmätige ägaren av makten.
5. Förklara följande begrepp
Rösträtt: rätten att rösta i det allmänna valet. I Sverige har vi en allmän och lika rösträtt för alla svenska medborgare.
Valbarhet: Det handlar om vem kan ställa upp i valet och bli vald till förtroendeuppdrag.
Proportionellt valsystem: Detta är vårt sätt i Sverige att organisera demokratin genom proportionerligt valsystem som innebär att politiska partier får politiska mandat i riksdagen utifrån det procent som partiet fick i valet i förhållande till totala antalet röster med riksdagsspärr på 4%.
Valkrets: Valkretsar är geografisk indelning på områden i Sverige och partierna kan välja att ställa upp med olika kandidater till valet i olika valkretsar.
Personröstning: Det är ett sätt för väljarna att rösta på en specifik kandidat i partiet i stället för att bara rösta på partiet i allmänhet.
6- Vilka är riksdagens uppgifter?
Riksdagens främsta uppgifter handlar om att besluta om nya lagar och ändra befintliga. Riksdagen beslutar dessutom om statens budget och vilka inkomster och utgifter att ingå i det. Riksdagen kontrollerar regeringen och ser till att regeringen sköter sitt uppdrag enligt det förtroende som de fick av folket. Riksdagen arbetar med EU-frågor och tillsammans med regeringen utformar de Sveriges utrikespolitik.
7- Vad menas med utskott?
Det är en enhet inom Riksdagen där sitter ledamöter från riksdagen och arbetar eller behandlar specifika frågor såsom försvarsutskottet eller utbildningsutskottet. Varje utskott har en kansli och i varje utskott sitter minst 15 ledamöter.
8- Hur går regeringsbildning till?
Efter varje val var fjärde år bildas det en regeringen. Talmannen i riksdagen håller enskilda överläggningar med olika partier och dessa överläggningar slutar med att talmannen föreslår en kandidat till posten som statsminister, ofta från det parti som har flest röster. Därefter röstar riksdagen om den föreslagna kandidaten och om den får mer än 50% av rösterna får den kandidat bilda en ny regering. Om kandidaten inte godkänns så får talmannen återkomma med ett nytta förslag på kandidat till posten som statsminister. Talmannen har 4 försök på sig att komma med ett godkänt förslag på kandidat till statsministerposten annars hålls det ett nytt val om inte ordinarie valet ska hållas inom tre månader.
9- Vilka är regeringens uppgifter?
Regeringen har i uppgift att styra länder, komma med förslag på nya lagar och regleringar eller ändra befintliga. Regeringen representerar Sverige i internationella sammanhang och träffar olika avtal och överenskommelser med övriga regeringar eller övriga länder..
10- Vilken är regeringschefen och vad har hen för uppgifter?
Regeringschefen är statsminister och vår nuvarande statsminister är Magdalena Andersson. Statsminister främsta uppgift är att leda regering och utse statsråd för att bild regering. Statsminister har rätt att avskeda eller tillsätta statsråd.
11. Varför har den nuvarande regeringen svårt att driva igenom sin politik?
Detta var eftersom Sverige inte hade en majoritetsregering som har majoritetens stöd i riksdagen vilket försvårade för regeringen att driva sin politik.
12. Ge exempel på två myndigheter
Arbetsförmedlingen är en statlig myndighet som arbetar med arbetsmarknadsfrågor och arbetslöshet i landet.
Försäkringskassan arbetar med socialförsäkringssystemet och hur det används i Sverige utifrån befintliga lagar.
13- Utvärdera följande påståenden och skriv vad du tycker
Vinstutdelning för friskolor ska förbjudas. Jag tycker att detta är ett ganska dåligt förslag och påminner litegrann om kommunistiska Ryssland där allt var offentligt. Kristdemokraterna anser att det är okej med vinst i skolan så länge utbildningen håller hög kvalité. Moderaterna är för vinst inom välfärden och anser att vinstdrivande verksamhet ska vara tillåtna. Centerpartiet är också för vinstutdelning inom friskolor men inte dessa skolor vars huvudman har fått anmärkning eller förelägganden efter tillsyn från Skolinspektionen. På samma sätt anser Sverigedemokraterna att det är okej med vinstutdelning inom friskolor så länge utbildning är kvalitativ. Liberalerna är emot vinstutdelning inom friskolor men vill bevara valfriheten inom skolsystemet. Miljöpartiet är starkt emot vinster och vinstdrivande verksamheten i skolvärlden. På samma sätt är Socialdemokraterna och Vänsterpartiet emot vinstutdelning inom friskolor och menar att pengarna ska gå till utbildning och inte till aktieägarna och riskkapitalister. Detta är för att främja jämlikhet i skolvärlden bland elever.
Påstående 2
Kungahuset ska tilldelas mindre pengar. Jag anser att detta är ett bra förslag då ingen har rätt att leva på skattebetalarnas bekostnad ett lyxliv. Sverigedemokraterna anser att detta är ett mycket dåligt förslag och de uppskattar det arbete som kungahuset gör och refererar till den historiska rollen av kungahuset. Kristdemokraterna är emot förslaget och anser att kungahuset tjänar Sveriges intressen och anseende. Liberalerna vill inte ändra befintliga regler gällande apanaget. Moderaterna har inte heller något förslag i frågan och anser att Sverige ska behålla nuvarande reglering. Socialdemokraterna är förvånansvärt emot förslaget och anser att monarkin fyller en viktig funktion för Sverige. Centerpartiet anser att apanaget ska begränsas. Miljöpartiet anser att detta är ett bra förslag och på sikt apanaget bör avskaffas. Vänsterpartiet tycker att det är ett bra förslag och att pengarna som går till kungahuset skulle kunna göra bättre nytta i sjukvården eller skolan.