Språk och makt: sexolekter skapar makt

Innehållsförteckning

1. Inledning

1.1 Syfte och frågeställning 

2. Metod och material 

3. Resultat

3.1 Kön och språk 

3.2 Förhållande mellan sexolekter och makt

4. Diskussion 

5. Källförteckning 

Abstrakt

Språk är ett medel som människan huvudsakligen använder för kommunikation och för att leverera begripliga budskap samt för att förstå andras. Bortom de språkliga dimensionerna så ha språk andra funktioner som handlar om att det är starkt relaterat till identitet och vi förmedlar många aspekter via språk som bland annat maktställning. Sexeoleketer är högst intressant i det sammanhanget. Det är en variant av språk som refererar till olika sätt av språkbruk hos kvinnor och män. Skillnader mellan manligt och kvinnligt språkbruk är oerhört viktigt och relaterad till vilken makt respektive grupp har och som har att göra dels med den historiska utvecklingen av samhällsstrukturen avseende tilldelade könsroller och dels med de nu rådande stereotypiska uppfattningarna.

1. Inledning

Språk är människans främsta kommunikationsmedel som människor använder för att förstå sin omgivning och för att göra sig förstådda. Det vill säga man kommunicerar huvudsakligen med hjälp av språk även om det finns en liten del i mänsklig kommunikation som sker med icke-språkliga medel såsom gester och kroppsspråk. Den funktion som språk uppfyller är intressant eftersom den har andra aspekter som inte är direkt språkliga. Språk är lika mycket relaterad till kommunikation som till ens identitet och hur individer i samhället identifierar sig samt hur identiteter kommer till uttryck med hjälp av språket. Med enklare ord identifierar man sig med hjälp av språk och uttrycker vilka vi är samt våra känslor och idéer. Dessutom präglas det egna språkbruket av utmärkande drag som gör att vårt språkbruk skiljer sig från andras. Detta vill säga olika individer använder språket på sitt väldigt unika sätt som skiljer sig från andras eller sin egna språkliga variant. 

Denna flexibilitet av språket gör att det är ett anpassningsbart medel som går att anpassa efter mottagare, sammanhang och syfte.  Det är en oerhört viktig dimension av språket då den funktionen möjliggör variation i språkanvändning såsom bland annat att ta olika roller i kommunikativa sammanhang samt göra vår språkanvändning mer enligt det syftet som kommunikationen sker för. Man kan dessutom tack vare möjligheten att anpassa språket förmedla ens maktställning i det kommunikativa sammanhanget. Det vill säga man förmedlar makt genom att använda språket och visar vilken maktställning man har inte bara i enskilda sammanhang ytan i en viss utsträckning i hela samhället.

Detta är mycket intressant att utforska ur ett genusperspektiv eller med hänsyn till manlig och kvinnlig språkbruk.det vill säga hur makt avspeglas hos kvinnors respektive mäns språkanvändning.  Den sociolingvistiska forskningen har ägnat en hel del åt just det här med manligt och kvinnligt språkbruk samt förekommande skillnader mellan kvinnliga sättet respektive det manliga sättet att använda språket på. Därför är det intressant att förstå hur sexolekter samspelar med rådande maktstrukturer i samhället och hur detta visar sig i maktförhållandena och språkanvändning hos kvinnor respektive män.

1.1 Syfte och frågeställning

Syftet med den undersökningen handlar huvudsakligen om att utforska relationen mellan makt och språk ur ett genusperspektiv. Det vill säga denna uppsats syftar till att förstå skillnader his kvinnligt respektive manligt språkbruk och hur dessa skillnader avspeglar sig på maktförhållandena utifrån rådande samhällsstruktur. Därmed och för att kunna uppnå syftet med denna uppsats behöver uppsatsen besvara följande två frågor:

• Vilka skillnader finns det mellan kvinnligt och manligt språkbruk?
• Hur avspeglar dessa skillnader maktförhållandena dom kommer till uttryck via språket?

2. Metod och material 

För att kunna uppnå undersökningens syfte och besvara frågeställningar kommer uppsatsen att dra nytta av den befintliga forskning inom sociolingvistik med tyngdpunkt och fokus på manligt och kvinnligt språk. Befintlig litteratur inom området har behandlat dessa frågor som rör makt, språkanvändning, könsroller och hur dessa olika aspekter samspelar med varandra i kommunikativa kontext. Undersökningen kommer huvudsakligen att utgå från den befintliga litteraturen framför allt litteratur som är skriven på svenska och som handlar om språklig variation i samhället och mer specifikt om skillnader mellan kvinnor och män i språkanvändning. Även sådan litteratur som handlar om makt i språkliga sammanhang kommer att beaktas i den uppsatsen. Slutsatser kommer att baseras på vad forskning och andra har kommit fram till inom sociolingvistik forskning.

Metoden av genomförande av undersökning förutsätter att det finns material att använda. Därför kommer Diva Portal och Google Scholar att vara de huvudsakliga sökmotorer som undersökningen kommer använda litteratur från och leta fram vetenskapliga verk inom sociolingvistik för att kunna besvara frågeställningar. En viktig punkt att ta hänsyn till i denna uppsats handlar om begränsningar då undersökningen inte är omfattande på grund av aspekter såsom tid och utrymme varför det enbart är några källor som kommer att användas. En viktig punkt i att välja källor handlar om ett källkritiskt förhållningssätt när dessa källor väljs ut. Det vill säga dessa källor kommer att granskas källkritiskt för att göra slutsatserna i denna uppsats mer trovärdiga och pålitliga.

3. Resultat

3.1 kön och språk

Språk påverkas i en stor utsträckning av olika kön som använder språket och detta samspel resulterar i så kallade sexolekter. Denna variant av språket eller sexolekter refererar till skillnader i språkbruk hos kvinnor respektive män. Det förutsätter skillnader i hur dessa två grupper, det vill säga män och kvinnor, använder språket. Det vill säga på ett generellt plan förutsätter sexolekter att det förekommer utmärkande drag och kännetecken som präglar språkanvändning hos respektive grupp. Pernilla Bloom (2021) som utforskar och reder ut begreppet “Sexolekter”  i sin artikel “Sexolekter – Talar kvinnor mer än män?” förklarar skillnaderna och preciserar vad sexolekterna är. Bloom (2021) förklarar att det förekommer skillnader i språkbruk hos män och kvinnor och dessa skillnader kan visa sig i form av utmärkande drag som kännetecknar språkanvändning hos respektive grupp utifrån det biologiska könet eller genus, det vill säga det sociala könet (Bloom, 2021).

Detta menar att sociolingvistik forskning har konstaterat att det förekommer skillnader mellan manligt och kvinnligt språk beroende på biologiska könet eller på hur olika individer definierar sig i förhållande till denna fråga, det vill säga om individen definierar sig som en kvinna eller som en man. Framför allt är det feministisk forskning som har drivit på denna fråga som handlar om skillnader i språkbruk hos män och kvinnor. Carl Fredrik Reslow (2017) skriver om denna variant av språket i sin uppsats “Manligt och kvinnligt språkbruk i podcastsamtal – Samtalsstrategier, avbrott, stödsignaler m.m.” och menar att forskningen har konstaterat dessa skillnader mellan män och kvinnor men ändå så är dessa skillnader mer generella och inte konkreta. Det vill säga det går inte att hävda att kvinnor eller män använder språket på ett specifikt sätt eller alla utmärkande drag för respektive sätt att använda språket finns hos alla kvinnor eller hos alla män (Reslow, 2017). Denna syn av Reslow bekräftas även av Emma Folt (2014) som skriver i sin uppsats “Talar kvinnor och män samma språk?” om skillnaderna och hur dessa skillnader är övergripande och inte kan generaliseras på alla kvinnor eller män (Folt, 2014).

3.2 Förhållande mellan sexolekter och makt

Denna relation mellan sexolekter och makt har sitt ursprung i att språk anses som maktmedel som kan användas för att förhandla om och förmedla makt. Maktställning och roller i kommunikativa sammanhang kan förmedlas via språket och det finns gott om exempel som illustrerar detta. Till exempel, man kan lätt förstå maktförhållandena i ett enkelt samtal som till exempel i en anställningsintervju då man förstår vilken av samtalspartners sitter på en mäktigare ställning än den andra. På samma sätt kan man förstå i ett gruppsamtal vem som har ledarrollen och vilka inte är samtalsledare. Denna aspekt av språket som handlar om att det är ett maktmedel förklaras av Mikhael Mikalides (2014) i sin artikel “I språket ligger makten”. 

Sexolekter är en variant av språket vilket medför att förhållandet mellan makt och språk gäller även sexolekter som en variant av språket. Om man tillämpar detta förhållande i ett sammanhang där könsroller är inblandade så förstår man denna relation. Det är stereotypiska uppfattningar och rådande könsroller i samhället att ta hänsyn till i detta sammanhang. Med enklare ord härstammar det kvinnliga respektive det manliga sättet att använda språket på ur de rådande stereotypiska uppfattningar och vilka roller tilldelas olika kön. Det vill säga hur kvinnor respektive män förväntas bete sig i allmänhet och därmed även hur de använder språket och hur de talar. Språkanvändning stämmer bra överens med dessa uppfattningar och därmed med maktställning som respektive grupp har i samhället. Om man vill konkretisera detta så förstår man så småningom att kvinnor är i en viss utsträckning marginaliserade och männen har en mäktigare position i samhällsstrukturen. Detta avspeglar sig även på hur respektive grupp förväntas bete sig utifrån de rådande uppfattningarna och därmed gäller det även språkanvändning hos respektive grupp, skriver Emma Folt (2014) och förklarar vidare att det inte finns en konkret förklaring till varför dessa skillnader uppstår (Folt, 2014). Enligt Hanna Nordström (2011) instämmer med Folt och härleder dessa skillnader delvis till historien och den historiska utveckling av olika könsroller som respektive grupp har (Nordström, 2011).

4. Diskussion 

Skillnader mellan män och kvinnor i hur dessa två grupper använder språket är bevisade av sociolingvistik forskning som bekräftar dessa skillnader och delvis förklarar ursprunget till dessa skillnader. Skillnaderna i hur män och kvinnor använder språket refererar forskningen till som sexolekter som är en variant av språket som avser skillnader i språkbruk beroende på genus eller biologiskt kön. De skillnaderna, även om de är konstaterade, är väldigt generella och forskningen menar att dessa skillnader inte är hos varje kvinna eller man i språkanvändning. På så sätt kan man inte etablera ett mönster i hur kvinnor respektive män använder språket och som konkretiserar skillnaderna i språkbruk hos respektive grupp. 

Samspel mellan sexoleketer och makt visar sig i form av olika maktpositioner som kvinnor respektive män har i kommunikativa sammanhang och som härstammar från rådande stereotypiska uppfattningar och rådande och tilldelade könsroller. Detta kan härledas delvis till den historiska utvecklingen av könsroller och i stort sett hela samhällsstrukturen som gav olika kön olika maktställningar. 

5. Källförteckning 

Bloom, P., 2021. Sexolekt – talar kvinnor mer än män? | Doktorn.com. Hämtad från: https://www.doktorn.com/artikel/sexolekt-hur-människor-talar/ 

Dahlgren, E. (2014). ‘Mannen säger det han vet; kvinnan säger det som behagar’. En studie av manligt och kvinnligt språk i Strindbergs sorgespel Fröken Julie (Dissertation). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-33534 

Folt, E. (2014). Talar kvinnor och män samma språk?.  En intervjuundersökning av män och kvinnors vardagsspråk i Halmstad (Dissertation). Hämtad från: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-24640 

Nordström, H. (2012). Kvinnligt och manligt språk – finns det? : En kvalitativ analys av texter (Dissertation). Hämtad från http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-16881 

Mikalides, M. 2014. I språket ligger makten. Länstidningen i Södertälje. https://www.lt.se/2014-01-24/i-spraket-ligger-makten