Språk och makt  

Språk är människans främsta kommunikationsverktyg som vi använder för att kommunicera med omvärlden. Trots att språk fyller kommunikativa funktioner i människans liv har det även andra aspekter. Det vill säga språk avspeglar en viktig social aspekt eftersom det avspeglar maktstrukturer i kommunikativa sammanhang. Med andra ord, språk kan visa vilken maktställning man har utifrån ens språkanvändning. 

Makt och språk går hand i hand och vår språkanvändning påverkas i en stor utsträckning av faktorer som handlar om exempelvis, mottagare, syfte, sammanhang och andra aspekter som kraftigt kan påverka språkanvändning hos människor och därmed maktställning. Ett bra exempel som illustrerar relationen mellan makt och språk återfinns i romanen 1984 av George Orwell. Orwell beskriver huvudpersonens jobb på arkiv avdelning i sanningsministeriet där Mr. Winstons huvudsakliga arbetsuppgifter att ändra texter som förekommer i tidningar för att sedan partiet ska kunna behålla makten. Med enklare ord illustrerar Orwell i sin roman hur det auktoritära partiet använder språk som maktmedel för att fortsätta styra varför partiet har skapat en avdelning som endast jobbar med att ändra texter så att de passar i partiets riktning och främjar partiets ställning. 

“Och om alla andra godtog den lögn som partiet tvingade på dem – om alla skriftliga vittnesbörd instämde med den – då övergick lögnen i historia och blev sanning” 
(Orwell, 1084, s. 36). 

Med andra ord kan man skapa en verklighet av rena ord eller med hjälp av språket utan att det ska behövas en sanning som står bakom denna påstådda verkligheten. Allt detta kan ske bara med hjälp av språk därför att språk är en maktfaktor och den som styr språket eller som har språket har makten. Detta kan faktiskt vara minst lika sant i verkliga sociala sammanhang. Till exempel, i sociala sammanhang kan vi förstå vilka som sitter på en mäktigare ställning genom deras språkanvändning, som till exempel manligt och kvinnligt språk i sociala sammanhang illustrerar viktiga samhälleliga maktstrukturer. Det vill säga kvinnor har en svagare maktställning i samhället vilket också avspeglas i kvinnlig språkanvändning eftersom kvinnor förväntas tala på ett specifikt sätt som stämmer överens med deras maktställning i samhället.

Slutligen går språk och makt hand i hand och språk är en maktfaktor och avspeglar nuvarande maktställning som en har. Med hjälp av språk kan man skapa en verklighet som egentligen inte finns. Språk visar dessutom vilken maktposition man har i kommunikativa sammanhang vilket lätt kan identifieras i dessa sammanhang.