Identitet är inte en fråga som kan definieras med enbart en faktor utan det är mer en komplicerad aspekt av människor. Det vill säga människors identitet utformas och påverkas av olika aspekter som gör att vi kan svara på frågan som handlar om vem jag är. Det vill säga frågan om ens identitet kan besvaras med olika faktorer som spelar en roll och utformar människors identiteter samt som får oss att bli de personer som vi är. Språk är i detta sammanhang en oerhört viktig faktor för identitetsskapande och som utformar människors identitet, medvetet eller omedvetet. Det visar sig på olika sätt från till exempel, den personliga användning av språket till anpassning av vårt språkbruk så att vi tillhör en specifik social grupp eller en viss åldersgrupp i samhället. Språk bör därför anses en del av individ- och gruppidentiteten.
För det första är språk ett kommunikativt medel som vi förmedlar våra tankar och känslor med och viktigare än det vi förmedlar vilka vi är som personer. Det är med hjälp av språket vi uttrycker våra identiteter i kommunikativa sammanhang. Till exempel, i ett samtal förstår våra samtalspartners viss information om vilka vi är bara genom ett enkelt samtal och de kan förstå till exempel att vi kommer från ett specifikt område eller att vi tillhör en specifik social grupp och annan information som kan visa vilka vi är.
För det andra handlar frågan om språk och identitet inte bara om individers identitet utan även om gruppidentitet med alla förknippade aspekter såsom kulturarvet för gruppen och andra dimensioner som gör den sociala gruppen till en grupp. Det vill säga identitetsskapande via språk tydligt genom att språket är bäraren av detta kulturarv som grupper bär med sig genom tiderna. Ett exempel som kan illustrera detta förhållande handlar om vissa grupper i samhället som har ett annat modersmål än svenska och hur individer i dessa grupper identifierar sig med sitt modersmål. Även två- och flerspråkiga individer i samhället identifierar sig med de språk som de talar och växlar mellan dem samt anpassar sin språkanvändning utifrån det språk som de talar och den kultur som är förknippad med respektive språk. Till exempel, en tvåspråkig individ som talar svenska och engelska anpassar sin användning av tilltal till dessa två språk när hen använder dem och säger tilltalsord på engelska men inte på svenska. Ett annat exempel handlar om att tvåspråkiga individer som talar ett språk som tillhör en social utsatt grupp kan känna utanförskap på grund av det språket, förklarar Sofia Svensson (2018) i sin artikel “Skapa identiteter genom att växla mellan språk” .
Trots det klara sambandet mellan språk och identitet eller rollen som språk har som identitetsskapande faktor så finns det en del motståndare för detta. Vissa försöker förminska sambandet mellan språk och identitet till ett rent språkligt fenomen genom exempelvis att förespråka att ta bort eller minska modersmålsundervisniung på skola. Denna syn på språk och identitet är direkt felaktigt och medför negativa konsekvenser på identitetsutveckling för de individer som har ett annat modersmål än svenska. Det innebär i praktiken att med trycker ner en hel social grupp och försöker ta bort den del som handlar om deras identitet, menar Nancy Malavé (2016) i sin artikel “Det är språket som skapar vår identitet”.
Slutligen är språk ett kommunikativt medel som uppfyller kommunikativa funktioner hos människor men dess funktion sträcker sig längre än just kommunikation. Språk har en del som är relaterad till individers identiteter och gruppidentitet samt det har att göra med det kulturella arvet som sociala grupper i samhället bär med sig genom tiderna så att det blir en faktor de identifierar sig med bland alla andra identitetsskapande faktorer. Därför bör språk anses som en del av identiteten och debatten på alla nivåer bör ta hänsyn till detta.
Källor
Svensson, S., 2018. Skapa identiteter genom att växla mellan språk – forskning.se. forskning.se. https://www.forskning.se/2018/12/04/skapa-identiteter-genom-att-vaxla-mellan-sprak/
Malavé, N., 2016. Det är språket som skapar vår identitet. [online] Aftonbladet.se https://www.aftonbladet.se/debatt/a/RxEnMr/det-ar-spraket-som-skapar-var-identitet
Källkritisk diskussion
I den debattartikeln använder jag två källor för att stärka mina argument och för att bemöta eventuella motargument. Den första källan är en vetenskaplig studie publicerad på forskning.se och det handlar om flerspråkighet och identitet vilket gör artikeln relevant. Författaren är väl insatt i ämnet vilket framgår av hemsidan i och med artikeln är en del av ett vetenskapligt projekt. Artikeln presenterar fakta på ett objektivt sätt utan att försöka övertyga läsaren med en specifik ståndpunkt. Artikeln är publicerad år 2018. Allt detta gör artikeln relevant och trovärdig.
Den andra källan som jag använde är en artikel skriven på Aftonbladet och som handlar om språk och identitet. Artikeln är skriven av en författare som är väl insatt i ämnet vilket framgår på vilket sätt i hemsidan. Det innehåller information som presenteras på ett objektivt sätt. Artikeln är publicerad år 2016 vilket gör det nära i tid. Allt detta gör att båda källorna är relevanta och trovärdiga.