Ska vi ha en litterär kanon i skolan?

Det är en omdebatterad och laddad fråga som väcker många reaktioner, inte minst bland politikerna. Frågan har diskuterats sedan ett tag. Alla har olika perspektiv att se på frågan men själva frågan står kvar obesvarad och fortfarande omdiskuterad. Frågan är så känslig att den debatterades i riksdagen redan 2008 utan att kunna fatta ett beslut i frågan. 

För att kunna ge en åsikt i frågan och ta ställning behöver vi först förstå begreppet. En litterär kanon är ett urval av de litterära verk som kvalificeras att vara en svensk litterär grund eller litterär kärna. Med enklare ord, litterär kanon representerar referensmaterial för den som vill läsa svenska litterära verk. I skolans värld representerar litterär kanon de litterära verk som ska läsas i skolan. Själva begreppet är betydligt bredare än just ett urval eller referensmaterial. Det står för kärnan av litterära verk i ett specifikt land eller i en specifik kultur och det är inte specifikt för skolan (Stårsta, 2014). Vi har inte en litterär kanon i Sverige och det bör införas.

Införande av en litterär kanon i Sverige är enklare sagt än gjort, inte minst på grund av motståndet och den debatten kring frågan. En litterär kärna av de svenska litterära verken kan vara fördelaktig för Sverige. 

En litterär kanon i skolan främjar och ökar jämlikheten i den svenska skolan. Barn som behöver extra stöd i skolan eller som pluggar extra hemma kommer att kunna dra nytta av en litterär kanon i skolan. Även barn vars föräldrar inte har högskoleutbildning eller med invandrarbakgrund kommer att dra nytta av en litterär kanon i skolan. Detta är eftersom barn som har det svårt i skolan eller som inte är insatta i svensk litteratur som andra elever kommer att kunna få tydligare stöd i det de läser (Wikström, 2008). Åsa Moberg skriver ”En litterär kanon är kanske allra viktigast för de barn vars föräldrar saknar högskoleutbildning eller har flyttat hit till Sverige från ett annat land” (Moberg, 2018).      

En litterär kanon på den svenska skolan representerar dessutom kärnan av litterära kvalificerade verk som bör läsas i Sverige. Det urvalet ger en överblick över de verk som har uppskattats och beundrats över tiden. Med andra ord, den litterära kärnan står för svenska litteraturen i sin helhet och ger den som vill läsa svensk litteratur referensmaterial för vad man bör läsa. Moberg tycker ”En litterär kanon ska försöka visa vilka författare som betytt mycket för en nation” (Moberg, 2018).

En av de viktigaste aspekterna i varför Sverige bör införa en litterär kanon är det svenska språket. Införande av en litterär kanon bidrar till att bevara det svenska språket och den litterära kulturen i Sveige. Detta är eftersom engelskan nu får allt större inflytande på många andra språk och svenska språket är inget undantag. Det har blivit allt vanligare att vi blandar engelska i svenska när vi pratar. På det sättet kommer svenskan att påverkas av engelska ord och uttryck på lång sikt. Åsa Moberg säger vidare ”Engelskan får en allt större och starkare ställning i världen och en litterär kanon kan hjälpa oss att bevara vårt modersmål” (Moberg, 2008).

Ett motargument som kanon motståndare brukar anföra är grunder för en litterär kanon. Det vill säga på vilka grunder kvalificeras de verk som ska ingå i en litterär kanon? Eller vem beslutar vad som ska ingå i en litterär kanon eller inte? Det är nog en svår fråga som inte kan besvaras enkelt med få meningar. En viktig aspekt i det hela, är att en litterär kanon inte ska beslutas av politiker. Litterära verk ska kvalificera sig på andra grunder än just politiska beslut. Axel Josefsson (M) anser ”Nej, politiken ska inte göra listor över vilka böcker människor ska läsa, beslutet får i så fall ligga hos lärare och rektorer” (Pettersson Moberg, 2019). Det finns ett viktigt faktum att det urvalet eller den listan är inget statiskt utan det representerar bara grunden i den svenska litteraturen. En litterär kanon är med andra ord inte något slags marknadsföring för vissa litterära verk. Lärarna eller andra litteratur intresserade kan presentera andra böcker som inte tillhör den litterära kanonen i Sverige. 

Slutligen, Sverige behöver en litterär kanon utifrån flera anledningar men främst för att öka jämlikheten i den svenska skolan, för att bilda en grund för den svenska litteraturen som bör läsas i Sverige och för att bevara det svenska språket och den svenska litteraturen.

Motståndet mot frågan är inte principiellt motstånd utan snarare av praktisk karaktär. Motståndet är delvis förståeligt men de resonemang som anförs av motståndare är mer fokuserade på hur Sverige kan införa litterär kanon och inte på varför.

Källor

Riksadagen, 2008. Litterär kanon. Stockholm: Riksadagen. Tillgänglig <https://www.riksdagen.se/sv/webb-tv/video/motion/litterar-kanon_GW02Ub236#:~:text=De%20elever%20som%20inte%20f%C3%A5r,deras%20f%C3%B6r%C3%A4ldrar%20invandrat%20till%20Sverige.> 

Moberg, Å., 2021. Är litterär kanon något för Sverige?. [online] Skolvarlden.se. Available at: <https://skolvarlden.se/bloggar/asa-morberg/ar-litterar-kanon-nagot-sverige> [Accessed 28 April 2021].

Stårsta, A., 2014. Kanon i skolan – Attityder till kanon och didaktik i skolans värld. [online] Diva-portal.org. Available at: <http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:724184/FULLTEXT01.pdf> [Accessed 28 April 2021].

Pettersson Moberg, C., 2019. Politikernas favoritböcker – och vilka alla bör läsa. [online] gp.se. Available at: <https://www.gp.se/kultur/kultur/s%C3%A5-tycker-g%C3%B6teborgspolitikerna-om-litter%C3%A4r-kanon-1.17767419> [Accessed 28 April 2021].