Sexolekter avspeglar makt

Språk har alltid diskuterats som ett verktyg för kommunikation med omvärlden. Det vill säga för att skicka begripliga budskap till andra och samtidigt ta emot andras budskap och förstå dem via språket. Intressant nog i detta sammanhang är frågan om språk då språk användning inte är enhetlig och vi använder språket på olika sätt och trots det förstår vi fortfarande varandra. Det vill säga varje grupp eller varje individ sätter sin prägel  i språket och använder det på sitt väldigt unika sätt. Detta förutsätter skillnader i språkanvändning hos olika grupper och individer i samhälle. Detta leder nödvändigtvis till att olika grupper och olika individer förmedlar sin maktställning i kommunikation på olika sätt då språk är makt och förmedlar makt. Detta är intressant ur ett genusperspektiv och hur olika kön använder språket och förmedlar sin maktställning. Hur används sexolekter som maktmedel?

För att kunna besvara frågeställningen behöver man först förstå vad ssexolekter innebär. Sexolekter är de skillnader i hur män och kvinnor använder språket, enligt Nationalencyklopedin (2022). Här tar man hänsyn även till socialt kön och inte bara biologiskt kön. Denna definition förutsätter skillnader mellan dessa två gruppers språkanvändning och att det finns en manlig variant och en kvinnlig variant av språket. 

Språk är inte bara ett kommunikationsverktyg utan vis språk förhandlar man om makt och förmedlar sin maktställning i kommunikativa sammanhang. Ingela Bel Habib (2012) skriver i sin artikel “Fler språk ger klirr i kassan” publicerad i Språktidning om hur språk kan användas som maktfaktor (Bel Habib, 2012). Bel Habib förklarar hur språk kan utgöra en viktig resurs för landet och att fler språk bidrar till ekonomin framför allt genom landets utlandsaffärer och import eller export. Detta är på grund av att fler språk i landet möjliggör smidigare kommunikation med andra länder och ger landet en fördel genom att kunna det språk som affärer använder (Bel Habib, 2012). Bel Habib beskriver hur språk kan användas som maktmedel i större sammanhang men det går utmärkt att använda språk som maktmedel även i mindre sammanhang. Therese Bellander (2011) beskriver i sin artikel “Sverige ser en puss- och kramgeneration växa upp” hur man identifierar i kommunikativa sammanhang vilka i dessa sammanhang har starkare maktställning och tar upp möte med olika deltagare som exempel (Bellander, 2011).

Med tanken på alla dessa funktioner som språk uppfyller i kommunikation blir frågan om sexolekter och makt enklare att besvara. Pernilla Bloom (2021) skriver om sexolekter och makt i sin artikel “Sexolekt – talar kvinnor mer än män?” publicerad i Doktorn.se. Bloom menar att i kommunikativa sammanhang avspeglar språkanvändning maktställning som respektive grupp, män eller kvinnor, har i samtal och i samhället. Det vill säga det finns tilldelade maktpositioner för varje grupp i samhälle och kommunikation med språk avslöjar dessa positioner, menar Bloom (2021).

Slutligen är språk i slutändan ett kommunikativt verktyg som man använder för att kommunicera med omvärlden. Detta är intressant eftersom språk uppfyller övriga funktioner i samhället. Huvudsakligen används språk på ett personligt sätt och varje grupp sätter sin egna prägel i språkanvändning. Sexolekter är ett resultat av denna variation i språkanvändning Det vill säga det finns ett kvinnligt sätt att använda språket på respektive ett manligt sätt för detta. Detta medför skillnader i hur kvinnor respektive män använder språket. Om man ser till den språkliga funktionen som handlar om makt så spelar detta en viktigt roll i kommunikativa sammanhang. Det vill säga man förmedlar sin maktposition via språket på samma sätt som man förmedlar vem hen är. På samma sätt förmedlar kvinnor och män sin maktposition i kommunikativa sammanhang utifrån de rådande maktpositioner för varje grupp i samhälle. Det vill säga manligt och kvinnligt språk förmedlar samhällssyn på män respektive kvinnor i samhälle som en social grupp. 

Källor

Bel Habib, I., 2012. “Fler språk ger klirr i kassan”  Språktidningen. Språktidningen.se. 

Bellander, T. (2011). “Sverige ser en puss- och kramgeneration växa upp”. 

Nationalencyklopedin, sexolekt. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/sexolekt (hämtad 2022-05-26)

Bloom, P. (2021). ”Sexolekt – talar kvinnor mer än män?” Doktorn.se. Hämtad från: https://www.doktorn.com/artikel/sexolekt-hur-m%C3%A4nniskor-talar/