utsätts dagligen för en stor mängd information och det är ganska svårt för vår hjärna att lagra och behandla all information vi utsätts för. Hjärnan agerar därför genom att sortera information eller det som är relevant för oss och ta bort eller sortera bort överflödig information. Detta psykologiskt fenomen är beroende av sammanhanget. Det vill säga vi väljer att ta in information som är relevanta till det som vi fokuserar på och sorterar bort annan irrelevant information. Hjärnan kan agera också självmant utan att vi väljer vilken information vi vill ta in eller sortera bort. Hjärnan kan tvinga på oss sådan information som vi egentligen inte önskar ta in eller behandla. Detta fenomen kallas för selektiv perception och det som är intressant i det fenomenet att det inte är så att vi alltid själva väljer vilken information vi vill sortera bort. Omedvetet gör hjärnan detta och tvingar på oss sådan information som vi annars inte önskar. Till exempel ett ljud i bakgrunden medan vi fokuserar våra studier kan vara rätt så störande och ännu mer störande blir det när vi inte kan bortse från det.
Detta är intressant nog i vårt moderna informationssamhälle, framför allt när vi blir allt mer beroende av nyhetsflöde i våra mobiler. Mängden information som vi utsätts för är enormt och hjärnan är inte gjord för att hantera den enorma mängden information. Selektiv perception förklarar därför hur vi uppfattar samma information på olika sätt. Det vill säga samma meddelande kan uppfattas olika av olika personer eller av samma person vid olika tillfällen beroende på vad vi medvetet väljer att fokusera på och vad hjärnan omedvetet tar in. Denna process kan vi inte påverka märkbart men däremot kan vi förstå att vi fungerar på det sättet.
En förklaring till detta handlar om att vi väljer ut information beroende på vad vi har tolerans emot. Det vill säga vi accepterar information som vi redan från början tycker om. Detta beteende stärks även av algoritmer som nya teknologier har och som visa den sorts information som vi har visat tolerans mot eller som vi tycker om. Till exempel, om vi har vissa fördomar om en viss social grupp är vi mer benägna att ta in information som stärker dessa fördomar.
Slutligen handlar selektiv perception om två delar, det medvetna och det omedvetna som hjärnan ansvarar för. Det är ett mänskligt och nödvändigt företeelse för att hjärnan ska fungera och kunna behandla information som vi exponeras för. Det viktigaste i detta sammanhang är att vi är medvetna att vi fungerar på det sättet.