Samhällskunskap uppgift – Demokrati och diktatur

A) Vilka kännetäcken finns det för demokrati?

Diktatur och demokrati skiljer sig åt på olika sätt och utifrån flera kriterier. Ordet demokrati betyder ursprungligen folkstyre vilket är det viktigaste kännetecken som ett land behöver ha för att klassas som en demokrati. Detta innebär i praktiken att folket är den rättmätige ägaren av makten och all makt i landet utgår från folket när landet styrs. Detta utmärkande drag är inte det enda utan det finns andra utmärkande drag som måste uppfyllas för att ett specifikt land ska anses som en demokrati. Demokratiska länder har ett aktivt politiskt liv där flera partier och flera kandidater har möjlighet att ställa upp i allmänna och regelbundna val. Detta förutsätter i sin tur yttrandefrihet och fria medier som kan framföra väljarnas budskap och den allmänna opinionen. 

En diktatur är motsatsen till demokrati och det innebär att landet styrs av en person, en elit eller ett parti som styr de centrala funktioner i staten. Inaktivt politiskt liv präglar landet och valen är en fasad med förutbestämda resultat. Det råder inte yttrandefrihet och medierna är kontrollerade med statliga censur. Mediernas roll handlar mer om att framför den styrande elitens eller partiets budskap.

B) VIlka maktmedel används i en demokrati respektive en diktatur för att påverka?

Det finns ett flertal maktmedel som används i demokrati. Bland annat handlar det om medier och opinionsbildning samt organisationsfrihet för att påverka i en specifik fråga eller kontrollera makthavarna. Valet är det viktigaste maktmedel som kan användas i en demokrati för att styra landet. Åsiktsfrihet är även ett maktmedel som råder i demokratiska länder och kan användas av demokratiska krafter. 

Däremot är maktmedel i en diktatur annorlunda och handlar exempelvis om propaganda i stället för en aktiv samhällsdebatt och polis eller militär i stället för att styra på demokratiska metoder. Rättsväsendet dömer utifrån vad makthavarna vill och inte utifrån rättvisa. Censur är ett sådant maktmedel som staten och makthavarna använder sig av för att motverka demokratiska röster och begränsa mediernas roll. Det vill säga man kan inte påverka i en diktatur utan det är den styrande eliten eller diktaturen som kan påverka befolkning

C) Hur kan man påverka i en demokrati och i en diktatur?

Det finns stora möjligheter att påverka i en demokrati och det kan handla om att man röstar i valet, gå med i ett politiskt parti eller en intresseorganisation, skicka in remissvar eller väcka ett ärende på kommunal eller regional nivå. Däremot är det svårare att påverka i en diktatur och möjligheterna är begränsade. Man kan påverka genom att demonstrera eller i värsta fall genom civil olydnad. Svårigheten handlar om att den styrande regimen eller makthavarna i en diktatur inte är beredda att förhandla om makten vilket kan leda till konflikter i landet för att diktaturen ska upplösas. 

• De mänskliga rättigheterna återfinns i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna och de är universella och gäller alla människor utan några som helst begränsningar. Dessa är grundläggande fri- och rättigheter som garanterar människans värde och gäller alla oavsett kulturell bakgrund, kön, sexuell läggning, hudfärg  eller andra aspekter. De bygger på människors lika värde. Ett exempel på mänskliga rättigheter är rätt till utbildning, rätt att söka asyl och rätten till liv, frihet och integritet. 

Samhälle och miljö

Konsumtion eller individernas konsumtion i samhället ansågs för en bra period som drivande för samhällsekonomin. Detta är eftersom ökad konsumtion leder till ökad efterfrågan och på sikt leder det till ekonomisk tillväxt som anses grunden till välstånd i samhället. Detta förhållningssätt avspeglas tydligt i teorin som skapades av John Keynes “Consumerism”. Det vill säga man ansåg förr att ökad konsumtion leder till ekonomisk tillväxt vilket ansågs som ett fördelaktigt fenomen i samhälle. På senare tid har man börjat tänka kritiskt på konsumtion utifrån de negativa effekter som hög konsumtion leder till såsom miljöutmaningar, fattigdom och andra negativa aspekter. Man har börjat se på konsumtion ur ett annat perspektiv som handlar om hållbar utveckling bortom den ständiga jakten på ekonomisk tillväxt. I detta sammanhang har vi som individer ett ansvar som handlar om att motverka negativa konsekvenser som handlar om överdriven konsumtion i samhälle genom medveten konsumtion. Samtidigt har politiken och makthavarna ett ansvar att utveckla strategier för hållbar utveckling för att på sikt balansera ekonomisk tillväxt och välstånd i samhället med sådant som kan orsakas av konsumtion. 

Massmedia/Källkritik

Källkritik innebär att man har ett källkritiskt förhållningssätt när man tar del av information eller material. I praktiken innebär det att man värderar den information som man tar del av genom att analysera och förstå vilka källor anses trovärdiga och pålitliga och genom att vara medveten om avsändarens syfte med information. I det moderna informationssamhället har det blivit allt viktigare att bli källkritisk och att man granskar den information som man tar del av. Det vill säga man blir på det sättet medveten om det som man tar del av. Man blir källkritisk genom att värdera källor i förhållande till äkthet, tendens, författarens kunskap inom ämnet, syftet med informationen och relevans. Det är inte alltid lätt att vara källkritisk och därmed svårt att skilja på riktig information och falsk information. Risken blir att man själv, trots källkritiskt förhållningssätt, sprider vidare falsk information. 

Ekonomi (Privatekonomi)

Huvudsakligen gäller Lagen om anställningsskydd (LAS) vid uppsägningar. Det handlar om en tumregel som beskrivs enligt följande “Sist in, först ut”. Huvudregeln i LAS är att avtalet gäller tillsvidare om inget annat avtalas mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Uppsägning på grund av dålig ekonomi eller på grund av arbetsbrist regleras i Lagen om anställningsskydd. Denna lag inskränker arbetsgivarens möjlighet att säga upp personal hursomhelst utan arbetsgivaren behöver följa LAS regler vid uppsägning av de anställda. När det gäller visstidsanställningar, timanställningar eller behovsanställningar som inte har gått över till tillsvidareanställning så har LAS inte större påverkan. Oftast förhandlar facken och arbetsgivaren fram ett avtal som reglerar turordning vid uppsägning på grund av arbetsbrist samt eventuellt stöd som arbetsgivaren går in med vid uppsägningar.