Samhällskunskap uppgift

Fråga 1 – Vilka lagar gäller på den svenska arbetsmarknaden?

a) På den svenska arbetsmarknaden gäller ett antal lagar som behöver följas både av arbetstagare och arbetsgivare.

Arbetsmiljölagen (AML): Arbetsmiljölagen (1977:1160) syftar till att förhindra olyckor på arbetsplatserna och samtidigt anpassa den psykiska och fysiska arbetsmiljön efter medarbetarnas förutsättningar. Arbetsmiljölagen (AML) syftar till att förhindra ohälsa och skydda de anställda på arbetsplatsen. Det är arbetsgivaren som är ytterst ansvarig för arbetsmiljön på arbetsplatsen. 

Lagen om anställningsskydd (LAS): LAS är en lag som reglerar förhållandena på arbetsplatsen och specificerar hur arbetsgivaren ska hantera situationer vid uppsägningar och provanställningar. En tumregel i LAS är den som kommer in sist går ut först.

Diskrimineringslagen (2008:567): Diskrimineringslagen handlar om att motverka diskriminering i samhället och på arbetsplatserna. Lagen syftar till att skapa lika möjligheter och rättigheter på arbetsmarknaden och i samhället generellt oavsett kön, etnisk bakgrund, könsöverskridande identitet, religion eller trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller åldern. 

Arbetstidslagen (1982:673): Arbetstidslagen reglerar relationen mellan arbetsgivare och arbetstagare avseende antalet timmar som de anställda ska jobba och eventuella gränser för hur länge arbetsgivaren kan ställa krav på hur mycket medarbetarna får jobba per dygn eller per vecka. 

Medbestämmandelagen (1976:580): Medbestämmande lagen ger fackliga organisationer rätt att förhandla med arbetsgivaren kring frågor som rör arbetsplatsen eller branschen. Arbetsgivaren har en viss informationsskyldighet mot facken. 

Källa:

https://akademssr.se/lon-karriar/yrkesfragor/chef/anstallning-och-avtal/arbetsratt-chefer/de-svenska

b) Saltsjöbadsandan eller Saltsjöbadsavtalet

Saltsjöbadsandan eller Saltsjöbadsavtalet refererar till en överenskommelse mellan arbetsgivarorganisation och arbetstagarorganisation om regler i arbetslivet. Ursprungligen var det mellan Svenska arbetsgivarförening (SAF) och Landsorganisation (LO) år 1938. På den tiden präglades svenska arbetsmarknaden av oro och detta även präglade svensk politik. Saltsjöbadsavtalet bidrog till stabilitet både politiskt och på arbetsmarknaden när arbetsmarknadsparterna inträffade denna överenskommelse. Avtalet var ett resultat av långdragna förhandlingar om olika konflikter på arbetsmarknaden. Själva avtalet innehöll regleringar för konflikter och uppsägningar på arbetsmarknaden men det är inte dessa paragrafer som var viktiga utan det är den modell som Saltsjöbadsavtalet bidrog till att etablera. Det handlar om att parterna på arbetsmarknaden söka tillsammans söka lösningar för de problem och konflikter som uppstår på arbetsmarknaden. Överenskommelse mellan arbetsmarknadsparterna handlar om att alla parter förpliktar sig till inga ingripanden och utifrån de regler som avtalet innehåller. Den modellen eller den svenska modellen som Saltsjöbadsavtalet etablerade handlar om arbetsrättsliga förhållanden mellan arbetsmarknadsparterna ska i första hand lösas mellan dessa parter. 

Källa:

Hadenius, Stig. Saltsjöbadsavtalet. So-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/saltsjobadsavtalet#

c) Digitalisering på arbetsmarknaden

Digitalisering på arbetsmarknaden och teknisk utveckling har förändrat den svenska arbetsmarknaden i många områden. Huvudsakligen handlar det om färre behov till anställda inom industrin till följd av digitalisering. Detta medförde effektivisering av industri och produktion samtidigt när detta bidrog till att andra sektorer på arbetsmarknaden växte fram. Generellt har detta bidragit till bättre produktutveckling och högre kvalité av svensk industri. Å andra sidan växte en annan sektor inom arbetsmarknaden som handlar om information och tjänster. Det vill säga informations- och tjänstesektor. I samband med detta steg lönerna i Sverige på ett märkvärdigt sätt vilket gjorde att vissa industrier, framför allt de stora, beslutade för att flytta en del av sina verksamheter till andra länder där de betalar mindre löner till de anställda vilket orsakade färre arbetstillfällen i den svenska arbetsmarknaden. 

Ofta diskuteras digitalisering på arbetsmarknaden i förhållande till arbetstillfällen som försvann och de som skapades. Flera yrken kräver idag högre utbildning eller specialkompetens inom ett visst område och samtidigt ökade behovet till att hitta kompetenta personal. Å andra sidan dyker nya arbetstillfällen på grund av digitalisering i samhället vilket förändrade vissa arbetsuppgifter eller helt vissa yrken. Detta bidrog till effektivare produktion i samhället. Dessutom växte fram nya sektorer som är baserade på den tekniska utvecklingen såsom spelutveckling och webbutveckling.

Källa

https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/ekonomi-och-handel/arbetsmarknad-arbetsratt-och-arbetsmiljo

https://arbetsformedlingen.se/statistik/analyser-och-prognoser/analys-och-utvardering/automatiseringen-pa-den-svenska-arbetsmarknaden#:~:text=Mer%20%C3%A4n%20n%C3%A5got%20har%20teknisk,lagt%20grunden%20f%C3%B6r%20v%C3%A4lf%C3%A4rdens%20utveckling.

Fråga 2 a) Marknadsekonomi och planekonomi

Marknadsekonomi innebär kortfattat att marknaden styr förhållandena utan att staten behöver ingripa. Produktion av varor och tjänster sker utifrån vinstintresse för företag och vilket som är mest fördelaktig för dem. Priser bestäms utifrån efterfrågan och utbud samt det råder fri konkurrens och frihet att ingå avtal på marknaden.

Planekonomi är motsatsen till marknadsekonomi och handlar om att staten styr marknaden avseende produktion av varor och tjänster samt bestämmer priser för varor och tjänster utan större medverkan från marknaden. Det vill säga inte utifrån efterfrågan och utbud. Det råder inte heller fri konkurrens mellan företagen. Ekonomin är helt enkelt planerad av staten i förväg.

Källa: 

https://www.so-rummet.se/kategorier/ekonomiska-system#

b) För- och nackdelar med marknadsekonomi och planekonomi

Fördelar med marknadsekonomi handlar om den fria konkurrens som råder i marknaden vilket är gynnsamt fenomen för hela samhällsekonomi. Detta är eftersom konkurrens mellan företag leder till högre kvalité av producerade varor och tjänster. Dessutom bidrar förhållandet mellan efterfrågan och utbud till realistiska priser i samhälle utifrån behoven utan några yttre ingripanden från centrala makter eller staten. Marknadsekonomi främjar dessutom initiativ- och risktagande vilket gör att samhällsekonomin hålls i rörelse på höga nivåer då det är fritt fram att starta företag och satsa. Kanske det mest fördelaktiga i marknadsekonomin är den individuella friheten att ingå avtal vilket gör att marknaden balanseras av sig själv och samtidigt bidrar till etablering av demokratiska värderingar i samhället.

Nackdelar med marknadsekonomi handlar om de stora klyftor som orsakas i samhälle till följd av denna samhällsekonomisk modell. Dessutom bidrar marknadsekonomi inte till välfärd på samma sätt som övriga samhällsekonomiska modeller och vissa grupper i samhället förblir utsatta grupper samt kärntjänster i samhället avspeglar klasskillnader då staten inte har den centrala rollen som i övriga samhällsekonomiska modeller. Marknadsekonomi bäddar för att skapa monopol i marknaden som exempelvis när det går bättre för ett specifikt företag eller när ett företag säljer exklusiva produkter eller tjänster då priserna inte kan kontrolleras. Marknadsekonomi är inte miljövänlig då det främjar produktion och konsumtion som konsekvens.

Planekonomins fördelar handlar om den centrala statliga styrning som präglar marknaden. Detta medför att lönegapet minskar och därmed minskar  klasskillnader också då lönerna planeras i förväg precis som produktion och utifrån det. Det skapar stabila jobb i samhälle som inte precis påverkas av förhållandena i marknaden. Dessutom bidrar denna modell genom planering till att undvika onödiga utgifter och kriser inom samhällsekonomin vilket kan stärka välfärden.

Nackdelen med statlig planering av ekonomi är att det lätt kan uppstå brist eller överskott på varor i samhället då den statliga planering inte kan förutse alla förhållanden som kommer att råda i marknaden. Detta är eftersom det saknas utbud-efterfrågan förhållande som kan balansera marknaden utifrån behoven. Dessutom försvinner en viktig aspekt i planekonomi som handlar om fri konkurrens vilket i sin tur bidrar till sämre kvalité och sämre produktutveckling.

c) Liberalism

Pensionärer: I ett liberalt samhälle bygger välfärden på den individuella friheten vilket även gäller pension. Det är upp till varje individ att försäkra sig för pension vilket även medför stora skillnader i pensioner blan individer till följd av skillnader av inkomst i arbetslivet. I ett konservativt välfärdssystem är gemenskapen viktig. Detta gäller även pension och pensionssystemet bygger då på samarbete mellan staten, individen och arbetsgivaren. Enligt den socialdemokratiska modellen för välfärd bygger pension på en stark välfärd finansierad av staten precis som många andra områden. Detta förutsätter statlig styrning av pensionssystemet samt inriktni g på att minska klyftorna i pension. Dessutom finns det ett grundläggande skyddsnär i socialdemokratin vilket i praktiken kan tolkas s grundläggande pension eller grundläggande inkomst vid pension för den som inte har intjänat pension under arbetslivet.

Arbetslösa: Liberalism betonar individens frihet och ansvar. Detta förutsätter individens ansvar att lösa sin situation. Det finns bidrag att få för arbetssökande men dessa bidrag är behovsprövade och universella samt tar inte hänsyn till individuella förutsättningar. Dessa bidrag jämställs med insatser för de arbetslösa som också är universella och behovsprövade. Annars ligger ansvaret på individen att ordna så att hen tar sig ur arbetslösheten. Dessutom finns det privata försäkringar för arbetslösheten som individer kan köpa när de jobbar. I ett konservativt välfärdssystem är gemenskapen viktig och då finns det bidrag och insatser fast bara till de svagaste i samhälle. Konservatism betonar vikten av att individer gör rätt för sig vilket medför att individer ska på alla möjliga sätt försöka ta sig ur arbetslösheten vilket också främjas genom arbetsmarknadspolitiken som avspeglas via låga skatter och avgifter för arbetsgivarna. Inom socialdemokratin är arbetslösheten inte enbart individuellt ansvar utan även statligt ansvar. Det finns grundläggande skyddsnät för alla arbetssökande och riktade insatser för att minska arbetslösheten. Dessa bidrag och insatser är skattefinansierade i ett väl uppbyggt välfärdssystem. 

Sjukskrivna: Inom ett liberalt välfärdssystem är sjukskrivna en grupp som har grundläggande skydd av staten men det finns även privata försäkringar som individer köper på marknaden för att säkra tillgång till sjukvården. Detta medför även att sjukvården och tillgång till det beror i en stor utsträckning på inkomsten och möjligheten att köpa dessa sjukvårdsförsäkringar. I ett konservativt samhälle bygger detta på gemenskap i samhälle och familjemedlemmar förväntas ta han om den sjukskrivne. Samtidigt finns det försäkringar och bidrag som anordnas i samarbete mellan individen, staten och arbetsgivare för dem som jobbar. Det finns statliga bidrag och insatser för de svagaste i samhället. I ett socialdemokratiskt välfärdssystem finns det starkt skyddsnät för all där även sjukskrivna ingår i ett skattefinansierat välfärdssystem. Dessa insatser gäller alla sjukskrivna oavsett vilken inkomst de har. 

Källa

https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/individers-och-gruppers-identitet-och-relationer/svenska-valfardssamhallet-och-valfardsstrukturer#

https://www.so-rummet.se/podcast/valfardsteorier-och-valfardsmodeller