Samhällskunskap – Lågkonjunktur

1a) Varför uppstår lågkonjunktur enligt keynesianismen och monetarismen och hur bör staten agera i en lågkonjunktur, enligt båda teorierna?

Lågkonjunktur enligt keynesianism uppstår när efterfrågan blir mindre än utbud eller när efterfrågan minskar vilket leder till sämre lönsamhet för företag som tvingas skära ner sina kostnader och i slutändan säga upp personal. Detta tar även på nya investeringar som minskar kraftigt till följd av minskad efterfrågan och försämrad lönsamhet för företagen. Följderna blir att köpkraften minskar i samhälle vilket leder till ännu sämre tillväxt och lönsamhet och företagen hamnar i en negativ spiral som i sin tur leder till lågkonjunktur. Enligt denna teori använder staten expansiv finanspolitik för att bemöta lågkonjunktur och driva upp köpkraften i samhället för att på öka efterfrågan i samhället och företagen får bättre lönsamhet vilket enligt denna teori leder till att skapa fler arbetstillfällen och fler kommer ut i arbete. Det vill säga denna teori förespråkar en aktiv statlig roll i marknaden för att balansera marknaden och vilket avspeglar sig genom stora statliga satsningar i form av infrastrukturinvesteringar eller andra investeringar som kan stimulera landets ekonomi. Genom att öka statliga utgifter i samhället ökar köpkraften hos individer och därmed ökar efterfrågan vilket leder till att företagen får bättre lönsamhet och därmed fler får jobb    

Å andra sidan ser monetarism inflationen som främsta faktorn som hindrar ekonomisk tillväxt och anser dessutom att arbetslösheten är frivilligt och uppstår på grund av regleringar och begränsningar på arbetsmarknaden. Monetarism anser att statens roll borde vara ytterst begränsad och marknaden ska reglera sig själv. Enligt denna teori kan staten bemöta lågkonjunktur med penningpolitiken och reporäntan som styrs av staten. Detta är för att kontrollera mängden pengar i samhället och bekämpa inflation som anses den största påverkande faktorn i detta sammanhang. Aktiv penningpolitik är till för att hålla nere mängden pengar i samhälle och kontrollera det medan räntepolitiken är också ett verktyg som staten kan använda för att styra inflationen och hålla det i låga nivåer. Åtstramningspolitik är en annan politisk riktning inom monetarism och som används för att kontrollera statens utgifter som också ska hållas nere. Annars ska marknaden balansera sig själv utan något större ingripande från staten. 

Källor    

Bruér, M. Nationalekonomi. So-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/ekonomi-och-handel/nationalekonomiska-teorier# 

”Nationalencyklopedin, keynesianism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/keynesianism 

Nationalencyklopedin, monetarism. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/monetaris 

1b) Hur ser det svenska konjunkturella läget ut idag och vad bör/kan Sverige göra för att bromsa alternativt sätta hjulet i rullning igen? 

Den ekonomiska tillväxten i Sverige är ganska stabil efter finanskrisen år 2008 som tog ungefär 7 år. Sedan år 2015 har man sett ganska stabil ekonomisk tillväxt med en fas av högkonjunktur fram till pandemin och utbrottet av viruset år 2020. För att bedöma om landet är i en lågkonjunktur eller i en högkonjunktur så brukar man räkna BNP-gapet mellan potentiell BNP och faktiskt BNP. Potentiell BNP refererar till hur hög BNP skulle kunna vara utan att ekonomin överhettar. Om man läser diagrammet som Konjunkturinstitutet har tagit fram så förstår vi att detta gapet var som störst och negativt under två finanskriser i Sverige år 1993 och år 2008. År 2015 och efter år fram till pandemin var detta gap positivt och faktiskt BNP som procent av BNP låg senast år 2019 på 0,8 vilket innebär i praktiken att landet befann sig i högkonjunktur då. Den expansiva finanspolitik med massa stöd till hushållen och företagen samt läget under pandemin har bidragit till att mata ut högkonjunktur. Ekonomin återhämtade sig något under 2021 men med tanken på alla händelser i omvärlden samt förväntade räntehöjningar så har gapet fallit negativt igen under 2022 till 0,6 vilket visar att landet befinner sig i en fas av mild lågkonjunktur som enligt Konjunkturinstitutet förväntas fortsätta fram till år 2026. 

Det som staten kan göra är att arbeta långsiktigt för att plana ut lågkonjunkturen genom aktiv penningpolitik och räntepolitik. Med tanken på den expansiva finanspolitiska riktningen som staten hade följt under pandemin år 2020 och 2021 och med tanken på inflationsnivån i samhället så bör staten överväga penningpolitiken som ett verktyg för att hålla mängden pengar nere i samhälle och samtidigt när man bör överväga åtstramningspolitik som en möjlig väg medan marknaden balanseras. Detta är eftersom om staten går med ytterligare stödpaket till hushållen genom expansiv finanspolitik skulle detta leda till att inflationen överhettar. Huvudsakligen behöver vi motsatt effekt genom att inflationen planar ut genom aktiv penningpolitik och aktiv räntepolitik.

Källa

Armetlius, Hanna. 2022. Högkonjunktur eller lågkonjunktur. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Ekonomi/Tillvaxt/hogkonjunktur-eller-lagkonjunktur/  

2a) WTO och Antiglobaliseringsrörelsen har olika syn på globaliseringen. Hur skiljer sig deras syn åt samt hur vill de se att världen organiseras i framtiden?

WTO eller Världshandelsorganisation är en internationell organisation som förespråkar frihandel i världen och organisationen har hand om regler som reglerar internationell handel. Organisationen förespråkar friare världshandeln och har i funktion att reglera världshandeln samt att vara tvistlösare i olika frågor relaterade till detta område. Motsatsen till denna organisation är Attac som är en internationell  organisation som verkar för att reglera global handeln och inte göra det så fri som den idag är. Organisationen Attac är emot neoliberal politik i global handeln och har miljöfokus i sitt arbete. Dessutom verkar de för att främja U-länder genom att ta bort deras skulder samt Attac vill reglera finansmarknaden genom att införa global skatt på offentliga globala produkter såsom vård.  Dessutom vill organisationen ha begränsningar för frihandeln och kapitel flöde mellan länderna. Kortfattat verkar WTO för en fri värld och fri global handeln baserad på en neoliberal politik medan Attac verkar också för globalisering fast ur ett annat perspektiv som handlar om att införa begränsningar och skatter samt regleringar för hur fri handeln kan vara. 

Källor

Attac. Overview. Attac. About Attac. https://www.attac.org/en/overview 

Kommerskollegium. 2022. WTO – en organisation för världens handel. https://www.kommerskollegium.se/om-handel/internationell-handel-och-handelspolitik/centrala-organisationer-i-handelspolitiken/wto/ 

2b) Att den internationella ekonomin är ojämlik är ingen nyhet, men hur denna skall lösas är inte alla överens om. Vilken utvecklingsskola eller tillvägagångssätt tror du mest på och vad är det som gör att detta alternativ övertrumfar de andra strategierna?

Frågan om den internationella ekonomin och dess ojämlikhet har olika svar beroende på vilken skola/teori man anser mes lämpad såsom konfliktteorin av marxisterna, satellite-metropol teori harmoniteorin eller såkallad den liberala teorin av Adam Smith. Personligen tror jag inte att det finns en tillräcklig teori eller skola som kan lösa ojämlikheten i världsekonomi men det liberala förhållningssättet som grund i att bekämpa ojämlikheter  är mest fördelaktig och mest lämpad för att tackla sådana ojämlikheter mellan U-länder och I-länder. Detta är eftersom denna teori tar upp problemet på ett konkret sätt. Det vill säga denna teori anser att problemet huvudsakligen ligger i u-länderna och är representerad i form av kapitalbrist, analfabetism, sjukdomar och överbefolkning i dessa länder. Allt detta är bortom utbredd korruption som är utspritt fenomen i u-länderna. Denna teori går tillbaka i ojämlikheter till den industriella revolutionen som fäster en stor vikt vid industrialisering av i-länder som gav stort överskott av kapital i i-länder och som bidrog därmed till nya arbetstillfällen och bättre ekonomi. Så var inte fallet i u-länder. Dessutom har ensidig råvaruproduktion i u-länder bidragit till att dessa u-länder är beroende av de priser som sätta i-länder där den verkliga produktionen av varor och tjänster sker. Utöver detta så har rådande sociala och politiska förhållanden i dessa länder stor betydelse för hur landets ekonomi ser ut. Därför för att kunna tackla ekonomisk ojämlikhet i världen behöver man tackla alla dessa aspekter såsom minska korruption, sprida kunskap, kapitalflöde och överföring från i-länder till u-länder i form av utvecklingskrediter, kontrollera befolkningstillväxten, förenkling av investeringar i u-länder för att skapa fler arbetstillfällen och hålla de basala tjänsterna i samhället på en rimlig nivå. På så sätt kan man bemöta ojämlikheten i världsekonomi. Detta menar inte att världen kommer att bli jämlik efter dessa insatser men däremot ska skillnaderna mellan i-länder och u-länder minskas. 

Källa

Borggren, Anders. 2019. Teorier om fattigdom och u-länder. SO-rummet. https://www.so-rummet.se/content/teorier-om-fattigdom-och-u-lander