a) Redogör för vad de fyra olika förhållningssätten till religion och vetenskap står för
Synen på relationen mellan religion och vetenskap är inte alltid klar och debatten om huruvida religionen är förenlig med vetenskap eller inte har pågått länge och den är ganska långdragen utan att riktigt man kunde nå fram till ett resultat som enar alla. Debatten och de olika syn som finns har sitt ursprung i olika metoder som vetenskap och religion använder för att förklara världen. Vetenskap är mer baserad på fakta, mätbart resultat, observationer, tester och ger mer exakta resultat för olika fenomen i världen. Däremot svarar religionen på frågor på omätbara sätt samt hänvisar många företeelser i världen till skaparen eller till en övernaturlig kraft som har skapat världen och styr den.
Den debatten om relationen mellan religion och vetenskap avspeglar sig på fyra olika förhållningssätt till den relationen. Den första är trogrundat förhållningssätt och man resonerar att religionen är det enda som ger absoluta och rätta svar på frågor som rör livet och som förklarar världen. Dessutom anser man att religionen utgör den grund som vetenskap härstammar från, eller grunden för allt vetenskap i världen. Det förhållningssättet innebär att man bortser från det mänskliga förnuftet och våra sinnen eftersom man förklarar gudomlighet som något som inte går att bevisa dess existens och den är omöjligt för människan att förstå. Samtidigt påstår man att gudomlighet existerar utan att behöva bevisa det då den går över mänsklig förståelse. Inom det förhållningssättet har vetenskap så begränsat roll i att förklara världen. Vetenskap är accepterat inom det förhållningssättet så länge det inte går emot religion eller så länge det bekräftar det som förekommer i religiösa grunderna. Till exempel, man anser inom den strömmen att vetenskap bekräftar guds existens.
Det andra förhållningssätt är precis motsatsen till det förra och grundar sig på en naturalistisk syn på världen. Man anser inom den strömmen att vetenskap är grunden för att förklara världen och hur den fungerar. Vetenskap är också grunden för all kunskap i världen. Man bortser från religiösa värden och förklaringar för att förstå hur världen fungerar och annat i livet. På motsatt sätt till den förra modellen, anser anhängare till denna modell att religion är en del av vetenskap men det får inte gå emot vetenskapliga grunder och belägg. Man menar inom den modellen att vetenskapen ger oss exakta svar och förklarar vår verklighet genom vetenskapliga och transparenta metoder. Religiösa värden som inte stämmer överens med vetenskapliga värderingar har ingen plats inom det förhållningssättet och anses oförnuftiga samt man tror inte på övernaturlig existens. Övertron på vetenskap och vetenskapliga grunder för att förklara världen kallas för scientism.
Det tredje förhållningssätt är att se på religion och vetenskap som två separata och som svarar på helt olika frågor. Dent dualistiska förhållningssättet går på att separera mellan religion och vetenskap och anser att vetenskap och religion svarar på olika frågor. Det vill säga det som vetenskap svarar på vissa frågor som religionen inte svarar på och på samma sätt gör religionen svarar på frågor som vetenskap inte svarar på. Till exempel, vetenskap förklarar världen medan religionen förklarar vad händer efter döden. Vetenskap förklarar på det sättet hur världen fungerar samt hur saker och ting hänger ihop medan religionen innehåller världen och förklarar hur saker och ting bör vara.
Det fjärde förhållningssättet handlar om att se på religion och vetenskap som två saker som kompletterar varandra. Det förutsätter en syn att religion och vetenskap går att föra sammans och förena. Harmonimodellen går på att religion och vetenskap kompletterar varandra och ger olika perspektiv på olika frågor. Det är mer en samexistens mellan religion och vetenskap som man förklarar inom det förhållningssättet.
b) Förklara vilken eller vilka av modellerna du anser dominera i Sverige
För att analysera det svenska samhället behöver man först förstå hur landet är utformat utifrån den rådande lagstiftningen i Sverige. Sverige är numera ett sekulärt land som har avkristnats och detta tog form unde år 2000 vid separationen mellan svenska kyrkan och staten men frågan började diskuteras redan år 1952 när man lagstiftade om religionsfrihet. Efter lagstiftningen om religionsfrihet i Sverige blev samhället successivt icke-religiös och icke-religiösa värden började ta form i samhället trots att stor andel av befolkningen tillhörde någon form av religiös församling. Lotta Nylander (2017) skriver i sin artikel “Svenskarna tror – men inte på gud” om att svenskar är troende men inte särskilt på grund av att befolkningen i Sverige bär religiösa värden utan frågan snarare handlar om kulturellt arv som finns sedan tidigare och som har ackumulerat hos befolkningen att man ska vara troende. Detta kan man se tydligt i vissa traditioner i samhället såsom att man betalar kyrkoavgiften, firar jul och påsk men samtidigt man går inte till kyrkan och ber till gud, förklarar Nylander (2017) i samma artikel. Å andra sidan är religionsfriheten bland de svenska värderingar som svenskarna är stolta över och landet präglas av fri tänkande som hyllas på olika nivåer. Detta förhållningssätt som svenskarna har stärktes av separationen mellan svenska staten och svenska kyrkan. Det förhållningssätt har också inspirerats i Sverige av den debatt som pågår om huruvida religionen och vetenskap är förenliga eller inte med en tydlig gräns som skiljer staten från religionen eller från svenska kyrkan. Dessutom har det förhållningssätt främjats av statliga åtgärder för att säkerställa skillnaden mellan staten och kyrkan.
Man förstår utifrån det offentliga agerandet i det sammanhanget, huvudsakligen religionsfrihet som en av de svenska värderingarna, och från befolkningens tro och traditioner att religion och och vetenskap samexisterar i Sverige med ganska tydlig gräns. På så sätt kan man påstå att det svenska samhället präglas av det dualistiska förhållningssättet till relationen mellan religion och vetenskap
Källor:
Alpmo, P. (2014) “Religion och vetenskap” SO-Rummet.
https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/religion-och-vetenskap
Nylander, L. (2017) “Svenskarna tror – men inte på gud” Forskning.se. https://www.forskning.se/2017/04/12/svenskarna-tror-men-inte-pa-gud/#
Sandberg, T. (2000) “Kyrkan och staten – en historisk separation” Populär Historia. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/kyrkan-och-staten-en-historisk-separation
Källkritisk analys
För att besvara frågeställningarna har jag använt mig av tre källor. Den första kommer från so-rummet.se som är en hemsida avsedd för elever som studerar SO-ämnen. Texten är skrivet på ett objektivt sätt och syftar till att informera läsaren. Texten är skriven av en kunnig person och är uppdaterad.
Den andra källan är en artikel på forskning.se. Artikeln är skriven av en kunnig person inom ämnet vilket framgår i hemsidan på vilket sätt. Texten är skriven på ett objektivt sätt och syftar till att informera läsaren. Dessutom är texten relevant till frågeställningen.
Den tredje källan är en artikel publicerad i Populär Historia. Artikeln är skriven av en kunnig person inom ämnet vilket framgår i hemsidan på vilket sätt. Texten är skriven på ett objektivt sätt och syftar till att informera läsaren. Dessutom är texten relevant till frågeställningen.
Samtliga källor anses därför pålitliga och trovärdiga samt relevant till frågeställningar.