Referat av ”Svagt rättsskydd skadar svenska innovationer”

Peter A Jörgensen och Kjell Jegefors skriver en debattartikel ”Svagt rättsskydd skadar svenska innovationer” publicerad på Svenska Dagbladet 18 december 2021 om immaterialrätt i Sverige. Skribenterna förklarar att svenska politiker uttalar sig ofta om svenska innovationer och Sveriges ställning i världen och samtidigt regeringen represented av regeringskansliet motarbetar detta. De hävdar att frågan om patenträtt och immaterialrätt har inte skötts på ett bra sätt och man bör få till en ändring från politikens håll. 

Jörgensen och Jegefors förklarar att just den frågan har betydelse för svenska globala företag men varje gång dessa företag brottas med en juridisk fråga gällande immaterialrätt så krockar de med regelverket som missgynnar dessa företag. Problemet i det sammanhanget är känt och har blivit ett normalt tillstånd, menar skribenterna. 

Författarna förklarar vidare att regeringar arbetar för att stärka landets konkurrenskraft och ställning. I det sammanhanget har immaterialrätt en väsentlig roll varför den frågan blev prioriterad av EU men rättegången och processen kring det  fortfarande är det egna landets ansvar och formas av nationell lagstiftning, förklarar skribenterna. 

Jörgensen och Jegefors påstår att immateriella investeringar har ökat betydligt inom EU vilket avspeglar sig framför allt på löner som företag med registrerat patent betalar. Samtidigt utsätts dessa företag, huvudsakligen små och medelstora företag, som har registrerat patent för risk av intrång och ju högre värde immateriella rättigheter har desto större risk för intrång löper företaget. 

Författarna menar att tvistlösning inom detta område är avgörande för dessa företag varför Det europeiska patentverket och World Intellectual Property Organization har fokuserat på tvistlösningen. Skribenterna lyfter upp England och Wales som ett exempel och refererar till ett domstoilsbeslut som underlättar processen för kapitalsvaga företag. 

Skribenterna förklarar att tvister och tvistlösning utgör en del av innovationsprocessen och att Sverige har en särlagstiftning i det sammanhanget. De refererar till att kapitalsvaga företag sällan vinner en tvis i det avseende. I Sverige är dessutom mindre andel små och medelstora företag som driver dessa frågor rörande immaterialrätt till rättegången än vad andelen är inom EU. Författarna betonar att om Sverige hade det tyska regelverket så hade antalet fall som gick till domstolen ökat 7 gånger mer än den befintliga siffran. Skribenter skriver vidare att kostnaderna är dessutom höga i Sverige vilket resulterar att den förlorande parten i en rättegång betalar kostnaden för den andra parten. Det faktumet medför att patentskyddet inte existerar för kapitalsvaga företag, enligt författarna. Trots detta har regeringskansliet inte vidtagit några åtgärder. 

Skribenterna av artikeln framhäver vidare att det är brottsligt i Sverige att göra intrång sedan 1967 men lagen som ställer den brottsligheten är ineffektiv, förklarar skribenterna. Dessutom har regeringen ignorerat problemet trots de brister som finns i regelverket, poängterar författare. 

Jörgensen och Jegefors avslutar sin artikel med att framföra att de argument som regeringskansliet framför innebär på ett eller annat sätt mindre respekt för svenska entreprenörer och till och med för innovationer i Sverige. Däremot har oppositionspartierna för avsikt att behandla frågan under januari -februari månader 2022 i sina motioner.  Författarna uppmanar slutligen politiken för att se det gällande regelverket avseende företagshemligheter och patenttvister för att immaterialrätten skall bli ett effektivt verktyg för entreprenörer och företag.