Dick Harrison (2016) inleder sin text “Alla riders migration” publicerad på Delmi.se om migration i världen och börjar med att beskriva migrationen under medeltiden. Det var ett exklusivt fenomen för högre samhällsklasser. Invandringsvågen som skedde mellan 1200-talet och 1400-talet från tyskarna och norrut var betydelsefull och väldokumenterat med skriftliga källor. Invandrare tillhörde också högre samhällsklasser såsom krigare, fogdar, borgs män m.m. Dessa grupper etablerade sig i Sverige tillsammans med släkten och vännerna.
Harrison (2016) menar att den invandringsvågen eller migration var en naturlig följd till spridning av kristendomen och anpassning som skett i Europa i förhållande till de rådande kulturella, politiska och militära förhållanden. Migration skedde från flera länder men det som skedde från Tyskland var viktigast. Skribenten förklarar vidare orsaker till migrationen och menar att det handlar om att Tyskland ligger nära Sverige vilket har en kulturell aspekt och dessutom hade Tyskland sin storhetstid under högmedeltiden (Harrison, 2016).
Migration från Tyskland till Sverige började redan vid 1100-talet men den viktigaste perioden var när Birger Jarl och hans söner styrde Sverige och mer eller mindre uppfann det svenska skattesystem varför det behövdes infrastruktur att byggas upp och expertis som inte riktigt fanns i Sverige på den tiden. Man byggde då städer och borgar och det tyska inslaget i svenska städer var tydligt att Stockholm var lika mycket tysk som svensk. Detta förklarar påverkan av tyska på det svenska språket, menar Harrison (2016). Det vill säga mycket av det som idag kan uppfattas svensk kultur är egentligen tysk kultur på grund av migrationsvågen till Sverige från Tyskland (Harrison, 2016).
De skriftliga källor som finns från den tiden avspeglar den tyska kulturen som var i Sverige under den perioden och migration invandring till städerna var bara en del av en mer omfattande invandring till landsbygden. Till exempel, den svenska frihetshjälte Engelbrekt Engelbrektsson har tyska rötter och är ättling till tyska invandrare. Immigrationen från Tyskland till Sverige pågick under flera hundra år efter men det saknas statistik om det varför det blir svårt att analysera det ur kvantitativt perspektiv och därmed blir det svårare att uppskatta den kulturella påverkan som har skett, menar Harrison (2016).
Migration från Tyskland till Sverige hade inte varit en smidig process utan konflikter och motsättningar uppstod mellan förmögna tyskar och svenska borgare. Detta fiendskap är svårt att utvärdera eftersom de källor som finns är mycket tendentiösa. Författaren lyfter upp ett exempel om en händelse som skulle ha ägt rum år 1389 (Harrison, 2016).
Fogdar och knektar
Harrison (2016) skriver att immigrationen från Tyskland till Sverige är lättare att analysera när det gäller den högsta samhällsskikten, det vill säga på politisk och militär nivå. Många tyska stormän blev rådgivare åt svenska kungar och svenska frälsefamiljer gifte in sig i tyska släkt samt knöt ett nära band till tyska kulturen. Den tyska orden kom därefter att expandera och foga över ett omfattande land med svenska stödjare. Skribenten skriver vidare att den tyska migrationen av stormän till Sverige var inte utan kritik allt från Sveriges högre samhällsskikt vilket avspeglade sig i litteraturen under den perioden (Harrison, 2016).
Det finns inga källor som påvisar att tyska fogdar var värre mot svenska bönderna än svenska fogdar. Svenska kungar favoriserade tyska fogdar över de svenska eftersom de hade ingen släkt i Sverige och de var lättare att kontrollera, förklarar Harrison (2016).
Migration av “Skogsfinnar” och holländare
Immigrationen till Sverige under medeltiden (1200-talet och 1300-talet) hade en tydlig effekt på utformning av det svenska samhället och samma effekt fast tydligare skedde under 1600-talet när den svenska monarkin utvecklades till en tidigmodern stat med statliga funktioner och en huvudstad. Man hade då utvecklat ämbetsverk och kollegier samt regleringen via lag blev starkare. Dessutom gjorde den expansiva utrikespolitiska linjen som den svenska tornen tog att Sverige blev under en kortare period en stormakt. Allt detta är en följd av invandringen till Sverige, menar Harrison (2016).
Bland de betydande invandringsvågor till Sverige var den finska invandringen som Dick Harrison förklarar att den inte är invandring i juridiska termer fast i kulturell bemärkelse eftersom Finland ingick då i det svenska riket. Den finska invandringen till Sverige började under 1570-talet och fortsatte fram till 1660-talet på uppmaning av svenska makthavare för att utöka skatteunderlaget och därmed få mera skatteintäkter från glesbefolkade områden. Invandringen från Finland till Sverige påverkade det kulturella landskapet i många områden i Sverige men framför allt i Värmland som hade cirka 6000 skogsfinnar vilket förhållandevis och med tanken på Sveriges befolkning under den perioden var en ganska stor siffra, förklarar Harrison (2016).
Skogsfinnar sysslade med jordbruket och andra sysslor men utmärkande för dem var svedjebruket som fick myndigheterna att reagera för att ta hänsyn till näringslivets intressen och man fruktade att skogs resurserna inte skulle räcka till bergsbrukets behov. Det var försent och då hade nybyggarna hunnit bli fasta och ingen kunde riva bort dem. Allt detta har medfört framväxt av den finska identiteten i Sverige och framför allt i Värmland vilket levde kvar fram till mitten av 1900-talet (Harrison, 2016).
Författaren förklarar vidare att det förekom inga motsättningar mellan svenskspråkiga och finskspråkiga folkgrupper och den finska invandringen uppfattades inte problematiskt i det svenska landskapet. Dessutom hänvisar Harrison (2016) orsaken att finnar tappade bort sitt språk i Sverige till industrialisering och inte till statliga ageranden i det sammanhanget (Harrison, 2016). Skogsfinnar var mer ett fenomen som gällde landsbygden men samtidigt fanns det motsvarande fenomen som gällde städerna som Sverige försökte få dem att växa med utländsk hjälp som staden som anlades i Hisingen av Karl IX och som var avsedd för holländare där det bodde enbart holländare som talade holländska och kunde åtnjuta skatteförmåner. Den staden brändes ner och kung Gustav II Adolf byggde ett nytt Göteborg där holländare och svenskar bodde (Harrison, 2016).
I modern tid förknippar man Göteborg med England men under den formativa fasen under 1600-talet var det mer en stad som präglas av holländsk kultur som sedan ersattes med tyska män och skottar. Göteborg varade en invandrarstad fram till åren kring 1700. Detta fenomen var inget exklusivt för Göteborg utan det pågick parallella satsningar i andra städer med betydande andel av invandrare, menar (Harrison, 2016).
Immigration, migration och Integrationsproblem
Judisk invandring
Sverige var under medeltiden och tidigmodern epok öppen för att välkomna invandrare med tron på att detta gjorde Sverige rikare fast den den öppenheten var inte obegränsad. Alla som invandrar till Sverige ska vara protestanter vilket förklarar den oproblematiska ställning av den finska invandringen. Det är enbart långivare som hade krav på den svenska staten som fick komma till Sverige utan anknytning till den aspekten vilka författaren exemplifierar med turkar som hade gett lån till den svenska staten och kom till Sverige under 1700-talet (Harrison, 2016).
Dessa regler påverkade vilka grupper fick komma till Sverige och bland annat juda. Det dröjde fram till mitten av 1700-talet tills judar kom till Stockholm. Harrison (2016) förklarar att år 1782 fick judar formellt tillåtelse att bo och arbeta med handeln i Stockholm, Göteborg, Norrköping och Karlskrona och år 1870 erhöll judarna fulla medborgerliga rättigheter i Sverige. Detta bidrog till en växande judisk befolkning i Sverige och för vissa gick det väldigt bra då de såg möjligheter i att utveckla den outvecklade svenska näringslivet. De flesta judar som kom till Sverige kom från Ryssland flyende från det ryska tsarväldet och de ville till USA men vissa blev fast i Sverige, skriver Harrison (2016). Den judiska invandringen till Sverige präglades av att ha olika grupper av människor och de rika judar som kom till Sverige påverkade det kulturella landskapet i Sverige och vissa namn är än idag kända såsom Bonnier.
De judar som kom till Sverige bosatte sig gärna när varandra vilket visade sig på den demografiska utvecklingen av dessa områden där judar bosatte sig. Den judiska invandringen hade kunnat fortsätta om inte svenska lagar som karakteriserades av klar antisemitism kring perioden av första världskriget. Samtidigt integrerades de östjudiska grupper i samhället och betraktades mer som övriga svenskar, skriver Harrison (2016).
1800- och 1900-talen
Utvandrarlandet som också var ett invandrarland
Historisk litteratur om Sverige under den perioden fokuserar mer på migration från det fattiga landet, Sverige, men nästan aldrig kommer migration i fokus. Upp till 1,2 miljoner svenskar utvandrade huvudsakligen till Amerika under perioden 1851- 1930 och de som inte kunde köpa sig en amerikabiljett fick utvandra till grannländerna. Harrison (2016) poängterar i sin text till invandring som hade skett till Sverige under den perioden och menar att 1800-talet var den period när industrialiseringen tog fart och lades grunder för det industriella samhället. Då kan man se Sverige också som ett invandrarland och inte enbar ett land som alla ville lämna unde den perioden (Harrison, 2016).
Skribenten förklarar vidare att västsvenska städer har påverkats av migration till Sverige under den perioden och invandrare hade viktiga kulturella bidrag till det kulturella landskapet i Sverige. Författaren tar upp flera exempel för att illustrera påverkan av invandrare under 1800-talet på Sverige och det svenska kulturella landskapet. Detta gällde inte enbart västsvenska regioner utan även östsvenska regioner. Poängen som författaren refererar till här handlar om att dessa invandrare hade viktiga bidrag till det svenska kulturarvet, även de mest svenska kulturella aspekterna såsom Skansen och Den Nordiska Museet på Djurgården (Harrison, 2016). Den kulturella påverkan av invandrare omfattade många kulturella aspekter och sträckte sig till livsmedel och restaurangbranschen som var dominerad av fransmän, tyskar schweizare, förklarar Harrison (2016).
Migration – Danskarna i Skåne
Sverige hade under 1800- och 1900-talet visar ett varierat landskap avseende begreppet nation då nationen byggdes av olika grupper som varierade i olika områden och regioner, skriver Harrison (2016). Skribenten fortsätter med att förklara att betydelsen av emigrationen till Sverige kan bli uppenbar om man fokuserar på enskilda regioner. I Skåne finns det flera exempel av danskar som kunde med sitt entreprenörskap påverka Skåne och grunda bland de mest betydelsefulla svenska varumärken. Det går knappt att diskutera det skånska näringslivet utan att referera till de varumärken som har spelat en viktig roll i det skånska näringslivet och invandrare hade grundat eller hade en betydande roll i dem (Harrison, 2016). Harrison (2016) skriver vidare att det inte enbart danskar som hade påverkan på det skånska näringslivet utan även invandrare från Norge och exemplifierar med Marabou som grundades av norrmannen John Throne-Holst år 1916.