ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som medför svårigheter för den person som har ADHD. Dessa svårigheter visar sig i form av koncentrationsproblem och rastlöshet som medför att personer som har ADHD har svårt att sitta stilla. Omfattning på funktionsnedsättning och hur mycket det påverkar personen varierar mellan olika personer men det finns hjälp att få för dessa personer. Funktionsnedsättning kommer ofta vid barndomen och är med personen hela livet och svårigheterna som ADHD medför kan bli mer märkbara i vissa sammanhang än andra. Ett faktum som man behöver ta hänsyn till är att ADHD som en funktionsnedsättning inte innebär att personer med ADHD är mindre intelligenta utan det snarar handlar om att dessa personer fungerar på ett annorlunda sätt, skriver 1177 på sin hemsida (1177, 2022).
Hur upptäcker man att en person har ADHD (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning)?
ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning vilket innebär att nervsystemet och hjärnan fungerar på ett annorlunda sätt än vad dessa gör hos personer som inte har ADHD, skriver Ewa Lundborg (2022) på doktor.se. Lundborg (2022) förklarar i samma artikel att ADHD har tre former. Den vanligaste formen är en kombinerad form av rastlöshet och koncentrationssvårigheter Den andra formen präglas mer av att personer med den typen av ADHD har svårt koncentration vilket kallas för ADD och den tredje formen av ADHD är motsatsen till det. Den tredje formen av ADHD är mer karakteriserad av hyperaktivitet och svårigheter med impulskontroll vilket är den minst vanligaste formen (Lundborg, 2022).
Det finns vissa kännetecken som kan tyda på att en person har ADHD och därmed få en diagnos på funktionsnedsättningen. 1177 (2022) lyfter fram i sin faktaartikel om funktionsnedsättning tre kategorier. Den första kategorin handlar om kännetecken som visar koncentrationssvårigheter såsom fel som orsakas av att en person är slarvig, svårighet att hålla fokus, svårigheter med instruktioner, att man är lättstörd, att man har svårt att fullgöra vissa uppgifter eller att komma i tid samt andra kännetecken som tyder på koncentrationssvårigheter. Den andra kategorin handlar om hyperaktivitet och det handlar exempelvis om rastlöshet och svårighet med stillasittande. Den tredje kategorin av dessa kännetecken, enligt 1177 (2022) visar en impulsivitet hos personen och det kan visa sig i form av att man exempelvis inte kan stå i kö, humörsvängningar eller att man exempelvis avbryter andra (1177, 2022).
Men dessa kännetecken är igenkännbara för många personer även om man inte har ADHD och det kan exempelvis handla om tillfälligheter under vissa perioder som avviker från det normala som till exempel, när man är stressad under en period. Därför har man i vården tagir fram vissa krav för att en person ska få diagnosen med ADHD och det handlar om följande punkter:
- Att symptomen har börjat innan man har fyllt 12 år.
- Att dessa symptom är långvariga och har varit varaktiga under minst 6 månader.
- Att dessa symptom medför svårigheter i vardagen.
- Att man har prövat symptomen mot andra förklaringar och kommit fram till att de förklarar inte symptomen.
- Att dessa symptom är märkbara i olika miljöer, minst två, som till exempel på skolan och hemma.
På vilket sätt påverkar ADHD personens liv?
ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som innebär att man fungerar på ett annorlunda sätt. Detta medför svårigheter i ens vardag och i ens liv och dessa svårigheter varierar mellan olika personer samt med tiden. Det vill säga olika personer påverkas olika mycket av att ha ADHD och likväl varierar påverkan också i olika perioder eller faser i livet. Mimmi Vänseth (2019) förklarar i sin artikel om ADHD hur den funktionsnedsättningen kan påverka ens liv. Vänseth (2019) menar att svårigheter som kommer från funktionsnedsättningen kan visa sig i olika situationer, i olika sammanhang eller i olika miljöer. Detta medför att personer som har ADHD kan lätt bli stressade och rastlösa medan samtidigt få en låg självkänsla på grund av missförstånd med andra människor när man försöker fungera på samma sätt som andra personer som inte har ADHD. Dessutom är det inte ovanligt att ADHD ofta är kombinerad med andra funktionsnedsättningar vilket påverkar personens liv i en ännu större utsträckning. Därför är det viktigt med att personer med ADHD får stöd och hjälp som underlättar vardagen för dessa personer. Annars kan konsekvenserna bli negativa på andra sätt också såsom att personen blir nedstämd eller får ångest och börja till exempel missbruka alkohol eller droger (Vänseth, 2019).
Vilka hjälpinsatser kan personen med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ADHD) få?
ADHD innebär att man fungerar på ett annorlunda sätt men det finns också hjälp och stöd att få som kan underlätta vardagen för dessa personer med ADHD. Man behöver inte få diagnosen på ADHD fastställd för att kunna få hjälp och den hjälp som man kan få varierar i olika regioner och kommuner. Samtidigt behöver man förstå att olika personer kan få olika hjälpinsatser beroende på formen av ADHD och vad det är som de behöver hjälp med. Vissa personer med ADHD behöver hjälp med att planera vardagen medan en del andra personer med ADHD behöver lära sig hantera sina känslor genom samtalsstöd och en annan grupp av personer med ADHD kan behöva medicinsk hjälp (Vänseth, 2019).
För vuxna som har en fastställd diagnos på ADHD så är det ofta så att man får hjälp i psykiatrin eller på en psykiatrisk mottagning medan barn med diagnos får hjälp av en läkare eller på barn- och ungdomspsykiatrin. För andra vuxna och barn som inte har fått diagnosen fastställd så kan de få hjälp exempelvis i skolan eller på vårdcentralen. Man kan exempelvis behöver genomgå en utredning för att få diagnosen ADHD (1177, 2022).
Man kan som vuxen få kognitiv beteendeterapi eller få vissa hjälpmedel utskrivna av arbetsterapeuten som man antingen får köpa själv eller får genom sjukvården. Ett annat sätt att hjälpa personer med ADHD är genom anpassning på skolan eller på jobbet. Det kan handlar om mindre anpassning insatser eller mer omfattande anpassningar beroende på tillståndet av dessa personer och påverkan av ADHD. Det kan handla om tydliga instruktioner för uppgifterna i skolan eller på jobbet, en mindre variation i vardagen genom exempelvis lika undervisning varje dag i den mån som det går, specialpedagogisk hjälp eller till och med särskild undervisning i en särskild undervisningsgrupp som behöver extra hjälp och stöd i skolan (1177, 2022).
En del andra personer behöver medicinsk hjälp genom att få recept utskrivna av en läkare men det är viktigt att veta att alla mediciner har biverkningar och det är därför det är läkaren som kan bedöma huruvida dessa mediciner kan hjälpa eller inte. Det är också viktigt att förstå att mediciner inte kan ta bort ADHD utan det handlar snarare om att underlätta vardagen för personer med ADHD (Vänseth, 2019).
Det finns också en del som man kan själv göra för att lindra effekten av ADHD och de råd och tips som 1177 (2022) skriver om handlar om att man ska få tillräckligt med sömn, att man ska äta hälsosamt, att man är aktiv och att man lär sig hantera stress (1177, 2022).
Källor
1177. 2022. Adhd. 1177. https://www.1177.se/sjukdomar–besvar/hjarna-och-nerver/larande-forstaelse-och-minne/adhd/
Lundborg, Ewa. 2022. ADHD. Doktor.se. https://doktor.se/fakta-rad/adhd/
Vänseth, Mimmi. 2019. ADHD. UMO. https://www.umo.se/jag/funktionsvariation/adhd/