Frågeställning om Natomedlemskap för Sverige har väckt debatten om värdet av det medlemskapet och om Sverige verkligen bör gå med i transatlantiska alliansen. Jag har därför valt en debattartikel “Sverige borde gå med i Nato” publicerad i Dagens Industri och skriven av fyra politiker som tillhör fyra olika politiska partier i Sverige, huvudsakligen från centern och högern.
Argumenten i den artikeln grundar sig huvudsakligen på Sveriges säkerhetspolitik och vad ett Natomedlemskap skulle innebära för säkerheten i Sverige och likväl för Sveriges sårbarhet avseende väpnade konflikter. Dessutom hänvisar skribenterna till resultat av en Sifo undersökning innan den ryska invasionen av Ukraina där 66% av de tillfrågade visade positiv attityd för ett svenskt Natomedlemskap. Författarna avslutar artikeln med att betona att konsekvenser av krig drabbar först och främst barn och kvinnor samt civila.
Källan är skriven av fyra politiker som huvudsakligen tillhör samma politisk allians eller i grova drag har samma politisk linje i många av de politiska frågor som diskuteras i Sverige. Samtliga är ordförande i kvinnoorganisationer inom deras partier. Debattartikeln är publicerad i mars 2022 vilket är i nära anslutning till starten av den ryska invasionen av Ukraina. Artikeln listar olika argument som handlar om innebörden av svenskt Natomedlemskap och hur det medlemskapet kan påverka Sveriges politik och säkerhetspolitik samt visar på fördelar av det medlemskapet i den transatlantiska alliansen, NATO. Artikeln syftar förstås för att övertyga läsarna i att Sverige bör gå med i NATO utifrån de argument som listas i artikeln. Det vill säga skribenterna argumenterar att ett svenskt Natomedlemskap skulle innebära bättre skydd för Sverige eller starkare säkerhetspolitik och omvärldsläge och framför allt den ryska invasionen av Ukraina. Dessutom argumenterar skribenterna utifrån att folk, den rättmätige ägaren av makten i demokratier, vill se ett svenskt Natomedlemskap och hänvisar till en undersökning som gjordes före kriget i Ukraina. Deras sista argument handlar om att krig och dess följder drabbar huvudsakligen barn och kvinnor samt civila som får lida om staten inte åstadkommer bättre skydd från kriget.
Källan är delvis trovärdig men ändå brister i vissa aspekter. Framför allt brister källan i att vara tendentiös genom att försöka vinna politiska poäng över andra politiska partier och kvinnoförbund inom Socialdemokraterna genom att lyfta upp sådant som målar upp en negativ bild av de andra partier som är av en annan åsikt i debatten. Det andra som källan brister i är att den tar upp och hänvisar till källor utan att vidare specificera dessa källor. Det vill säga skribenterna refererar till en undersökning som utfördes av Sifo och en annan som gjordes av Novus utan att exakt specificera när dessa var gjorda och i vilket sammanhang samt varför. Allt detta påverkar källans trovärdighet. Därmed är källan delvis trovärdig men också brister i viktiga källkritiska aspekter som behöver förstärkas innan det kan anses tillförlitlig.
Annars är källan relevant för att besvara frågeställning som handlar om Sveriges medlemskap i NATO eftersom den behandlar frågan och lyfter upp olika argument som ett svar på den frågan. Sammanfattningsvis är källan relevant för att besvara frågan om medlemskap för Sverige i NATO och den är också delvis trovärdig men också brister i viktiga källkritiska punkter.
Källa
Malmqvist, Josefin., Jarl, Sofia., Kullgren, Sarah., Elving, Cecilia. 2022. “Sverige borde gå med i Nato”. Dagens Industri. https://www.di.se/debatt/debatt-sverige-borde-ga-med-i-nato/