I Sverige finns det ett antal erkända minoritetsspråk som talas av olika folkgrupper som har bott länge i landet. Nationella minoritetsspråk i Sverige är skyddade enligt Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk och gemensamt för alla officiella minoritetsspråk är att de har talats av olika folkgrupper i landet under en lång period varför de fick statuset som minoritetsspråk och lagstiftaren har gjort lagar för att skydda dessa språk. Vilka minoritetsspråk finns det i Sverige och vilka folk talar språket?
Institution för Språk och Folkminnen (ISOF, 2021) skriver på sin hemsida i en artikel “Om nationella minoritetsspråk” om vilka minoritetsspråk det finns i Sverige. ISOF (2021) förklarar att det finns fem erkända minoritetsspråk i Sverige och dessa språk är finska, jiddisch, meänkieli, romska och samiska. Namnet på de flesta språken förklarar vilka folkgrupper talar respektive språk. Anledningen till att man i Sverige vill skydda dessa språk är att antalet talare minskar med tiden och det är få personer som talar och använder dessa språk varför uppstod behovet om att skydda dessa språk som har talats i Sverige under en lång tid, förklarar ISOF (2021).
Minoritetsspråken i Sverige talas av folkgrupper som anses utgöra nationella minoriteter i Sverige och det är dessa nationella minoriteter som Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk behandlar i lagtexten och åstadkommer skyddet för, enligt Björn Kulander och Cecilia (2022) som skriver om nationella minoriteter i Sverige i sin artikel “Nationella minoriteter” på Sveriges kommuner och Regioner (SKR) hemsida. Med andra ord talas minoritetsspråk i Sverige av de folkgrupper som länge har bott i landet och som deras kultur utgör en del av det gemensamma kulturarvet i Sverige eller de folkgrupper som enligt definitionen i Lag (2009:724) räknas som nationella minoriteter. ISOF (2021) förklarar i samma artikel att det inte finns en exakt definition för vilka krav olika folkgrupper behöver uppfylla för att anses utgöra en nationell minoritet men man hänvisar till regeringens förklaring som listar vissa punkter som handlar om samhörighet och icke-dominerande ställning, religiös, kulturell, språklig eller traditionell tillhörighet, viljan att behålla gruppidentiteten och historiskt band med Sverige under en lång period (ISOF, 2021).
Malin Andersson Junkka och Robert de Vries (2022) skriver på sin text “Sveriges nationella minoriteter” om de olika nationella minoriteter som finns i Sverige och vilka språk de talar (Junkka och de Vries, 2022). Samer är bland de nationella minoriteter i Sverige och de har bott i ett område som sträcker sig från ryska Kolahalvön till Sverige och de talar samiska med alla dessa uppdelningar. Samerna har bott i det området i cirka 12000 år (Junkka och de Vries, 2022).
En annan folkgrupper som anses tillhöra de nationella minoriteter i Sverige är judar. Deras församling bildades först i Sverige under 1700-talet när de fick tillstånd för det av kung Gustav III. Den folkgruppen talar jiddisch (Junkka och de Vries, 2022).
Romer är också en folkgrupp som tillhör nationella minoriteter i Sverige och de härstammar ursprungligen från Indien och kom till Sverige i vågor mellan år 240 och år 1000. De har lidit av svåra omständigheter i Sverige ur ett historiskt perspektiv och det var nyss man gav den folkgruppen vissa rättigheter. Romer talar romska i Sverige (Junkka och de Vries, 2022).
Sverigefinnar är en folkgrupp som ursprungligen kommer från Finland och som bosatte sig i Sverige när Sverige och Finland var ett land. Folk från Finland fortsatte komma till Sverige även under 1900-talet som flyktingar under andra världskriget Den folkgruppen talar finska (Junkka och de Vries, 2022).
En annan folkgrupp i Sverige som utgör en nationell minoritet är tornedalingar som kommer från ett område som ligger precis på gränsen mellan Sverige och Finland, Tornedalen, och som delades upp mellan Sverige och Finland efter att Sverige förlorade Finland. De har utvecklat sitt eget språk som kallas för meänkieli (Junkka och de Vries, 2022).
Slutligen finns det i Sverige fem nationella minoriteter som är erkända i lagens mening och det är Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk som reglerar vilka grupper i Sverige som anses utgöra nationella minoriteter. Dessa nationella minoriteter är samer som talar samiska, judar som talar jiddisch, romer som talar romska , Sverigefinnar som talar finska och tornedalingar som talar meänkieli. Dessa nationella minoriteter har icke-dominerande ställning i samhället varför man har lagstiftat om att stärka deras rättigheter i samhället och bland annat deras rätt till sitt språk i och med antalet talare av nationella minoritetsspråk minskar.
Källor
Institution för Språk och Folkminnen. 2021. “Om nationella minoritetsspråk”. ISOF. https://www.isof.se/lar-dig-mer/kunskapsbanker/lar-dig-mer-om-nationella-minoritetssprak/om-nationella-minoritetssprak
Lag (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2009724-om-nationella-minoriteter-och_sfs-2009-724
Kulander, Björn och Ramqvist, Cecilia. 2022. “Nationella minoriteter” . SKR. https://skr.se/skr/demokratiledningstyrning/manskligarattigheterjamlikhet/nationellaminoriteter.110.html
Junkka, Malin Andersson och de Vries, Robert. 2022. Sveriges nationella minoriteter” So-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/individers-och-gruppers-identitet-och-relationer/sveriges-nationella-minoriteter#