Måltider är bland de mänskliga uppfinningarna som skapar sammanhang och är ett sådant hälsosamt fenomen för gemenskapet. Måltiden, bortom behovet av att äta, kan fungera som en social länk där människor samlar och samspelar med varandra. Förvånansvärt är det att även måltider och gemenskapet har påverkat av all utveckling som sker runt omkring oss och som till en viss del utformat våra liv. Till exempel, det har blivit mer en global vana att vi gärna tar en lunchpaus från jobbet för att gå och käka tillsammans någonstans bort från jobbet.
Äldre vanor inspirerades från religion och kultur, nya förändringar som utformar våra liv samt ökat vetskap om kommande miljöutmaningar och hur vi ska tackla dessa utmaningar har gjort att vi allt mer i en högre utsträckning definierar oss utifrån våra matvanor eller mer konkret utifrån vilken mat vi äter eller snarare som vi inte äter. Elin Peters (2017) skriver om just denna aspekt i Dagens Nyheter i sin artikel “Vad är en måltid?”. Peters menar att tiden som vi lever i är så individualistisk även i matfrågan att det har blivit svårare att vara värd för gemenskapen eller att vara en del av en gemenskap när alla följer olika dieter. Det vill säga människor har blivit allt mer medvetna om vilken mat de äter och så selektiva i det att det blir allt svårare för en värd att ha koll på alla dessa vanor som människor har utvecklat (Peters, 2017). Alla dessa aspekter bidrar till att vi har olika matvanor som individer och som grupper.
Det är intressant nog att skriva om måltider och gemenskap. Förvånansvärt hänger dessa begrepp ihop och gemenskap och måltider är två sammankopplade begrepp som inte går att skiljas åt. Det vill säga man har utvecklat sådana sociala beteenden som handlar om att ha måltider tillsammans. Människan har sedan länge vant sig vid att äta måltider tillsammans eftersom de underlättar socialt umgänge samt skapar kontext för individer att tillhöra, åtminstone i dessa stunder som gemenskapen äter tillsammans eller har måltid tillsammans. Måltider blir inte viktiga för gemenskapens skull bara utan även blir sådana sociala stunder som stärker det sociala sammanhanget som man tillhör och kommunicerar sådana önskade eller oönskade beteenden av gemenskapen, menar Peters (Peters, 2017).
Slutligen är måltider och gemenskap två begrepp som sedan länge är sammankopplade hos människan och stärktes av nya omständigheter i en individualistisk tid där allt fler definierar sig utifrån det som de inte äter. Det vill säga måltider är ofta förknippade med att ha sällskap och detta är inget nytt utan det snarare handlar om en mänsklig företeelse som har sitt ursprung i sociala behov hos människan.
Källor
Peters, Elin. 2017. Vad är en måltid?. Dagens Nyheter