Alla levande språk är under ständig utveckling och förändring för att anpassas till nya och förändrade kommunikationsbehov. Detta är inget nytt fenomen då alla språk som har överlevt länge har förändrats på ett signifikant sätt. Svenska språket är inget undantag och det också förändras hela tiden. Om man jämför svenska som var för hundra år sedan med dagens svenska så hittar man många skillnader och svenskan som talades under 1500-talet liknar knappt den svenska som vi idag talar. Varför ett språk förändras är en process som behöver omfattande forskning för att förstå. Däremot vet vi vilka mekanismer som finns och som bidrar till denna förändring. Bland annat påverkan av andra språk som är släkt med svenska bidrar till denna förändring. Lånord i svenskan är en aspekt av denna förändring i svenskan. Varifrån kommer lånorden och hur kom de till svenska språket?
Svenska, precis som alla levande språk, påverkar andra språk och påverkas av dem. Engelska är ett intressant språk i detta sammanhang. Det engelska språket har påverkat många språk runt om i världen och bland annat har svenska fått sin andel av denna påverkan. Urban Östberg skriver i sin artikel ”Engelska lånord i svenskan” om påverkan av engelska i det svenska språket. Östberg menar att engelska har bidragit med lånord till svenskan. Detta beror, enligt Östberg (2014), på att engelska anses som ett internationellt språk som har så högt status i det svenska samhället då det underlättar och löser många kommunikationsbehov i samhället. Detta resulterar i praktiken i fler lånord från engelska till svenska (Östberg, 2014).
Den tekniska utveckling som sker i dagens samhälle är inte mindre väsentlig i detta sammanhang. Institutionen för språk och folkminnen (2020) skriver i en artikel ”Hur förändras svenskan?” på sin hemsida om hur denna utveckling har bidragit till uppkomsten av nya ord och till lånord i det svenska språket. Teknisk utveckling har skapat nya behov i samhället och därmed har skapat nya termer och ord samt gjort att svenska lånar fler ord inspirerade från denna teknisk utveckling för att kommunicera om det, enligt ISOF (2020).
Utveckling av språket och lånord i svenskan är inget nytt fenomen utan det även är ett historiskt fenomen som har att göra med svenskans släktskap inom den indoeuropeiska språkfamiljen. Nina Martola, Leila Mattfolk och Caroline Sandström (2014) skriver i sin artikel ”Lånat och ärvt i svenskan” om att svenskans släktskap med andra germanska språk har bidragit till lånord över tiden i det svenska språket, huvudsakligen från tyska, enligt Martola et. Al. (2014). Man hittar fortfarande spår av dessa språk i det svenska språket i form av lånord och motsvarigheter i germanska språk (Martola et. al., 2014).
Slutligen är det svenska språket ett levande språk som har överlevt länge och som är i ständig utveckling och förändring. Lånord i det svenska språket är en av de väldiga konsekvenser som denna förändring har bidragit till. Engelska anses i detta sammanhang som har mest påverkan på det svenska språket dels på grund av sin internationella ställning och dels på grund av engelskans höga status i det svenska samhället. Detta har bidragit till fler lånord i svenska från engelska och engelska blev därmed det största långivaren av lånord till svenska. Teknisk utveckling har också sin påverkan eftersom det har skapat nya behov och därmed behov till nya ord lånade från andra språk för att kommunicera om denna teknisk utveckling. Svenskans släktskap med andra språk har även gjort att svenska har lånord från dessa språk som svenska är släkt med inom den indoeuropeiska språkfamiljen.
Källor
Österberg, U., (2014). Engelska lånord i svenskan. Aktuell Litteratur. 3. Hämtad från
https://www.sprakbruk.fi/-/engelska-lanord-i-svenskan
Institutionen för Språk och Folkminnen (2020). Hur förändras svenskan?. Hämtad från: https://svenskaspraket.si.se/hur-forandras-svenskan/
Martola, Nina, Mattfolk, Leila och Sandström Caroline. 2014. ”Lånat och ärvt i svenskan”. Språkbruk. Språkkontakt. Hämtad från https://www.sprakbruk.fi/-/lanat-och-arvt-i-svenskan
1 Kommentar
[…] svenska språket är inte oföränderligt utan svenskan har genomgått märkvärdiga förändringar ur ett historiskt perspektiv. Institutionen för Språk och Folkminnen (2020) skriver på sin […]