Könskvotering i bolagsstyrelser

Könskvotering i bolagsstyrelser är ett intressant ämne ur genus- och jämställdhetsperspektiv. Det vill synen på män och kvinnor eller med andra ord rådande stereotypiska uppfattningar i samhälle och dess påverkan på samhällsstrukturer, inte minst på bolag. Det är klart att mycket arbete har gjorts i denna domän men samhället står fortfarande långt från att vara jämställt. Vi bör stärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden genom att införa könskvotering i bolagsstyrelser.

För det första äger män fortfarande en mäktigare ställning i samhälle än kvinnor och på samma sätt gynnas dem av rådande synen på det som är kvinnligt respektive manligt. Detta medför att män har bättre möjligheter i samhälle för karriär och därmed bättre ekonomi. Är kvinnorna inte lika värda som män och förtjänar dem inte ha samma möjligheter?

För det andra, genom att införa könskvotering i bolagsstyrelser kan man förvänta sig som naturlig följd förbättrad jämställdhet i samhälle allmänt. Det vill säga om kvinnor och män får samma möjligheter på arbetsmarknaden kommer detta att avspegla sig på jämställd ekonomi för kvinnor och män. Därför kommer jämställdheten i samhälle att förstärkas som en naturlig följd till detta.

För det tredje kan man alltid lita på siffror och konkret fakta. En intressant aspekt i detta sammanhang handlar om siffror och statistik. Enligt Jytte Guteland och Olle Ludvigsson i sin debattartikel ”Dags att krossa glastaket i de stora bolagen” är 65% av alla högutbildade inom EU kvinnor (Guteland & Ludvigsson, 2018). Denna siffra är inte representativ på arbetsmarknaden. Kvinnorna på ett eller annat sätt marginaliseras och får inte samma möjligheter som män för inflytande, enligt skribenterna. 

Vissa menar att posterna i bolagsstyrelser bör vara grundade och baserade på kompetens och yrkeserfarenheter hos de som sitter där och inte ur ett genus- och könsperspektiv. Detta stämmer till en viss del. Det enda felet med detta påstående är att kvinnor förvånansvärt har bättre kompetenser enligt samma statistik. Det är direkt felaktigt att kvinnor inte är lika kompetenta som män. Man genom dessa argument tar inte hänsyn till maktstrukturer i samhälle. Det vill säga motståndarna tar inte hänsyn till att kvinnor ur ett historiskt perspektiv har sämre ställning i samhälle allmänt och specifikt på arbetsmarknaden och att oavsett hur kompetenta de än är kommer de inte att få samma möjligheter. Det är hela samhället som tjänar på jämställdhet och att uppnå balans i arbetslivet mellan män och kvinnor. Obalans i detta sammanhang är inte ett fördelaktigt fenomen i samhälle. Vem skulle vilja påverka samhället på ett negativt sätt? Det handlar om att rättvisa ska vinna över alla orättvisor i samhället.

Slutligen är det värt att nämna i detta sammanhang att införande av könskvotering i bolagsstyrelser är behövligt inte bara ur jämställdhetsperspektiv och gynnar inte bara kvinnor. Detta har fördelar på hela samhället och bolagen själva när de vågar och ta initiativ till sådant som är normbrytande. Med enklare ord blir könskvotering i bolagsstyrelser som ett positiv näring till företagande och företagsklimat i samhälle samt det bidrar till att utveckla hela samhället. Jämställdhet i bolagsstyrelser är hörnsten för att utveckla ett inbjudande företagsklimat i samhälle. Därför behöver regeringen införa krav på könskvotering i bolagsstyrelser. Huvudsakligen för att förbättra jämställdhet i hela samhället och motverka alla former av diskriminering mot kvinnor. Dessutom bör bolag och företag vara mer representativa för kompetensen i samhället och inte bara till önskningar från dessa män som redan sitter i styrelser. Därför inför könskvotering i bolagsstyrelser.

Källor

Guteland, J. & Ludvigsson, O. 2018. Dags att krossa glastaket i de stora bolagen. Göteborgs Posten. https://www.gp.se/debatt/dags-att-krossa-glastaket-i-de-stora-bolagen-1.5010592