1- Förklara olika faser i kognitiv utvecklingsteori
Det sensomotoriska stadiet är det första stadiet i kognitiv utvecklingsteori och det är hos småbarn upp till två år. Det vill säga innan språket blir en aspekt i kognitiv utveckling. I detta stadie har barnets reflexiva och motoriska förmågan en betydande roll i barnets kognitiva utveckling. Barn ackumulerar praktiska kunskaper i denna period för att förstå hur omvärlden fungera som till exempel vad barnet ska göra i en specifik situation utifrån de kunskaper som barnet har ackumulerat. Barnet i detta stadie samlar idéer och kunskaper om omvärlden för att förstår hur den fungerar och hänger ihop. Barnet kan i detta stadie förstå existens av saker och ting.
Det preoperationella stadiet är en period som sträcker sig från 2 år upp till 7 år. Under denna period uttrycks det symboliska tänkande tydligare av barnet men barnets sinne är fortfarande inte som vuxnas och barn kan inte skilja mella det subjektiva och det objektiva. I denna period börjar det egocentriska perspektivet utvecklas eftersom tänkandet är självcentrerat och barnen utgår från sig själva för att generalisera över alla. De saknar förmåga att förstå omvandling av tillstånd utan de förstår tillståndet men inte förändring eller omvandlingen.
Det konkretoperationella stadiet sträcker sig från 7 år till 12 år och barnet har under denna period utvecklat ett mer logiskt tänkande och förstår sådant som inte gick att förstå i förra stadiet som omvandling, konservation och omvändbara resonemang samt förstår andras perspektiv. Barn har under denna period bättre tidsuppfattning och förstår dåtid, nutid och framtid. Barnet börjar utveckla logik för relationer men deras tänkande är fortfarande i detta stadie beroende av faktiskt handlande med föremålet.
Det formaloperationella stadier är perioden efter 12 år och under denna period blir barnet som vuxna i kognitiv bemärkelse. Nu kan barnet förstå mer komplicerade begrepp och barnet utvecklar mer vetenskapligt tänkande samt utveckla hypoteser om saker och ting i omvärlden och undersöka möjliga konsekvenser.
2- Hur ser Piaget på lärande
Piaget ansåg att lärande är en aktiv och individuell process. Piaget menar att barn försöker alltid förstå omvärlden och hur saker och ting fungerar och hänger ihop. Därför måste såväl gamla som nya erfarenheter beaktas i detta sammanhang. Det vill säga barn kan utvidga sina gamla erfarenheter genom att lägga till nya utan att omstrukturera de gamla erfarenheterna eller genom assimilation eller så lägger man ny kunskap till befintliga och strukturerar om de gamla erfarenheterna för att få en helhetsbild och förklaring till hur omvärlden fungerar. Piaget delade upp den kognitiva utvecklingen hos barn i fyra stadier.
3- Vad är egocentrism inom kognitiv utvecklingsteori
Egocentrism innebär, enligt Piagets utvecklingsteori, att småbarn i det preoperationella stadiet utgår från självcentriskt perspektiv för att förstå omvärlden. Det vill säga barn i denna period anser att allt kretsar sig kring dem. Barn lär sig utifrån självupplevda situationer och generaliserar dessa över alla.
4- Vad är sociocentrism i kognitiv utvecklingsteori
Sociocentrism är motsatsen till egocentrism och innebär att barn kan se och förstå saker och ting ur andras perspektiv.
5- Vilka nackdelar finns det med Piagets kognitiva utvecklingsteori
Nackdelar med Piagets kognitiva utvecklingsteori är att uppdelningen av de fyra faserna i barnets kognitiva utveckling ger inte nödvändigtvis en bild av vilket stadie den kognitiva utvecklingen befinner sig i eftersom barn inte visar alltid samma nivå av kognitiv utveckling i samma stadie. Det vill säga teorin generaliserar över all inlärning. Till exempel, barn som visar att de finns i Det konkretoperationella stadiet i vissa inlärningsmoment eller problemlösning behöver visa samma nivå i andra aspekter som till exempel språkutveckling. Dessutom ansåg piaget att det var meningslöst att ge barn uppgifter som är över det stadie som deras kognitiva utveckling befinner sig i. Slutligen är Piagets utvecklingsteori fokuserad på att vara generell och allmängiltig utan att ta hänsyn till olikheter mellan människor.
6- Till exempel, teoretisk inlärning i skolan är inte i sig tillräcklig utan det måste kombineras med andra pedagogiska aspekter för att barnet ska lära sig det som hen studerar. Även i förskolan i tidiga åldrar arbetar man med barn utifrån den sensomotoriska fasen så att barn ackumulerar en god kognitiv nivå samt assimilerar och lägger till samt förfinar de kunskaper som barnet lärde sig hemma.