Det finns många igenkännbara titlar på litterära verk som är värt att läsa. Dessa älskade berättelser och litterära verk kallas för klassiker och de har levt i litteraturen i många år att de har fått statuset som klassiker. Några exempel är Pinoccio, Shrek, Tusen och en natt och många andra titlar som klassas som klassiker och som mer eller mindre hör till världslitteratur. Många känner igen dessa titlar men det är inte alla som har läst dem. Detta ställer en intressant fråga om läsning av klassiker. Varför ska vi läsa klassiker?
Klassiker är populära berättelser som mer eller mindre älskas av alla oavsett åldern, kön eller annat som kan påverkar ens preferenser. I en intervju “Vad är en klassiker?” med Lina Thorén publicerad på Aftonbladet år 2009 förklarar professor Anders Cullhed begreppet klassiker och vad dessa litterära verk innebär. Cullhed menar vidare att klassiker, utöver att vara älskade berättelser av alla, talar till människan om samtiden bortom nuet eller tiden vilket också är en av de egenskaperna för klassiker att de överlever i flera generation och är lika aktuella då som nu (Thorén, 2009). Professor Cullhed förklarar vidare att ämnen som tas upp i dessa litterära verk tar upp ämnen som mer eller mindre universella och gäller alla vilket också är en förutsättning för dessa berättelser för att klassas som klassiker och denna aspekt kan uppnås genom språket. Det vill säga klassiker bör vara skrivna av skickliga författare med rätt språk och stil (Thorén, 2009).
Bortom den aspekt som handlar om att klassiker är fantastiska och spännande berättelser som är igenkännbara så har klassiker en annan intressant aspekt som handlar om förståelse för de som levt förr i tiden. Johan Eriksson (2017) skriver i sin artikel “Därför borde alla läsa klassiker” på Kuriren om betydelsen och vikten av att läsa klassiker. Eriksson poängterar att klassiker har fördelaktiga aspekter och effekter på ens liv. Det som man lär av klassikerna kan omsättas i människans liv som praktiska kunskaper menar Eriksson (2017). Eriksson förklarar att kunskaper om dåtida samhället och personer som levt förr i tiden har en central roll i människans källkritiska förmåga för att skilja mellan fakta och fiktion eller tyckande. Dessutom bidrar de, klassiker, till att förstå nutida fenomen utifrån sitt historiska sammanhang (Eriksson, 2017). Viktigast av allt refererar Eriksson till i sin artikel och menar att läsning av klassiker skapar ett sammanhang där människor känner samhörighet i en tid där individualism och ytlighet dominerar (Eriksson, 2017).
Klassiker är litterära verk som har överlevt flera tider och flera generation och på något eller annat sätt är igenkännbara för många läsare både vad gäller titeln eller företeelser som dessa berättelser tar upp. Bortom att vara roliga, spännande och fantastiska berättelser så har klassiker fördelaktiga aspekter som kan avspegla sig på människans liv. Dessa berättelser bidrar på ett positivt sätt till människans förmågor avseende olika områden men samtidigt skapar en gemensam syn och samhörighet på nutida företeelser utifrån ett historiskt sammanhang. I och med klassiker är universella och i princip gäller alla med de ämnen som de tar upp så skapar dem något slags gemensam kultur för läsare och på så sätt bidra till mindre fragmentisering, ytlighet och individualism i en tid då alla dessa fenomen har ökat markant. Slutsatsen är att alla bör läsa klassiker dels för att de är älskade berättelser som gör att läsaren kommer att känna igen sig i dessa berättelser genom det de tar upp och dels för att skapa en gemensam syn på kulturen och skapa ett sammanhang där människor kan känna samhörighet.
Källor
Thorén, Lina. 2009. Vad är en klassiker?. Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/kultur/a/jP3xJA/vad-ar-en-klassiker
Eriksson, Johan. 2017. Därför borde alla läsa klassiker. Norrbottens Kuriren. https://kuriren.nu/opinion/darfor-borde-alla-lasa-klassikerna-nm4697509.aspx