Kim Novak badade aldrig i genesarets sjö är en roman skriven av Håkan Nesser och utgiven 1998. Boken tillhör de skönlitterära böcker med inslag av deckare och, enligt författaren, är baserad på verkliga händelser.
Även om mordet på Berra Albertsson är höjdpunkten i boken så beskriver boken allt som är omkring den 14-årige pojken, Erik. Boken beskriver händelser som skedde under sommaren 1962 med Erik, 14-årig pojke, som också är huvudpersonen i romanen, tills den “fruktansvärda inträffar”. Hur verkliga de händelser som har skett vet man inte i och med det finns många motsägsfulla historier om mordet och vem är skyldig i det.
Boken beskriver vanliga händelser i Eriks liv fram tills Den fruktansvärda inträffar efter midsommarafton. Då börjar spänningen i boken höjas och slutar med ett mord där Erik är rätt så nära mordet.
Romanen berättas ur Eriks perspektiv i då tid. Erik berättar för läsaren det som skedde ur jagperspektiv. Detta ger läsaren en känsla av att man läser av någon annans minne vilket blir mer tilltalande för läsaren.
Huvudpersoner
Huvudpersoner i romanen är Erik, Ewa och Edmund medan Henry är en biperson tom triggar igång dramatisk händelseutveckling genom sitt förhållande med Ewa. Den som är absolut i centrum är Erik och det är han och Ewa som till slut finns med i bilden medan alla andra försvinner.
Vi får aldrig veta hur Erik ser ut men författaren beskriver hur han är som person. På samma sätt vet vi inte hur andra huvudpersonerna ser ut men vi vet hur de är som personer förutom Ewa. Henry, den viktigaste bipersonen i romanen, får läsaren en bra beskrivning på hur han är som person och hur han ser ut.
Handlingen
Det hela börjar när Eriks pappa ordnar så att Erik och sin kompis, Edmund åker till“Genesaret” på sommaren tillsammans med Eriks storebror, Henry som är författare och journalist.
Genesaret är familjens sommarstuga och den ligger vid en sjö som numera heter Möckeln. Detta är eftersom Eriks mamma ligger döende på sjukhuset med cancer och Eriks pappa ska stanna med henne. Edmund följer med eftersom hans mamma har alkoholproblematik och ska ligga i behandlingshemmet under sommaren. Sommaren är rolig i början tills “Det Fruktansvärda” inträffar. Eriks pappa säger att “Det kommer att bli en hård sommar” vilket blir det också.
Allt var i sin ordning och sommaren var rolig. Edmund och Erik, som inte kände varandra särskilt mycket, har gemensamma intressen varför sommaren blev lite extra rolig i början. Det roliga börjar ta slut när de får syn på Ewa Klaudis i Lackarparken en halv mil bort från Genesaret. Ewa Klaudis var lärarvikarie på Eriks skola och hon undervisade slöjd. Hon var fästmö för den kända handbollsspelaren, Berra Albertssons. Efter midsommarafton inleder Henry och Ewa Klaudis ett förhållande. En kväll kommer Ewa med blåmärken som visar att hon var slagen. Henry tar hand om henne.
I början av juli månad, specifikt några dagar efter 4:e juli, hittas Berra Albertsson död och hans kropp ligger i parkeringen utanför Genesaret. Henry misstänks senare för mordet och häktas. Henry släpps sedan och flyttar till Göteborg medan Erik tillsammans med sin pappa flyttar till Uppsala. Några år senare träffar Erik Ellinor och får tre barn med henne. Han berättar för Elinor om mordet i Genesaret samt att han tappade kontakt med Edmund. Ellinor och Erik bestämmer sig att hitta Edmund vilket de gör ganska lätt. Edmund blev kyrkoherde i Ånge. Erik träffar sedan Ewa i Göteborg när han var på en läromedelmässa. De två inleder en affär tillsammans varför Erik och Ellinor skiljer sig.
Några år senare drabbas Edmund av en hjärtinfarkt och vill träffa Erik. Erik besöker honom i sjukhuset och Edmund berättar ”Det var ändå en höjdarsommar, Erik. Trots Det Fruktansvärda…”.
Språk
Språket i Kim Novak badade aldrig i Genesarets sjö är vardgaligt och delvis ungdomligt då romanen beskriver sommaren och händelser där Erik, 14 år, är i centrum.
Det vardagliga språket gör boken mer tilltalande och intressant att läsa då det är det språk man använder i vardagen och inte skönlitterärt språk. Dessutom ger det vardagliga språket läsaren en känsla av att vara med i sammanhanget och personligen delta i samtal då det är ord man använder i vardagliga smatl med människor. Till exempel, när Erik var hos sin mamma på sjukhuset och skulle iväg till Genesaret
“Det var snällt av dig att du kom och hälsade på, sa min mor
Äsch, sa jag
Jag tror vi tar och sticker iväg nu, sa far. Så hinner vi med kvartöver-bussen.
Gör det, ni, sa mor. Det går ingen nöd på mig här” (s.35).
Det samtalet känner läsaren igen från vardagen. Man pratar om bussen, hälsan och tiden. Med andra ord pratar personerna i boken om vardagliga saker som alla känner igen med vardagliga ord “kvartöver-bussen” “Gör det, ni”.
Vardagliga ord gör att läsaren är med och känner igen samtalen utan metaforer. Ett tydligare exempel på vardagliga ord är de ord som Erik tycker är konstigast i världen “Cancer- Trerblinka- Kärlek- Knulla- Döden”. Alla de orden är begrepp som förekommer mer eller mindre i allas vardag.
En annan aspekt i språket är att författaren använder sig av slang ord. Den slang som författaren använder sig av ger läsaren en känsla av att det är en ungdom som pratar eller rättare sagt en tonåring. På det viset är språket mer tilltalande och visar på att det verkligen är en ungdom som pratar som, till exempel, “farsa, morsa, fan, skiter i det, skitsamma…”.
Detta hänger också ihop med det vardagliga språket av ungdomar. Med enklare ord, det är på det sättet ungdomar pratar i sin vardag. Ett annat exempel på ungdomligt och slangspråk “Laxman är skitreligiös. Hon är bergis fastkedjad bakom disken” (s.69).
En intressant aspekt i romanen ur språkligt perspektiv är att även om det förekommer slang och ungdomligt språk så skriver författaren inte med det språket. Med andra ord, när det är aktiva samtal mellan personerna i boken så förekommer slangen eller ungdomliga språket medan när författaren beskriver händelserna eller när det inte är aktiva samtal så hittar läsaren knappt det språket.
Intressant nog, på slutet, när Erik blir vuxen så försvinner det ungdomliga språk som Erik använde när han vär tonåring. Han börjar prata mer utan slang men ändå vardagligt språk. Till exempel, “Jag minns dina händer på mina axlar” sa jag “Jag vill älska med dig imorgon natt. Försöka åtminstone” (s. 248).
Språkbruket i romanen är inte typiskt för en deckare som brukar ha mer vuxenspråk. Till exempel, Boyz n the Hood (1991) där många liknelser kan dras mellan Kim Novak badade aldrig i genesarets sjö och filmen även om hela sammanhanget och miljön är annorlunda än romanen.. Båda handlar om unga inblandade i mord och relationer.
I filmen är språket mer av gängspråk men man kan inte dra den slutsatsen att det är ungdomligt även om slang förekommer i filmen också.
Nesser har lyckats med sin bok och den är en intressant roman som verkligen ger läsaren en rolig läsupplevelse. Språket är tilltalande med tanken på att romanen handlar om Eriks liv på sommaren när Det Fruktansvärda inträffar samt efter att Erik blev en vuxen människa och gifte sig med Ewa Klaudis, Eriks kärlek.
Intressant nog när Nesser ändrar på slangen när Erik växer upp. Detta visar att författaren är medveten om båda aspekterna, hur en ungdom pratar och hur samma ungdom pratar när den blir vuxen. På det viset får läsaren en känsla av att Erik, Ewa, Edmund och alla andra personer i romanen finns i verkligheten och författaren har följt dem genom resan.
3 Kommentarer
[…] Jag har läst boken Kim Novak badade aldrig i genesarets sjö. […]
[…] blir allt snabbare och människors behov är i ständig ökning. Vi är numera upptagna med våra egna behov och mitt i det snabba, […]
[…] sea, he had been left behind with no use of his own experience. The WriterJoseph Conrad is a Polish-English writer most famous for his early modernism. He lived between 1857-1924. His debut novel […]