Jämförelse mellan judendomen och buddhism

Judendomen och buddhism har inte många gemensamma områden utan snarare helt skilda religioner som baseras på olika grunder och har olika syn på livet, världen och skapelsen. Judendomen och buddhism skiljer sig också i en rad aspekter

Judendomen är en monoteistisk religion som tror på en gud som har skapat världen precis som de andra monoteistiska religioner. Judendomen tillhör de abrahamitiska religioner som islam och kristendomen som tror på att Abraham är stamfadern för dessa religioner.

Judendomen är som sagt en monoteistisk religion som tror på en gud. Gud inom judendomen är för alla människor och inte enbart för judar. Gud inom judendomen är mycket personlig och har gudomliga egenskaper som inte går att gestaltas i människor. Gud är inom judendomen en ande. Gud har uppenbarat sig för judarna och valt ut dem till det utvalda folket. Dessutom är det gud inom judendomen som har skapat världen och människan som är guds avbild. Människor ska vara goda eftersom gud är god men människor samtidigt får inte på något sätt avbilda gud eller tänka på dess storhet. En grundtanke inom judendomen handlar om goda eller onda gärningar som människor gör och de som gör goda gärningar och är goda människor kommer att belönas medan de som gör onda gärningar kommer att straffas eftersom gud är sträng men också barmhärtig, enligt judisk tradition. Det är gärningar som människan gör som ligger till grund för frälsning inom judendomen. Människan har fri vilja inom judisk tradition vilket också ligger till grund för belöning eller bestraffning eftersom människan ska följa buden som judendomen kom med för att inte dra synder på sig.

Inom judendomen anser man att det inte finns något skillnad mellan heligt och värdsligt eftersom i slutändan tillhör allt guds rike som gud har skapat där även människan ingår. Människan ska sträva efter att nå försoning med gud och leva harmonisk med sina medmänniskor som också är guds skapelse och alla hör till samma gemenskap varför man ska älska sina medmänniskor. Judarna tror på Messiah som är en människa och som kommer med guds hjälp att kunna skapa en värld som präglas av fred.

Den judiska läran skapar en gemenskap för det judiska folket genom vissa religiös regler som judar ska följa i sitt vardagsliv som till exempel samhällsengagemang och livet i familjen. Man ska vara en gruppvarelse i familjen och utövar sin religion även där varför det finns många religiösa regler inom judendomen som reglerar ens privatliv och även större områden. Till exempel, äktenskap inom judendom är en handling med religiös grund och ska ske inför en rabbin. Det finns även vissa heliga dagar och vissa regler för mat som judarna följer och som räknas höra till judendomen och till de goda gärningar som man, som jude, gör att följa buden. Dessa handlingar som judar förväntas göra och som härstammar från religiös tradition skapar en gemenskap som förenar alla judar i världen och har identitetsskapande faktorer som på ett eller annat sätt avspeglar sig på vardagslivet hos judarna.

Judendomen räglas av regeletik eller pliketik eller med andra ord det som gud har förpliktat människan och judarna att göra och vilka handlingar som klassas som goda handlingar eller onda handlingar kan illustreras med om de följer de religiösa reglerna inom judendomen eller inte.

Buddhism är inte en monoteistisk religion som judendomen och den buddhiska läran återfinns i det som Buddha predikerade. En central tanke inom buddhism handlar om Buddhas erfarenheter av att pröva leva på olika sätt och han kom till slutsatsen att man ska följa en gyllene medelväg. Man inom buddhism betonar vikten av att hålla ens begär under kontroll eftersom begären utgör grunden för allt lidande. Lidande också är ett centralt begrepp inom buddhism och människan lever i en evig cykel av liv,död och pånyttfödelse. Målet är att bli befriat från livets kretslopp genom att uppnå Nirvana. Livets kretslopp grundar sig på karma lag som kortfattat innebär att det som man gjorde under tidigare liv kommer man att få leva med under kommande liv. Det är karma som finns när en människa dör och inte en själ. De delar som är beständiga upphör för att ta nya former under en ny existens under ett kommande liv. Man kan uppnå nirvana genom den åttafaldiga vägen för att förstå tillvaron som är fylld av lidande. När människan har uppnått detta så blir man upplyst och kommer in i nirvana samt befrias från livets kretslopp. Nirvana utgör också den fas som man når frälsning och det handlar om begärens utslocknande. Det finns ingen gud inom buddhism.

Inom buddhism går man till tempeln som innehåller buddhabilder och man vänder sig till buddha med frukt eller gåvor. Meditation är en viktig aspekt inom buddhism och en troende buddhist ska sitta och meditera om exempelvis buddhas ord. Inom buddhism finns inte någon gud men samtidigt förnekar man inte gud eller demoner inom den religionen. Framför allt vänder man sig inom buddhism till Buddha i kulten. Inom buddhism firar man Buddha födelse och upplysning. Buddhister har vissa generella regler för hur en buddhist ska leva genom att inte döda, inte stjäla, leva kyskt, att inte använda berusningsmedel och att inte ljuga. Dessa regler är ändå inte ett måste utan fungerar som en vägledning för människan genom den åttafaldiga vägen. Nunnor och munkar är också centrala inom buddhist tradition och de har ytterligare regler än vad lekmän har. Det är munkarna som får leda rituella handlingar och nunnorna är underställda munkarna. Den religiösa läran i det buddhiska livet avspeglar sig även på samhället och visar sig i form av olika kulturella aspekter som munkar som frivilligt lever i fattigdom eller som pojkar som fyllt 12 år.

Inom buddhism är det sinnelagsetik som genomsyrar buddhism och buddhiskt liv. Man inom buddhism ska försöka följa buddhas språk genom den åttafaldiga vägen för att bli upplysd. Man ska inte handla enligt specifika och detaljerade regler och de religiösa regler som finns är mer en form av vägledning som man kan göra med avsikt att uppnå nirvana och lämna samsara, det vill säga livets kretslopp av födelse, död och pånyttfödelse.