Industriella revolutionen

Storbritannien var ett jordbrukssamhälle där de flesta försörjde sig på jordbruk. I slutet av 1700-talet genomgick jordbruket stora förändringar. Böndernas jordar under början av 1700-talet var uppdelade i små åkerlappar rung byarna. De jordarna slogs ihop till större jordar och brukades av enskilda bönder vilket gjorde dels att produktionen blev mer effektiv och att bönderna kunde försörja fler personer i sin närhet. Detta gjorde att allt färre personer sysselsattes i jordbruket på grund av effektivisering av jordbruket.  Som konsekvens av förändringar i jordbruket ökade befolkning och allt fler blev arbetslösa eftersom antingen de har sålt sina marker eller hade de förlorat det. Detta bäddade för stor inflytt till städerna där man såg den växande industrin och och behovet till arbetskraft inom industrin. De som flyttade till städerna utgjorde billig arbetskraft för den växande industrin i Storbritannien. Storbritannien hade på den tiden rätt förutsättningar för den industriella revolutionen då världshandel med kolonierna öppnade nya marknader för industrin i Storbritannien samt tillgång till råvaror och naturtillgångar underlättade detta vilket ledde till ökad efterfrågan på industriella varor från Storbritannien. Alla dessa förändringar samt rätt förutsättningar bäddade för den industriella revolutionen i Storbritannien och industrialisering tog fart där framförallt inom textilbranschen. Nya uppfinningar såsom vävstolen och mekanisk spinnmaskin har också bidragit till detta då man utnyttjade ångkraften för att effektivisera produktionen. Med hjälp av ångmaskinen centraliserade man arbetet och centralisering av arbetet innebar att alla ska jobba på samma arbetsplats under samma tak och arbetare, maskiner och verktyg blev i samma lokal.

Centralisering av produktion i samma lokal var ett kostnadseffektivt sätt för produktion då man kunde fördela och kontrollera arbetet i stället för utspridd produktion. Därefter började man satsa på järnvägar och kommunikation. Stater och stora företag investerade pengar under 1800-talet i järnväsbyggande och i andra former av kommunikation. Detta gjorde att industrialismen spreds genom Europa och Nordamerika som hade likadana eller nära förutsättningar som Storbritannien. Inflytt till städer har fått industristäder att växa fram och de bestod av arbetarna inom fabriker och präglades av sociala missförhållanden och svåra levnadsförhållanden. Industrialisering blev en vändpunkt i samhällsutveckling och blev grunden i det moderna samhället och dess tillväxt.

Industriella revolutionen förblev global och inte specifikt för Storbritannien utan det spreds till hela världen. Kapital fick ett annat innebörd än just pengar utan kapital ersätter arbete och i samband med industrialisering skedde en rad tekniska och teknologiska uppfinningar samt ekonomisk expansion spred sig från Storbritannien till hela världen. Efter den industriella revolutionen blev produktionen inriktad på massproduktion för att säkerställa behovet och masskonsumtion i samhället. Urbanisering tog fart och och städer växte samt sociala förhållanden förändrades på grund av industrialisering då industrisamhälle kom.

Den industriella revolutionen har skapat ett nytt samhälle och fick arbetare som samhällsklass att växa. Arbetarklassen kom sedan att bidra till den sociala samhällsutvecklingen. Arbetarklassen levde under svåra sociala och levnadsförhållanden och kom att utgöra grunden för en ny politisk dimension i samhället som resulterade i arbetarrörelsen i slutet av 1800-talet som genom politisk kamp och fackligt arbete kunde förbättra arbetarnas arbetsvillkor. En viktig aspekt i den industriella revolutionen är att den är kärnan i all utveckling som skedde i det moderna samhället och än idag ser vi effekter av industrialisering som möjliggjorde teknologiska uppfinningar i samhället och ledde till informationssamhället som vi idag lever i. En annan aspekt av den industriella revolutionen som var mer negativ. Under början av den industriella revolutionen konsumerades våldsamma kvantiteter av kol och andra råvaror som har negativ påverkan på klimatet samt naturresurser utnyttjades på ett våldsamt sätt vilket negativt bidrog till miljön.   

Källor

Nationalencyklopedin, industriella revolutionen .http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/industriella-revolutionen (hämtad 2021-11-09)

de Vries, R., 2010. Industriella revolutionen. [online] SO-rummet. Hämtad från: https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/industriella-revolutionen# [Hämtad 9 November 2021].

Källkritisk diskussion

Jag använde två källor för att besvara denna frågeställning. Min första källa är Nationalencyklopedin som är en hemsida som vänder sig till allmänheten med information om olika områden. Nationalencyklopedin presenterar objektiv fakta utan att försöka påverka eller övertyga läsarna, Skribenten har kunskaper inom området och sidan är uppdaterad regelbundet. Det framgår tydligt när artikeln skrevs samt hänvisar till andra källor på ett korrekt sätt. Detta gör att källan är trovärdig och pålitlig samt kan användas. 

Min andra källa är SO-Rummet.se som är en hemsida som vänder sig till studerande inom ämnen historia, samhällskunskap och religion. Hemsidan presenterar objektiv fakta utan att försöka övertyga eller påverka läsaren. Den som skrev texten har kunskaper inom området och det framgår tydligt när artikeln skrevs samt hänvisar till andra källor på ett korrekt sätt. Detta gör att källan är trovärdig och pålitlig samt kan användas. 

Imperialism

Den industriella revolutionen förblev grunden och utgångspunkten i modern historia och under mitten av 1800-talet tävlade europeiska stormakter att erövra territorier över hela världen. Storbritannien och Frankrike var mäktigast och skaffade sig största delen av kolonialvälden i många delar av världen. Europeiska makter delade upp stora delar av Asien och Afrika och skaffade sig kolonier i många delar i världen. Denna period kallas för imperialism. Under imperialism var Europeiska länder dominanta och starka över hela världen. Den industriella revolutionen gav europeiska länder resurser och drivkraft för att ta sig till andra delar av världen i jakt på råvaror och ökad politisk makt. De råvarorna som man fick via kolonier utnyttjades i industrin i hemlandet. Dessutom utgjorde kolonier nya marknader och öppnade nya möjligheter för industrier i Europa. Europeiska makter fick via den industriella revolutionen revolutionerade militärteknik i förhållande till vad andra länder hade på den tiden samt väl utvecklat kommunikationsnätverk som möjliggjorde transport av militära och trupper över hela världen. Samtidigt var den rådande uppfattningen på den tiden är tron på den egna kulturens överläge gentemot andra kulturer vilket ledde till förtryck av folk från andra kulturer. Allt detta gjorde att andra länder som inte var nådda av industrialisering på samma sätt som europeiska länder blev utlämnade för industriella makter i Europa.     

Drivkrafter bakom imperialism kan förklaras med flera faktorer. Den ekonomiska faktorn handlade om behovet till nya marknader eftersom industrierna i Europa på den tiden effektiviserade att behovet till råvaror blev störst än någonsin samt de producerade mer än vad huvudmarknaden i Europa kunde konsumera vilket ledde till behovet att söka nya marknader över andra delar i världen. Detta var för att hålla igång industrin och den ekonomiska tillväxten av industrierna vilket gjorde att europeiska stormakter erövrade områden utanför Europa. En annan faktor som har en viktig roll i imperialism var den legitimerade idén om européers överläge i världen som stärktes av en nationalistisk syn vilket politiska makter i Europa använde i sin erövringar utanför Europa. Dessutom ansågs kolonier som en maktfaktor och som resultat av industrialismen. Det var ett bekräftelse på landets framgång inför landets egna befolkning samt inför andra länder. 

Imperialismen fick stora och negativa effekter för kolonierna. Europeiska makter kunde erövra hela Afrika och bråkade sinsemellan om områden i Afrika. Det som hände i Kongo är ett skräckexempel på hur det var när kung Leopold II systematiskt jobbade för att tömma resurserna där och resulterade i att miljontals människor dog i Kongo. Imperialismens effekter kan förklaras med folken i kolonier förlorade en del av sitt självbestämmande till främmande makter som verkade för att gynna egna ekonomier. Dessutom innebar imperialism för kolonier förtryck och godtycklig våld mot de obildade människor, enligt rådande synen i Europa, i övriga delar av världen. Å andra sidan ledde kolonialism till ökade konfliktbenägenhet mellan stormakterna över kolonierna. 

Källor

Wendell, J., 2011. Imperialismen. [online] historia123. Hämtad från: https://www.historia2.se/historia123/?p=539 [Hämtad 9 november 2021]. 

de Vries, R., 2010. Nationalism och imperialism. [online] SO-rummet. Hämtad från: https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/nationalism-och-imperialism [hämtad 9 November 2021].

Källkritisk diskussion

Jag använde två källor för att besvara denna frågeställning Min första källa är Historia 123 som är en hemsida som vänder sig till studerande inom historia. Historia2.se presenterar objektiv fakta utan att försöka påverka eller övertyga läsarna, Skribenten har kunskaper inom området och sidan är uppdaterad regelbundet. Det framgår tydligt när artikeln skrevs samt hänvisar till andra källor på ett korrekt sätt. Detta gör att källan är trovärdig och pålitlig samt kan användas. 

Min andra källa är SO-Rummet.se som är en hemsida som vänder sig till studerande inom ämnen historia, samhällskunskap och religion. Hemsidan presenterar objektiv fakta utan att försöka övertyga eller påverka läsaren. Den som skrev texten har kunskaper inom området och det framgår tydligt när artikeln skrevs samt hänvisar till andra källor på ett korrekt sätt. Detta gör att källan är trovärdig och pålitlig samt kan användas. 

Demokratin i Sverige

Under 1800-talet skedde ganska stora demokratiska förändringar i Sverige som kom att prägla den svenska demokratin och bädda för den moderna demokratin som finns i Sverige än idag. I början av 1800-talet styrdes Sverige av kung Gustav Adolf IV och ståndsriksdagen under ganska lång period. Kung Gustav Adolf IV avsattes genom en statskupp år 1809 vilket var början för att idéer och tankar samt förhoppningar hos befolkning att avskaffa ståndssamhället Samma år tog regeringsformen plats i Sverige genom ett beslut från riksdagen den 6 juni 1809 för att begränsa kungamakten i Sverige. Regeringsformen som kom under 1809 var delvis inspirerad av upplysningens liberala idéer och i linje med folket förhoppningar om politiska reformer. Därefter under 1800-talet kom en rad politiska reformer i Sverige som var viktiga och bäddade för större demokratiska förändringar framöver och utgjorde grunden i den svenska demokratin som det är idag. Bland de viktigaste reformerna som man gjorde under 1800-talet var Folkeskolereformen som kom år 1842. Folkskolereformen innebar införande av obligatorisk allmän folkskola vars effekt blev att allt fler kunde läsa och skriva samt att kunskapen spreds vilket är en grund och en förutsättning för demokratin. Föräldrar protesterade mot reformen då det innebar att barnen inte kommer att kunna hjälpa till hemma samt lärar- och lokalbrist på den tiden gjorde att många barn gick långa vägar för att gå på skolan. Den demokratiska utvecklingen stannade inte vid utbildning utan fortsatte att det nådde handeln genom näringsfrihetslagstiftning som infördes år 1864. Näringsfrihetslagstiftningen innebar att alla kunde starta företag och näringsverksamheter samt betonade den fria konkurrensen. Lagstiftningen avskaffade också skråväsendet som innebar vissa privilegier för hantverkar och yrkesutövare då titeln och yrket var ärftliga som man fick ärva av sin far. 

Den demokratiska utvecklingen fortsatte i Sverige och år 1886 beslutades det om tvåkammarriksdag baserad på personlighetsprincipen. Valbarheten och rösträtten var inte begränsade till de fyra privilegierade stånden i samhället utan de var mer knutna till individerna. Beslutet om tvåkammarriksdagen var en viktig vändpunkt i svenska demokratin eftersom adeln som traditionellt satt i riksdagen fick avge en del av sin makt till vanlig befolkning. Trots detta så hade beslutet en stor utvecklingspotential eftersom valbarheten och rösträtten var kraftigt begränsade av juridiska och ekonomiska villkor och resulterade i att bara 5-7% av befolkningen hade rösträtt. Rösträtten och valbarheten var fortfarande begränsade till män och kvinnor fick inte varken rösta eller väljas till riksdagen. Riksdagens första kammare bestod av godsägare, höga ämbetsmän och finansmän. Ledamöterna i riksdagens första kammare fick väljas genom kommuner och landsting efter reformen om kommuner och landsting år 1866. Rösträtten inom kommuner och landsting var fortfarande knuten till ekonomisk förmögenhet vilket gjorde att stora företag och rika män hade stort inflytande på vilka som skulle väljas till riksdagens första kammare. Splittringen mellan ledamöterna i tullfrågan och rösträttsfrågan fick politiska partier att växa fram i slutet av 1800-talet. Vänstern var för en allmän och lika rösträtt för alla medan högern och konservativa var emot en allmän och lika rösträtt för alla då de ansåg att statens intressen måste gå före och en allmän och lika rösträtt kunde hota de traditionella värdena i samhället. Just denna fråga om rösträtten hade fått kvinnor att organisera sig i kampen för rösträtt för kvinnor. Liberalerna och socialdemokraterna la fram förslaget och det resulterade i en hård debatt i riksdagen som slutade med att införa en allmän och lika rösträtt för alla år 1919. Beslutet om allmän och lika rösträtt för alla tillämpades första gången i valet år 1921  och riksdagen fick sina första kvinnliga ledamöter samt kvinnorna fick rösta för första gången i Sverige. Under samma period etablerades det fempartisystemet som var kvar i Sverige fram till 1980-talet.     

Svenska demokratin är en modell som bör vara en förebild för andra demokratier men trots detta så finns det några utmaningar i demokratin i Sverige. Demokratin i Sverige värnar om det öppna och fria samhället på gott och ont eftersom odemokratiska krafter får plats på grund av den demokratiska modellen som Sverige har. Det finns fortfarande röster som förespråkar att återuppväcka idéer och ideologier som numer är uråldriga och var bland de orsaker som formade icke-demokratiska samhällen.  Även jämställdheten och jämlikheten mellan män och kvinnor är en utmaning för svenska demokratin eftersom än idag ställs män och kvinnor mot varandra och tilldelas roller i samhället utifrån de rådande stereotypiska uppfattningarna. Trots att man har gjort mycket i denna fråga men det finns fortfarande en del kvar att göra.

Källor

Fira Demokratin. 2021. Sverige förändras. [online] Hämtad från: http://firademokratin.riksdagen.se/fordjupning/demokratins-genombrott/sverige-forandras/#Från-stånd-till-klass [Hämtad 9 november 2021].

Riksdagen.se. n.d. 1842: Folkskolan införs i Sverige. [online] Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/valet-2018/riksdagsvalet-i-undervisningen/demokratins-historia/demokratilinje/1842folkskolan-infors-i-sverige.-stora-delar-av-folket-far-nu-lara-sig-lasa-och-skriva–men-manga-romer-och-samer-saknar-mojlighet-att-ga-i-skolan./  [Hämtad 9 november 2021].

Andersson-Skog, L. and Magnusson, L., 2016. Näringsfriheten genomförs 1864 – Företagskällan. [online] Företagskällan. Hämtad från: https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/naringsfriheten-genomfors-1864/  [Hämtad 9 november 2021].

Källkritisk diskussion

Källorna som jag använder i denna fråga är trovärdiga och pålitliga. Jag använder mig av tre källor varav två är från Riksdagen där man presenterar den historiska utvecklingen i Sverige med alla händelser på ett objektivt sätt. Syftet med dem är att informera allmänheten om den demokratiska utvecklingen under 100 år. 

Den tredje källan som jag använder i denna fråga är en webbsida på nätet som tillhör en skola (Företagskällan). Skribenterna har kunskap inom området och källan presenterar fakta på ett objektivt sätt. Vidare så refererar på rätt sätt till andra källor vid behov. Jag anser att denna källa också är pålitlig och trovärdig utifrån det som beskrivs ovan.