Identitet och religion

A) Ateism och agnosticism är livsåskådningar som grundar sig på att det inte finns några anledningar till att tro på att de existerar en gud. De två livsåskådningarna skiljer sig på hur de ser på frågan om guds existens. Det vill säga ateism tror inte alls på någon form av guds existens medan agnosticism anser att man aldrig kommer att kunna besvara denna fråga varför agnositicistiker varken bekräftar eller förnekar guds existens. 

De stora existentiella frågor som religionen svarar på såsom vem är jag? Vad är meningen med livet? Varför finns människan och vad händer efter den dör? Religionen svarar på de stora existentiella frågorna på ett religiöst sätt genom att hänvisa till helga böcker och religionens lära. Religionen blir på det sättet en kompass för religiösa som vägleder dem och visar hur de ska tänka kring de frågorna. De frågorna kan också besvaras med andra livsåskådningar såsom ateism och agnosticism. Anhängare till ateism kan följa ett mer naturvetenskapligt sätt att tänka kring de frågorna för att besvara dem eller så kan man följa ett mer agnostictisikt sätt att tänka på de frågorna och låta dem obesvarade. På det sättet behöver man inte helga böcker och en hel religion för att kunna besvara de frågorna utan man kan helt enkelt se på de frågorna ur ett annat perspektiv. 

Religion har en viktig aspekt som är tillhörighet då anhängare till en religion känner tillhörighet och definierar sig med den religionen som till exempel, muslimer definierar sig med Islam och kristna definierar sig med Kristendomen. På samma sätt kan anhängare till ateism och agnosticism definiera sig med andra i gruppen. Tillhörighet behöver inte ha en religiös aspekt utan det är snarare en mer social aspekt som håller gruppen samman. 

Källor:Cavallin, C., 2010. Allmänt om religion. [online] SO-rummet. Hämtad från: https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/allmant-om-religion# [Hämtad 8 November 2021].  

de Vries, R., 2010. Ateism och agnosticism. [online] SO-rummet. Hämtad från: https://www.so-rummet.se/kategorier/ateism-och-agnosticism  [Hämtad 8 November 2021]. 

Läroboken

Källkritisk diskussion

Jag använde tre källor i att besvara denna frågeställning. Två källor är från hemsidan so-rummet.se som är en hemsida som vänder sig till studerande inom ämnen samhällskunskap, religion och historia. Det framgår tydligt vem som står bakom hemsidan och vem som har skrivit texten samt hur skribenten har kunskaper inom detta område. Sidan visar datum för publicering och uppdatering samt hänvisar till andra källor på ett korrekt sätt när det behövs. 

Min tredje källa är läroboken.

B) Samhällen runt om i världen är i stort sett bildade på religiösa värden som visar sig genom att vara lagtexter eller normer i samhället. Detta är även i de mest sekulära länderna och det är svårt att hitta ett bara sekulärt land utan några religiösa inslag vare sig i lagtexten eller i rådande normer. Till exempel, i Sverige har kyrkan varit inflytelserik under ganska lång period ur ett historiskt perspektiv. Religionsfrihet lagstadgades i Sverige först under mitten av 1900-talet (1951). Då fick man enligt lag att välja vilken livsåskådning man vill ha för att tänka kring livet. I själva verket var den regeln inte aktiverad eftersom Kristendomen var fortfarande statsreligion i Sverige och det dröjde cirka 50 år till (2000) innan en separation mellan kyrkan och staten skedde. När ett land sekulariseras så dyker upp potentiella krockar mellan religionens lära och lagar och regler i det landet. Detta är eftersom lagar och lagtexter inte behöver stämma överens med religiösa värden och hur man ska tänka ur ett religiöst perspektiv. När lagen och religiösa värden krockas så har alltid lagar företräde. Ett exempel på detta är samkönade äktenskap i Sverige. Detta fenomen var inte möjlig innan separationen mellan staten och kyrkan då alla lagar behövde stämma överens med religionens lära ur ett kristet perspektiv. År 2009 fick samkönade par gifta sig och svenska kyrkan tog efter också på grund av en förändrad syn i samhället som inte baserad på religiösa värden utan mer på liberala värden. 

Källa: Sandberg, T., 2002. Kyrkan och staten – en historisk separation. [online] Popularhistoria.se. Hämtad från: https://popularhistoria.se/sveriges-historia/kyrkan-och-staten-en-historisk-separation [Hämtad 8 November 2021].

https://www.svenskakyrkan.se/samkonade-aktenskap

Läroboken

Källritisk diskussion

Jag använde tre källor för att besvara frågeställningen. Min första källa är en artikel publicerad i Populär Historia (popularhistoria.se). Sidan vänder sig till de som är allmänt intresserade av historia. Skribenten har kunskaper inom området och texten hänvisar till andra källor vid behov på ett korrekt sätt. 

Min andra källa är Svenska Kyrkans hemsida som presenterar objektiv fakta om samkönade äktenskap i Sverige ur ett historiskt perspektiv. 

Min tredje källa är läroboken 

C) Individer kan bli multireligiösa och tro på flera religioner samtidigt. Nya religioner dyker upp hela tiden eller gamla religioner återupplivas genom nya tolkningar av religionens lära. Det kan också handla om religioner som återuppstår när de får nya anhängare eller ett nytt perspektiv på religionens lära. Wicca är ett exempel på en religion som uppstod tidigare i Storbritannien och fick återupplivas nyligen i vår modern tid då den fick nya anhängare. Wicca är en religion som baseras på häxtro och fokuserar på kvinnor och gudinnor. Nya religioner som uppstår i vår moderna tid kan också kombinera flera religioner i en religion som Umbanda som är en religion i Brasilien och som kombinerar katolsk kristen tro med västafrikanska traditioner. Anhängare till denna religion kan kalla sig för multireligiösa eftersom de inte tror bara på Kristendomen och inte bara på västafrikanska traditioner men de blandar ihop de två i en religion so, heter Umbanda. 

Att religioner blandas, bildas, återupplivas och får nya tolkningar är ett hälsosamt fenomen i samhället. Detta är eftersom det fenomenet får människan att tänka djupare bortom de begränsningar som de största religionerna ställer. Det får en att välja den livsåskådning som passar. Det är eftersom religioner kommer oftast med färdiga paket som man antingen tar helt eller lämnar helt. När man blandar olika religioner ser man på de stora frågorna ur olika perspektiv och väljer det som passar sig bäst. Multireligiösitet har inte spridit sig i samhället men den kan vara en framtidsscenario som ersätter den traditionella synen på religion. 

Källor: de Vries, R., 2010. Nyreligiösa rörelser. [online] SO-rummet. Hämtad från: https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/nyreligiosa-rorelser [Hämtad 8 November 2021].   

Källkritisk diskussion

Jag använde en källa för att besvara denna frågeställning. Min källa är SO-rummet.se som är en hemsida som vänder sig till studerande inom ämnen samhällskunskap, religion och historia. Det framgår tydligt vem som står bakom hemsidan och vem som har skrivit texten samt hur skribenten har kunskaper inom detta område. Sidan visar datum för publicering och uppdatering samt hänvisar till andra källor på ett korrekt sätt när det behövs. 

Etik

A) Den goda människan och vilka egenskaper kännetecknar den goda människan är en långdragen diskussion eftersom begreppet “den goda människan” är subjektivt och har olika innebörd hos olika personer. Filosofer har försökt att besvara frågan och skapat olika modeller för den goda människan och dess egenskaper. Aristoteles menar att den goda människan kännetecknas av balans mellan det positiva och det negativa. Med andra ord, den som är extremt och överdriven god människa är lika med extremt och överdriven und människa. Aristoteles förklarade sin modell med en horisontell skala där vänstra sidan representerar den extremt onda människan medan högra sidan representerar den extremt goda människan och han menade att man ska vara i mitten av denna skala genom att blanda god och onda egenskaper. På det sättet kan man bli balanserad, enligt Aristoteles modell. Om man tar denna modell till samhällsnivån så inser man att den som är extremt onda behövs i samhället lika mycket som den extremt goda och idealtillstånd i samhället kan nås genom att samhället är någonstans i mitten av denna skala. Detta ställer naturligtvis en fråga om det ens är möjligt att nå en sådan ideal balans i samhället. Dessutom möts frågan av normer, regler och alla andra subjektiva värden som inte gör frågan enklare att besvara. 

Källor: Heberlein, A., 2013. Godhet är ett lika stort problem som ondska. [online] Tidningencurie.se. Hämtad från: https://www.tidningencurie.se/kronikor/godhet-ar-ett-lika-stort-problem-som-ondska/ [Hämtad 7 November 2021].  

Läroboken 

Källkritisk diskussion

Jag använde mig av två källor för att besvara denna frågeställning. Den första är Tidningscurie.se som är en tidning utgiven av vetneskapsrådet. Ann Heberlein, textskribenten, är väl insatt i ämnet. Hemsidan är uppdaterad och visar sina källor vid behov på ett korrekt sätt. 

Min andra källa är läroboken

B) Regeletik är ett sätt att värdera handlingar utifrån huruvida det stämmer med gällande regler. Det vill säga regeletik värdera handlingar utifrån gällande lagar och regler i samhället vare sig skrivna eller oskrivna regler som normer. Enligt detta sätt så anses en handling som en god handling när det stämmer överens med lagar och regler. Om man följer reglerna i sina handlingar så gör man en god handling och om man inte gör det så gör man ingen god handling oavsett resultat och konsekvens. I exemplet om diktatorn om vi följer regeletik så ska vi inte döda eftersom att döda är inte enligt reglerna. Samtidigt när diktatorn gör ingen god handling genom att döda andra. 

Måletik är ett annat sätt som innebär att man värderar goda och icke-goda handlingar utifrån resultat och konsekvens. Om resultat eller konsekvens av en handling är god så anses handlingen som god och om resultatet är negativt och inte god så anses handlingen som icke-god handling. Måletiker tänker också på resultat och vinning om det är egen vinning eller gruppens vinning. Ju mer allmänt resultatet är desto godare handling man gör. I exemplet om diktatorn så gör vi, enligt måletiken, en god handling när vi dödar diktatorn eftersom vi befriar andra människor och hela gruppen vinner på att den som dödar gruppsmedlemmar själv dör. 

Viljeetik eller sinnelagsetik innebär att handlingar värderas som goda eller icke goda utifrån avsikten. Det vill säga har man ett gott syfte och god intention med sin handling så anses handlingen som en god handling oavsett resultat medan om man har ett syfte som inte är god som är handlingen ingen god handling. I exemplet om diktatorn så gör man en god handling när man dödar diktatorn om syftet är att befria gruppen men man gör en icke-god handling när man dödar diktatorn om man gör det av ett annat syfte. 

Källor: Löwegren, L., 2019. Sinnelagsetik. [online] SO-rummet. Hämtad från: https://www.so-rummet.se/kategorier/sinnelagsetik# [Hämtad 8 November 2021].     

Löwegren, L., 2019. Pliktetik (regeletik). [online] SO-rummet. Hämtad från: https://www.so-rummet.se/kategorier/pliktetik-regeletik  [Hämtad 8 November 2021]. 

Läroboken

Källkritisk diskussion

Jag använde tre källor i att besvara denna frågeställning. Två källor är från hemsidan so-rummet.se som är en hemsida som vänder sig till studerande inom ämnen samhällskunskap, religion och historia. Det framgår tydligt vem som står bakom hemsidan och vem som har skrivit texten samt hur skribenten har kunskaper inom detta område. Sidan visar datum för publicering och uppdatering samt hänvisar till andra källor på ett korrekt sätt när det behövs. 

Min tredje källa är läroboken. 

Religion och vetenskap

A) Debatten om religion och vetenskap och om de stämmer överens med varandra är en ganska långdragen debatt som egentligen inte förenar åsikterna om frågan. Detta är eftersom religion och vetenskap använder sig av olika metoder för att nå de resultat som både vill uppnå. Vetenskap är mer precis och använder mer exakta metoder för att nå resultat. Det finns inget som är oförklarligt i vetenskap och vetenskap är i den bemärkelsen kontrollerbart och baseras på observationer, och tester. Det vill säga vetenskap är empiriskt och använder experiment för att nå resultat. Det finns vissa kriterier som ska vara uppfyllda för att vi ska kunna kalla något för vetenskap. Bland annat är vetenskap mätbart. Det vill säga vi kan mäta allt som rymmer inom vetenskap med olika enheter såsom meter, centimeter, gram,… osv. Vetenskap är också transparent och forskning måste kunna visa hur man har kommit fram till resultat utan några bakomliggande krafter eller oförklarliga orsaker. Vidare är vetenskap neutralt och det får inte innehålla något personligt eller kännetecknas av personliga drag. Dessutom får resultat i vetenskap inte påverkas av utomstående faktorer. Det vill säga man ska kunna komma fram till samma resultat oberoende av personer som utför experimentet eller som deltar i det samt bortom förutsättningarna. På det sättet är också vetenskap kontrollerbart genom att man når samma resultat i samma förutsättningar. 

Religion är däremot något omätbart och inte heller transparent eftersom religion handlar till största delen om det okända och osynliga som vi, enligt religion, måste tro på. Med enklare ord, vi kan inte mäta religiösa värden såsom hur troende vi är medan vi kan mäta olika vetenskapliga värden med olika mätenheter. Detta gör att vetenskap och religion svarar på olika frågor där vetenskap svarar på frågan om hur världen fungerar medan religion svarar på frågan om mening med livet. Skillnaden sträcker sig naturligtvis till andra områden att religionen svarar på sin fråga utan några bevis utan med hjälp av tron på det okända. Vetenskap svarar däremot på sin fråga på ett transparent sätt.

Källor: https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/religion-och-vetenskap#

Källkritisk diskussion

Jag använde två källor för att besvara denna frågeställning. Min första källa var historia2.se. Den är en hemsida som vänder sig framförallt för studerande och presenterar fakta på ett objektivt sätt utan att försöka påverka läsaren eller övertyga läsarna med någon ståndpunkt. Det framgår tydligt vem som står bakom hemsidan och vem som har skrivit texten samt när den uppdaterades. Sidan refererar till andra källor på ett tydligt och korrekt sätt när det behövs. 

Min andra källa är SO-rummet.se som också är en hemsida som vänder sig till studerande inom ämnen samhällskunskap, religion och historia. Det framgår tydligt vem som står bakom hemsidan och vem som har skrivit texten samt hur skribenten har kunskaper inom detta område. Sidan visar datum för publicering och uppdatering samt hänvisar till andra källor på ett korrekt sätt när det behövs. 

B) Darwins utvecklingsteori i korta drag handlar om att vissa individer i levande arter har små men viktiga skillnader i olika egenskaper än andra individer vilket gör att de har bättre förutsättningar och större möjligheter för att överleva och föra vidare de egenskaper som de har till kommande generationer. Enligt Darwins utvecklingsteori, sker utvecklingen slumpmässigt och det handlar inte om vilka individer är mäktigast utan snarare om vilka förutsättningar som finns som gör att vissa individer har större möjlighet att överleva än andra. Enligt evolutionsteori så har vi, människor, kunnat utvecklas eftersom vi haft rätt förutsättningar utifrån den miljö som människor levde i gött i tiden. Utifrån denna teori kan utveckling av levande arter ske utan gudomlig påverkan. Detta gör att allt som handlar om skapelse av människan och Adam och Eva samt skapelseberättelse håller inte eftersom utvecklingsläran förklarar naturen och skapelse av människan bortom de religiösa berättelserna. 

Naturligtvis fick teorin motstånd av religiösa och framförallt av bibeltrogna kreationisterna som skapade en teori som heter Intelligent Design som motbevisar Darwins utvecklingslära. Teorin går på att det är omöjligt att människor utvecklades av encelliga organismer. Vidare anser anhängare för Intelligent Design, ID, att Darwins evolutionslära inte kan förklara komplexiteten som finns i naturen utan denna komplexitet måste ha skapats av en “intelligent designer”. Med detta menar de att de är gud som har skapat detta utan att nämna gud utan genom att referera till en intelligent designer. ID har naturligtvis kritiserats hår av forskarna eftersom ID baserar sina argument inte på vetenskapliga grunder och ID är mer en gissning eller ett antagande än teori. På det sättet lever inte ID upp till ovanstående vetenskapliga krav eftersom teorin förklarar en vetenskaplig fråga med hänvisning till osynliga och oförklarliga samt mystiska  och övernaturliga bakomliggande krafter.

Källa: Alpmo, P., 2014. Religion och vetenskap. [online] SO-rummet. Hämtad från: https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/religion-och-vetenskap#  [Hämtad 7 November 2021]. 

Källkritisk diskussion

Jag använde mig av en källa för att besvara denna frågeställning. Min källa är SO-rummet.se som är en hemsida som vänder sig till studerande framförallt i samhällskunskap, religion och historia. Hemsidan är uppdaterad senast under 2021. Skribenten som har skrivit texten är väl insatt i ämnet och kan skriva om det och det framgår tydligt vem som står bakom hemsidan. Sidan hänvisa till andra källor vid behov på ett korrekt sätt.