Hur avspeglas Charles Dickens samtida tidsandan och industrialismen effekt i Oliver Twist?

Industrialismen tog fart under 1800-talet och den medförde viktiga förändringar i samhället vilka många engagerade försökte påverka på sitt sätt och adressera. Den industriella revolutionen markera inte endast en ny epok i historien utan även en viktig övergång från jordbrukssamhället till industrisamhälle. Detta var i samband med att den franska revolutionen var avklarad och spred sina idéer om demokrati, frihet, rättigheter och jämlikhet mellan medborgare. Det vill säga det rådde en strävan för att ändra samhället från grunden under 1800-talet och den strävan visade sig i olika former men framför allt genom industrialisering som skapade det då nya samhället och en ny syn på människan som då ansågs mer en fri varelse som ska fatta egna beslut och ta ansvar för sitt liv. Robert de Vries skriver om den epoken i sin artikel Den industriella revolutionen på SO-rummets hemsida och förklarar hur samhället förändrades i grunden i samband med industrialisering samt hur samhällsstrukturen fick anpassa sig efter de snabba förändringar som skedde under 1800-talet (de Vries, 2022). 

Intressant nog i den perioden var att följa samhällsförändring ur olika perspektiv och adressera det på ett sådant sätt som kunde förmedla en bild av hur samhället såg ut. Författare hade en väsentlig roll i att dokumentera historien genom sitt författarskap och sina böcker som gavs ut utifrån den rådande tidsandan och som hade olika perspektiv på olika samhällsfrågor. Bland annat var Charles Dickens, en berömd engelsk författare, verksam under den perioden och kunde med sina litterära verk utforska i en hel del av de då aktuella samhällsfrågorna.Han skrev kända och minnesvärda litterära verk som blev klassiker såsom David Copperfield och Oliver Twist som enligt Albert Bonniers Förlag blev världskända litterära verk med minnesvärda figurer (Albert Bonnier Förlag). Det är intressant nog att utforska i den tidsepoken utifrån Dickens perspektiv på industrialisering. Specifikt är det intressant att förstå hur industrialisering avspeglar sig i Dickens samtida förhållanden och rådande tidsuppfattningar genom hans romans Oliver twist. Hur avspeglas industrialism i Charles Dickens roman Oliver twist? Vilka aspekter lyfter han upp ur industrialisering av samhället under sin samtid? 

Charles Dickens är en känd engelsk författare och journalist som levde under 1800-talet och är känd för en rad litterära verk som han hade skrivit och som än idag fortlever som klassiker. Michael Slater (2009) om Charles Dickens i sin bok Charles Dickens och hur hans litterära verk blev kända över hela världen på grund av sin författarkonst, rika berättelser och karaktärer som han skapade i sina litterära verk och blev minnesvärda för alla som läste dessa verk (Slater, 2009).  Med enklare ord är han en skicklig författare som kunde med sina litterära verk och författarskap påverka en hel del i samhället, inte just i England utan över hela världen.  Dicken hade en ganska svår barndom och när han flyttade till London med sin familj som en tioårig pojke hamnade familjen i fattigdom. Charles Dickens tvingades till arbete som barn vid 12 årsåldern. Det var svåra förhållanden och orättvisa arbetsvillkor och han som barn kunde arbeta i 12 timmar för en lön som inte räckte till det minsta, skriver Collins på Encyclopedia Britannicas hemsida (Collins, 2022). Det är därför mer eller mindre präglas Dickens litterära verk av hans uppväxt och vem han är som människa och dessa relateras till samtiden som han levde under, menar Slater (2009). 

Robert de Vries förklarar den industriella revolutionen och industrialismens epok i sin artikel Den industriella revolutionen. Robert de Vries menar att uppkomsten av industrialisering i samhället deklarerade slutet på en lång period av jordbrukssamhället som i en stor utsträckning var beroende på jordbruket och många människor arbetade som bönder. Samtidigt kom den franska revolutionen med de liberala idéer som fick genomslag i hela världen och som bäddade för en större förändring i samhället under industrialisering. Bland annat var frihandeln och människors friheter i kombination med andra förutsättningar och tekniska framsteg som beredde för en ny epok när industrialismen kom då att utforma samhället och ha positiva och negativa följder. Folk flyttade då in i städerna på grund av ökad arbetslöshet på landsbygden och gårdarna och det blev vanligare med att man arbetade i fabriker mot minimilöner och under svåra arbetsvillkor. En känd efterföljd av industrialisering i samhället och som är relevant till den essän är barnarbete som blev allt vanligare, inte bara i England utan i många länder, även i Sverige, skriver Sune Akerman (2001) i sin artikel När Sverige gick från jordbruksland till industrisamhälle publicerad i Populär Historia. Barnarbete är ett kapitel i industrialisering som med enkla termer handlar om utnyttjande av barn i skolåldern i arbete när de fick utföra riskabla arbetsuppgifter och hoppa av skolan (Akerman, 2001).

Dickens roman Oliver Twist är en representation av det kapitlet i historien och inom den epoken, industriella revolutionen, skriver Ruth Richardson (2012) i sin bok Dickens and the Workhouse: Oliver Twist and the London Poor. Oliver Twist handlar i korthet om ett barn vars far är okänd och vars mor dör kort efter förlossningen. Han tas om hand i ett fattighus som kommunen ansvarar för men hans uppväxt präglades av svåra förhållanden. Han rymde därifrån och arbetar hos en begravningsentreprenör för att sedan bestämma sig att åka till London där han hamnar hos en man som utnyttjar honom och lär honom bli en ficktjuv. Han hamnar i trubbel där men till slut kunde han hitta fred hos fru Maylies som tar hand om honom. 

Berättelsen om Oliver Twist och de förhållanden som han fick gå genom är fiktiv i alla händelser och personer i romanen. Däremot kan man känna igen en aspekt som handlar om Charles Dickens barndom och hans barndom när han fick arbeta under skolåldern vid 12 årsåldern. Dessutom avspeglar berättelsen om Oliver Twist den rådande synen i samhälle på barnarbete och vilka normer som ansågs vara accepterade. Man såg då barnarbete som en vanlig del av samhällsstrukturen. Torbjörn Nilsson (2022) skriver i en informativ text på So-rummet om barnarbete under industrialisering och hur man såg då på att barndom inte var en lekålder utan snarare barn ska ut i arbete. Det fenomenet följde med på landsbygden och inte bara i industristäder där fabrikerna var. Det var ofta hårda arbeten och orättvisa arbetsvillkor som barn fick arbeta under, menar Nilsson (2022).  

Frågan om barnarbete under samtiden var omdiskuterad och debatterad på många nivåer, inte minst politiskt. Dickens berättelse om Oliver Twist avspeglar den då pågående debatten om huruvida man ska hantera den fråga som handlar om barnarbete. Dickens beskriver ett barn som hamnar i trubbel och ganska svåra levnadsförhållanden samt utnyttjades just på grund av sin ålder. Han, Oliver Twist, hamnade till slut i kriminalitet. Det var inte ovanligt fenomen i samhället och det gällde inte bara England men även i alla länder som industrialiserades. Detta visar på en en rådande samhällssyn snarare än enskilda fall där barn fick arbeta. Förmodligen var det första steget mot att lyfta upp barnarbete som ett samhällsfenomen, Englands lagstiftning genom så kallad 1833 Factory Act som adresserade barnarbete i en mindre omfattning men förbjöd inte det. Det var mer en reglering av hur barn ska arbeta snarare än om de ens fick arbeta. Den lagstiftningen visar även synen på barnarbete från politiskt håll och hur barnarbete var ett vanligt företeelse och accepterat i samhället (UK Parliament, UÅ). Den synen var inte enbart rådande i England utan även i andra länder. Svensk skönlitterära verk reflekterade över detta kapitel av industrialisering, dock något senare. Till exempel, Kulla Gulla av Martha Sandwall Bergström eller Sågverksungen av Vibeke Olsson. 

Barnarbete förbjöds successivt i många länder och framför allt i de industrialiserade länderna och bland annat i Sverige. Barnarbete började successivt anses olämpligt och att man ska minska och bekämpa det. Det medförde även en förändrad syn i samhället om hur det industrialiserade samhället ska organiseras och således införde man hårdare regleringar med tiden för att bekämpa barnarbete. Charles Dickens var inte bara en känd författare vars verk spreds över hela världen utan han även var pionjär i att lyfta upp kritiska perspektiv på samhällsfrågor och framför allt samhällsfrågan om barnarbete som var aktuell under Dickens samtid genom Dickens roman Oliver Twist. Var det Dickens verk som bidrog till förändringen eller till och med initierade debatten och aktualiserade frågan? Frågan står öppen utan något svar då det är omöjligt att veta. 

Källförteckning 

Nilsson, Törbjörn. 2022. Barnarbete. SO-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/barnarbete#

Albert Bonnier Förlag. UÅ. Charles Dickens. https://www.albertbonniersforlag.se/forfattare/9021/charles-dickens/

de Vries, Robert. 2022. Industriella revolutionen. SO-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/industriella-revolutionen#

Richardson, Ruth. 2012. Dickens and the Workhouse: Oliver Twist and the London Poor. Oxford University Press. ISBN: 9780199645886

Akerman, Sune. 2001. När Sverige gick från jordbruksland till industrisamhälle. Populär Historia. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/1800-tal/fran-jordbruksland-till-industrisamhalle

Slater, Michael (2009). Charles Dickens. Yale University Press. ISBN 9780300170931

UK Parliament. UÅ. 1833 Factory Act. https://www.parliament.uk/about/living-heritage/transformingsociety/livinglearning/19thcentury/overview/factoryact/