Den historiska utvecklingen över tid – historiska förklaringsmodeller
Det är intressant att se på historien och framför allt revolutioner utifrån historiska förklaringsmodeller. Politiska revolutioner är inget nytt fenomen i historien utan fenomenet finns i samhället sedan länge tillbaka. Från antiken och fram tills idag kan man hitta politiska revolutioner och uppror som ägde rum i olika platser runtom i världen. Spartacusuppror är bland de kända revolutionerna under antiken och det började med en grupp gladiatorer som då var slavar och kunde överfalla sina väktare för att sedan fly cirka år 73. Upproret varade i cirka 3 år och var när att störta den romerska staten men till slut blev upproret nedkämpat av den romerska staten. Det var tillit bland rymlingarna som fick dem att kunna besegra lokala styrkor som utsändes för att bekämpa upproret och samtidigt var det fler slavar som anslöt sig till den gruppen vilket stärkte gladiatorerna ännu mer. Till slut lyckades den romerska staten att nedkämpa upproret och korsfästa många av dessa gladiatorer. Upproret kallas Spartacusuppror efter den legendariske ledaren av det, Spartacus.
En annan viktig politisk revolution i historien, framför allt den svenska historien, är Engelbrektsupproret år 1434-1436 i Sverige. Upproret leddes av Engelbrekt Engelbrektsson mot kungen av Kalmarunionen, Erik av Pommern, på grund av den höga bördan av skatterna som blev betungande för folket. Revolutionen kunde under en kort tid få styra över större delen av Sverige. Upproret fick svenska stormännen att ansluta sig till det motvilligt efter att Engelbrekt Engelbrektsson kunde behärska över stora dela av Sverige och lovade att kraftigt sänka skatterna. Upproret slutade med att Engelbrekt Engelbrektsson blir ihjälslagen av adelsmannen Måns Bengtsson eftersom stormännen upplevde Engelbrekt som ett hot mot adeln i Sverige.
Revolutionerna fortsatte även efter antiken och medeltiden och ett känt uppror som också ägde rum i Sverige under renässansen var bondeupproren under Gustav Vasa tid. Upproren började av samma anledning som var en direkt orsak till Engelbrektsupproret, det vill säga skatterna. Dalaborna hade då hjälp kungen Gustav Vasa till makten och samtidigt hade de förväntat sig belöningar men istället fick dem betala mera i skatt. Dalarna gick emot kungen med ett uppror med upproret blev nedkämpat av kungen och adeln samt ledarna avrättades. Upproret spred sig till Småland också där bönderna kunde behärska över stora delar av Småland och Östergötland men till slut blev också det upproret nedkämpat av kung Gustav Vasa. Det var under den tiden som Sverige började utformas som en nationalstat.
Den politiska omställningen fortsatte även under upplysningstiden med förmodligen två mest kända revolutioner som i en stor utsträckning förändrade världen. Dessa är den amerikanska revolutionen mot moderlandet Storbritannien och den franska revolutionen mot kungen och ståndssamhället. Den amerikanska revolutionen mot Storbritannien och det amerikanska frihetskriget bröt ut år 1775. Det var skatterna efter sjuårskriget mellan Storbritannien och Frankrike samt Storbritanniens kontroll av handeln i Amerika som var direkta orsaker till revolutionen tillsammans med den amerikanska identiteten som hade hunnit växa fram och ena folk och slutade med att 13 delstater förklarade självständighet med en ny typ av stat. Därefter anslöt fler delstater sig till unionen.
Den franska revolutionen var inte mindre viktigt och den inleddes år 1789 också till följd av högre skatter som infördes på tredje ståndet i samhället på grund av sjuårskriget mot Storbritannien och på grund av den franska rollen i det amerikanska frihetskriget. Skatterna kombineras med andra orsaker såsom ökad makt till adeln och svåra ekonomiska förhållanden i samhället som var direkta orsaker till revolutionen i en tid när liberala idéer var allt starkare och betonade människors frihet och lika värde. Revolutionen varade i cirka 10 år med instabilt politiskt klimat i Frankrike fram tills Napoleon Bonaparte tog över makten och då var revolutionen slut.
Det dröjde inte länge i Frankrike innan en ny revolution bröt ut också på grund av misären i samhället och svåra ekonomiska förhållanden för arbetarna under den perioden. Det var dessa förhållanden tillsammans med ett icke-fungerande politiskt system som bortsåg från grunderna som den franska revolutionen etablerade i Frankrike och den växande medelklassens missnöje med kungens styre som var direkta orsaker till revolutionen. Revolutionen slutade år 1848 med att störta kung Ludvig Filip och spred sig till övriga delar i Europa.
Även under 1900-talet var det en del politisk instabilitet och det var några revolutioner som ägde rum i världen. Framför allt efterkrigstiden var det en tid för Afrikas avkolonisering när folk i de koloniserade länderna krävde självständighet och rättigheter. Detta ledde till att flera av före detta kolonier frigjorde sig från kolonialmakterna men också ledde till en blodig period i dessa före detta kolonier med politisk insatbilitet och icke-fungerande politiska system.
I moderna tider så finns också politiskt instabilitet i form av revolutioner och sammandrabbningar. Förmodligen är arabiska våren bland den mest kända serien av revolutioner som skedde i Mellanöstern och Nordafrika i arabländerna. Dessa är folkliga uppror mot den politiska eliten i dessa länder på grund av svåra ekonomiska förhållanden och på grund av de rådande politiska system i dessa länder. Vissa revolutioner lyckades störta den politiska eliten som i Egypten, Tunisien och Libyen men vissa har ännu inte kunna det såsom i Syrien.
Spartacus som var ledaren för den antika revolutionen av gladiatorerna/slavar mot den romerska staten är en central historisk person i det sammanhanget eftersom han förutom hans revolution har ett symboliskt värde även i moderna tider. Han är en symbol för alla förtryckta som reser sig mot den styrande makten på grund av orättvisa. Han kunde leda tiotusentals människor med olika bakgrunder och ena dem för att kriga mot den romerska staten i en tid ingen annan vågade göra det då det var romarrikets storhetstid.
Orsaker och historiska förklaringsmodeller
I alla dessa revolutioner i olika tider genom historien kan man hitta flera samband när man tittar på orsakerna till revolutionen. Först och främst förstår man ur ett politiskt perspektiv att de rådande politiska systemen i de länder där revolutionerna ägde rum var den främsta drivkraften bakom revolutionerna. Från antika Spartacusupproret som gjordes av slavar och gladiatorer som också var slavar från början och Engelbrektsuppror som gjordes av folk som fick betala för höga skatter på grund av icke-fungerande politiskt system. Det var även renässansens uppror i Sverige under Gustav Vasas tid som gjordes av bönderna också på grund av för höga skatter som infördes på bönderna. Även de mer moderna revolutioner som fick stort genomslag i hela världen, den amerikanska och den franska revolutionerna gick emot den politiska eliten som styrde dessa länder vare sig det handlar om kungamakten eller om moderlandet, Storbritannien, som följde vissa politiska linjer i Amerika och fick folket att göra revolutionen. Det politiska systemet har sin roll i att driva revolutionerna även i den andra revolutionen i Frankrike samt vid avkolonisering av Afrika. Fram Tills idag är den politiska aspekten starkt representerat i alla politiska revolutioner och inte minst i den arabiska våren som krävde rättvisa av den politiska eliten i dessa länder.
En annan intressant aspekt kan man förstå ur ett ekonomiskt perspektiv i samhälle som kanske inte var precis tydlig i Spartacusupproret men blev allt tydligare i samband med att samhället moderniserades. Från det medeltida samhället vid Engelbrektsuppror och fram tills idag präglas alla revolutioner av att ha en ekonomisk dimension som får revolutionen att uppstå. Vare sig det handlar om för höga skatter eller om svåra ekonomiska förhållanden så finns den aspekten representerad i alla revolutioner.
Det tredje perspektivet som man kan se dessa revolutioner från är den ideologiska aspekten av revolutioner. Den aspekten är tydligare i modernare revolutioner som ägde rum efter upplysningstiden och fram tills idag då liberala idéer spred sig och värderingar om människors lika värde och friheter fick allt starkare plats i samhället vilket man kan se tydligt i de franska och amerikanska revolutionerna, den andra franska revolutionen, avkolonisering av Afrika och även i arabiska våren.
Orsaker som härstammar från de rådande politiska systemen i de länder där det skedde en revolutionen kan kategoriseras i förklaringsmodellen struktur ur historiska förklaringsmodeller. Det vill säga samhällsstrukturen som ledde till revolutionen. Intressant nog i det sammanhanget är förklaringen som tillhör förklaringsmodellen aktör ur historiska förklaringsmodeller. Det vill säga de politiska systemen styrdes av en kung eller en politisk elit i dessa länder som hade revolutioner. Det är handlingar av kungarna eller av den styrande politiska eliten som också ledde till revolutionerna.
Orsaker som har sitt ursprung i de ekonomiska förutsättningar kan förklaras i den förklaringsmodellen som handlar om materialism. Det vill säga den materiella synen hos folket och de rådande materiella förutsättningarna som ledde till revolutionen.
Orsaker som förklarar den rådande ideologin som ledde till revolutionerna kan förklaras med förklaringsmodellen som handlar om idealism ur historiska förklaringsmodeller. Det vill säga de rådande idéerna som ledde till revolutioner och den rådande världsbilden hos människor.
Skillnader mellan historiska förklaringsmodeller som förklarar den politiska instabilitet som är i världen genom tiderna i form av revolutioner visar sig på hur man förstå den historiska utvecklingen av revolutionen. Det vill säga om man enbart läser historien och förklarar det utifrån en enda förklaringsmodell så får man inte en sann och täckande bild av historien och den historiska utvecklingen över tid av revolutionen. Till exempel, om man förklarar historien om revolutioner i världen enbart utifrån förklaringsmodellen som handlar om materialism så kommer man att komma till en slutsats som är att alla revolutioner uppstod på grund av ekonomiska förhållande vilket ger inkomplett bild av historien. Samtidigt tar man inte hänsyn till rådande samhällsstrukturen i respektive revolution och inte heller till de idéer som var rådande under den perioden när revolutionen ägde rum. Dessutom bortser man från vilka aktörer som hade drivit revolutionen och fick det att uppstå.
Utifrån förklaringarna ovan av revolutionen historiska utvecklingen så bör det politiska perspektivet som kan förklaras med struktur ges störst värde eftersom det perspektivet genomsyrar alla revolutioner från antiken och fram tills idag. Samtidigt har alla historiska förklaringsmodeller tillsammans en viktig roll i att förklara historien eftersom de tillsammans ger en helhetsbild av historien. Det vill säga man ska inte utesluta en förklaringsmodell för andra förklaringsmodellernas fördel.
Hur har den rådande samhällsstrukturen från antiken och fram tills idag i form av orättvisa i samhället ur ett politiskt perspektiv drivit på revolutionens utveckling genom historia?
Konsekvenser
Revolutioner är som sagt inget nytt företeelse utan något som finns i historien för länge sedan. Revolutionen under antiken var nära att störta den romerska staten och Spartacus blev en symbol för att resa sig emot förtryck men annars fick revolutionen inte större konsekvenser på romerska riket förutom att de män som gjorde revolutionen greps av revolutionen blev nedkämpad. Engelbrektsuppror fick också förändra samhället i en stor utsträckning men till slut blev Engelbrekt själv ihjälslagen. På samma sätt hade bondeupproren i Sverige mot Gustav Vasa förändrat samhället även om det inte störtat kungen genom att Sverige blev enat och en nationalstat som uppstod i Sverige. Den franska revolutionen och den amerikanska revolutionen förändrade världen i en stor utsträckning och det är från dessa revolutioner liberala idéer om människans friheter och människors lika värde spred sig till övriga dela i världen och inspirerade till förändring i övriga delar av världen. Avkolonisering av Afrika förklarar sig själv och de före detta kolonierna blev självständiga och fick sin frihet från kolonialmakterna. Den arabiska våren har resulterat i politiska förändringar men kanske inte precis stabilt politisk klimat i de länderna där det hände en revolution.
Förändringarna genom tider har påverkat huvudsakligen politik och politiska linjer där revolutionerna hände. Bortom den politiska aspekten så har också samhället förändrats till följd av revolutioner men framför allt ser man det på den franska revolutionen och den amerikanska revolutionen som ledde till väsentliga förändringar i samhället. Dessutom förändrade dessa revolutioner levnadsvillkor för ett stort antal människor genom att man krävde mera friheter och rättigheter genom tiderna och i vissa områden såsom i Frankrike och Amerika fick man det medan i andra var dessa behov inte precis tillfredsställda.
Den tydligaste effekten på olika grupper i samhället till följd av revolutionerna är avskaffande av klassamhället eller utjämna skillnader mellan olika klasser. Dessutom hade revolutionerna påverkat också folket som gjorde revolutionen och förbättrade successivt kvinnors ställning i samhället från den franska revolutionen och fram till idag arbetar man för att stärka kvinnors ställning i samhället som ett resultat till spridning av de liberala idéer. Den politiska eliten var inte isolerad och högre uppsatta politiker påverkas också av revolutionen eftersom vissa regeringar fick störtas av revolutionen.
Samhället fick ta blandade konsekvenser beroende på var revolutionen hände. Till exempel, den franska revolutionen förändrade samhället i grunden för att bli allt mer rättvist medan den arabiska våren har ännu inte fått den önskade effekten och den antika revolutionen, Spartacusupproret, förändrade inte samhället i en stor utsträckning utan det var snarare symbolismen av Spartacus som fick effekten efteråt.
Samband mellan då och nu – historiska förklaringsmodeller
Hur temat revolution och revolt kan utvecklas i framtiden är omöjligt att förutsäga redan nu men man förstår utifrån den röda tråden som genomsyrar alla revolutioner utifrån historiska förklaringsmodeller att det finns vissa faktorer som kommer att driva på utvecklingen av revolutioner i framtiden. Först och främst är det samhällsstrukturen och rättvisa som drev och fortfarande ligger bakom alla revolutioner. Dessutom kommer den materiella aspekten i form av ekonomiska förhållanden i samhället ha en väsentlig roll i den utvecklingen. Slutligen bör man inte underskatta ideologiska uppfattningar och idéer i samhället och deras roll till förändring i samhället. Det vill säga utveckling av temat revolution i framtiden kommer att präglas av dessa aspekter som kommer att driva på utvecklingen.
Källor
Fallström, Jan-Olof. 2022. Spartacusupproret. So-rummet. https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/spartacusupproret#
Thorbjörnsson, Hans. 2020. Engelbrektsupproret. So-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/engelbrektsupproret#
Thorbjörnsson, Hans. 2022. Gustav Vasa – bondeupproren och riksbygget. So-rummet. https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/gustav-vasa-bondeupproren-och-riksbygget#
de Vries, Robert. 2022. Franska revolutionen 1789 – 1799. So-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/franska-revolutionen#
de Vries, Robert. 2022. Amerikanska revolutionen 1776 – 1783. So-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/amerikanska-revolutionen#
Rosenblad, Jan-Gunnar. 2020. Frankrike 1815-1848, del 2: Revolutionerna 1830 och 1848. So-rummet. https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/frankrike-1815-1848-del-2-revolutionerna-1830-och-1848#
de Vries, Robert. 2022. Kolonial frigörelse. So-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/kolonial-frigorelse
de Vries, Robert. 2022. Arabiska våren. So-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/arabiska-varen