En biografi är en redogörelse för en persons liv. En del människor skriver vetenskapliga biografier om historiska personer, andra skriver sin självbiografi. Det är förstås skillnad mellan att skriva om någon annan och att skriva om sig själv, men samtidigt handlar båda berättelserna om en verklig person och den personens liv. Vilka likheter och skillnader finns mellan att skriva om historisk biografi och att skriva en självbiografi?
Historiska biografier handlar om andra människor som ofta inte längre finns bland oss för att fråga dem vilka aspekter av deras liv de vill att man ska ta upp. Det är inte heller ett lätt arbete då man behöver samla information om en annan persons liv och händelser som har präglas denna personens liv och gjort den till den hen är. Eva Åkesson (2011) skriver i sin artikel “Detektivens blick på livsöde med historisk tyngd” om erfarenheten av att skriva en historisk biografi ur Christina Carlsson Wetterbergs perspektiv när hon skrev en historisk biografi om Frida Stéenhoff. Det ligger dels en utmaning i det hela och dels ett etiskt ansvar att förmedla sanning och inte annat än sanning. Wetterberg, i den historiska biografin, fick göra detektivarbete för att hitta relevant information om livshändelser och annan information om Frida Stéenhoffs liv (Åkesson, 2011). Denna balansgång mellan att hitta informationen och det etiska svaret verkar vara viktigast i historiska biografier vilket också bekräftas av Jonas Svedjedal (2015) i sin artikel “När man dödar en författare” på Dagens Nyheter. Svedjedal menar att i historiska biografier ska man alltid försöka återskapa liv vilket alltid ger en anledning till att forska ännu djupare i biografins föremålets liv för att fullgöra det etiska ansvaret som förstås också är utmanande (Svedjedal, 2015).
Å andra sidan handlar en självbiografi om författaren själv som skriver sin egen historia och väljer det som hen tycker är intressant för att lyfta upp och belysa om. Mathilda Larsson (2014) skriver i sin artikel “Att göra anspråk på verkligheten” om att författaren av självbiografier behöver välja vilka livshändelser som är intressanta och som är betydelsefulla i det egna livet för att skriva om dem. På så sätt bildar författaren ett objekt utanför sig själv för att göra det till självbiografins föremål och väljer aspekter och livshändelser för detta objekt för att belysa och skriva om (Larsson, 2014). Bortom intressanta livshändelser att skriva om finns det en struktur som författaren behöver ta hänsyn till. Det vill säga självbiografin bör vara intressant för läsarna och bidra till läsupplevelsen (Larsson, 2014). På det sättet skapar författaren en egen röd tråd av egna livshändelser som dels anses, enligt författaren, intressanta och samtidigt nöjer läsarna. En annan intressant aspekt som Margaretha Fahlgren och Birgitta Wistrand (2018) skriver om i sin bok “Älska eller älskas”. Författarna menar att politiker skriver självbiografier för att skapa en mer begriplig version av sina egna liv genom att välja tydligt ihågkomna livshändelser. Därför anses självbiografier innehålla känslomässiga aspekter oavsett hur mycket författaren försöker vara verklighetsnära och berätta sanning (Fahlgren & Wistrand, 2018). Med andra ord, författare av självbiografiska verk lägger oundvikligen sådant som är mer personligt och känslomässigt som präglar självbiografin även om de försöker vara objektiva och verklighetsnära. Detta börjar redan när författaren väljer vilka livshändelser ska ingå i en självbiografi och vilka som ska suddas bort.
Utredningen visar att gemensamt för självbiografier och historiska biografier är att de skildrar en persons liv och att skriver om verkliga personer. Båda typerna av biografiska verk försöker göra personens liv tydligare genom att välja livshändelser att skriva om. De syftar till att dels skildra den personens liv och dels för att skapa ett litterärt verk som nöjer läsarna och bidrar till läsupplevelsen samt ge ett nytt perspektiv på livet ur en annan persons perspektiv. Å andra sidan är skillnaderna något tydligare i hur man skriver självbiografier och historiska biografier. Huvudsakligen handlar det om det etiska ansvaret som betonas i historiska biografier och som mer eller mindre präglar en historisk biografi. Detta etiskt ansvar ställer att författaren väljer livshändelser och aspekter av biografins föremåls liv att lyfta upp och belysa. Följaktligen krävs det ett hårt arbete och utforskande för att samla information och komma fram till det som utformade personens liv och bakgrund och hur den blev den som personen var. Däremot är självbiografier skrivna av biografins föremål själv vilket gör det ett svårare uppdrag att hålla objektiviteten utan att inarbeta känslomässiga aspekter i självbiografin. Det är utmanande att hålla objektiviteten och samtidigt välja livshändelser för att sedan hålla balansen mellan objektivitet, sanning och läsupplevelsen. Med enklare ord är självbiografier verklighetsgestaltning ur författarens synpunkt på det egna livet medan historiska biografier är en historisk skildring av verkligheten hos biografins föremål ur andras perspektiv.
Källor
Åkesson, E. (2011). “Detektivens blick på livsöde med historisk tyngd”. Nerikes Allehanda.
Svedjedal, J. (2015), “När man dödar en författare” . Dagens Nyheter
Larsson, M. (2014). “Att göra anspråk på verkligheten”. SFV årsbok 2014
Fahlgren, M. & Wistrand, B. (2018). “Älska eller älskas”