Historia uppgift

Fråga 1 – Vad är relativ kronologi

1a. Relativ kronologi och absolut kronologi är två termer som används inom historia för datering av händelser. Huvudskillnaden mellan dessa två termer är att relativ kronologi inte är exakt och används för att datera en historisk händelse med hjälp av en annan händelse. Däremot är absolut kronologi mer exakt och den används för att ange exakta datumet för en historisk händelse. Ett exempel på absolut kronologi är den franska revolutionen som ägde rum 14:e juli 1789. Ett exempel på relativ kronologi är när Romarriket föll samman som anses som ett tecken på slutet av antiken och början av medeltiden. 

1b. Historien är ett viktigt ämne som alla bör läsa på gymnasiet 

1.c. Revolutionstiden

Denna epok är en period i historia som sträcker sig mellan sluttet av 1700-talet i samband med den franska revolutionen som ägde rum i Frankrike år 1789 och sträcker sig fram till slutet av 1800-talet. Jag valde att kalla det för revolutionstiden eftersom det började med den franska revolutionen som inspirerade befolkningen i Europa för att utmana den aristokratiska klassen. Perioden kännetecknades av kampen för friheter och rättigheter i samhälle och för lika villkor. Under denna period hände mycket i Europa, framför allt på politiskt plan. De politiska ideologierna växte fram och blev drivkrafter i allt politiskt arbete som präglades Europa samt blev grunden för framtida utveckling som kom att ske i Europa. Denna period slutade i slutet av 1800-talet i samband med nationalismens framväxt och genombrott i Europa.

Nationalismens tid

Nationalistiska krafter växte fram under förra perioden, revolutionstiden, som revolutionerande krafter och som ett resultat för de förändringar som ägde rum till följd av den franska revolutionen. Nationalism växte fram som ett motmedel mot socialism. Dessa nationalistiska krafter blev allt starkare i början av 1900-talet och många länder styrdes av nationalistiska krafter vilket resulterade i första världskriget och andra världskriget. Denna epok sträckte sig fram tills det andra världskriget slutade år 1945 i mitten av 1900-talet. Jag valde att kalla denna period för Nationalism tiden efter den då stark växande politisk ideologi som la ideologisk grund för många grymma och hemska krig i världen och som påverkade hela världen och särskilt Europa. Denna period sträckte sig mellan slutet av 1800-talet i samband med att nationalistiska krafter blev allt starkare och tog över många länder i Europa fram tills dessa krafter inte styrde längre i samband med slutet av andra världskriget år 1945. 

Modern tid

Den moderna tiden är sträcker sig från mitten av 1900-talet i samband med slutet av andra världskriget och fram tills idag. En viktig händelse under denna period r bildande av Förenta Nationer (FN) för att garantera fred i jorden och säkerställa att sådana grymma brott som hände under andra världskriget inte skulle upprepas. Denna period kännetecknas av teknisk och industriell utveckling då utvecklingen tog framfart. Kommunikation är ett särskilt område som man jobbar på vare sig mellan människor eller mellan områden. Senare del av denna period präglas av en stark och mycket avancerad teknisk utveckling som ändrade människors livsstil. Vi befinner oss fortfarande mitt i denna period. 

Källor

de Vries, Robert. 2022. Industriella revolutionen. SO-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/industriella-revolutionen# 

de Vries, Robert. 2022. Nationalism och Imperialism 1815-1914. SO-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/nationalism-och-imperialism# 

Malmer, Mats P., 1968. De kronologiska grundbegreppen. Diva Portal. Fornvännen 81-91. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1224953/FULLTEXT01.pdf 

Fråga 2– Förklara följande begrepp

2a. Kvinnohistoria: Det är ett begrepp som refererar till forskning om kvinnor och deras frånvaro i historien. Historiker började hitta kvinnor i historien som var bortglömda och upplysa om deras roll i historien. Det handlar inte om en grupp eller en minoritet utan det handlar om kvinnor, en majoritet, som inte heller är en enhet utan de samlas kring gemensamma erfarenheter. Det handlar med andra ord om levnadsvillkor för kvinnor som ofta var en mörk bild av historien. 

Genushistoria: Det är ett begrepp som refererar till synvinkel som man utforskade kring de orsaker som gjorde att kvinnor är underordnade män i historien samt uppbyggnad av samhället som resulterade i denna ordning. 

Genussystem: Det är ett begrepp som refererar till den sociala uppbyggnaden av makt och sociala strukturer om kön och den rangordningen av män och kvinnor i samhället på individnivå. 

Genuskontrakt: Genuskontrakt är ett begrepp inom feministisk forskning som används för att beskriva relationen mellan män och kvinnor på olika nivåer och rollen av dels de politiska reformer som påverkar denna relation och dels det sociala kontraktet i samhälle som också påverkar denna relation. 

Hirarkisering: Det är ett begrepp som är resultat av genuskontraktet och refererar till en specifik social rangordning mellan män och kvinnor.

Queer: Det är ett samlingsbegrepp som är relaterat till könsidentitet och och kan innebära olika aspekter som har med könsidentiteten att göra men i grunden är alla ifrågasättande till den rådande heteronormen i samhället. 

2b. Vilka brytpunkter finns det i relationen mellan män och kvinnor

De tre brytpunkterna i relationen mellan män och kvinnor är övergång till jordbrukssamhälle från jägar och samlarsamhälle, uppkomsten av kristendomen och den industriella revolutionen. Under jägar och samlarsamhälle var kvinnors ställning stark och hade lika stor inverkan på samhälle som män. Kvinnor kunde arbeta mer och behövde inte bara vara hemma med barnen eller skaffa många barn eftersom man var på resande fot hela tiden. I samband med övergången till jordbruket blev arbetet hårdare på gårdarna och kvinnor fick bli goda mödrar för att ta hem om fler barn som de skaffade hemma vilket försämrade kvinnors situation. Kristendomens uppkoms och spridning bidrog till att stärka kvinnors ställning i samhälle på grund av de sociala förändringar i samhällssystemet som kristendomen medförde såsom att man fick bara gifta sig med en kvinna. Dessutom etablerade kristendomen jämlikheten då alla var lika inför Gud. Den industriella revolutionen bidrog till att allt fler kvinnor började jobba med en pragmatisk syn på arbete då arbetsgivarna brydde sig om jobbet och inte om vem utförde jobbet. Dessutom bäddade denna period för att kvinnor fick flera rättigheter i samhälle samt kampen för jämställdheten startades och feministiska rörelsen etablerades. 

Jag anser att dessa brytpunkter är bara framtagning av historiska händelser. Det vill säga dessa kan stämma bra överens med kvinnors situation i samhället men inte nödvändigtvis är en brytpunkt i relationen mellan män och kvinnor. Till exempel, uppkomsten av kristendomen förändrade samhället och män fick bara gifta sig med en kvinna men inte på någon plan kunde kvinnor få jämställda rättigheter med män. Inte heller innebar det att detta förbättrade kvinnors situation i samhälle. Jag anser att den viktigaste brytpunkten i relationen mellan män och kvinnor är de politiska revolutionerna som ägde rum under slutet av 1700-talet och under 1800-talet och som bäddade för kampen för kvinnors rättigheter i samhälle samt kampen för jämställdhet.    

Källor

Larsson, Carl-Henrik. 2022. Kvinnohistoria och genushistoria. SO-Rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/historiska-teman/kvinnohistoria-och-genushistoria# 

Nationalencyklopedin, genussystem.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/genussystem (hämtad 2022-07-30)

Nationalencyklopedin, genuskontrakt.http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/genuskontrakt (hämtad 2022-07-30)

Nationalencyklopedin, queer. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/queer  (hämtad 2022-07-30)