Autism som funktionsnedsättning
En elev med autism behöver behöver stöd i skolan för att uppnå kunskapsmålen då autism är en funktionsnedsättning som innebär svårigheter för inlärning då funktionsnedsättning påverkar hur hjärnan fungerar och hanterar information, skriver föreningen Autism Sverige (UÅ) på sin hemsida. En elev med autism behöver därför extra stöd i skolan inom ramen för den ordinarie undervisningen i skolan. Extra stöd i skolan för autistiska barn kan innebära bland annat hjälp med att strukturera skoldagen eller genom att ge eleven med autism skrivna instruktioner istället för muntliga instruktioner eller till och med att man använder sig av digital teknik som är avsedd för att hjälpa autistiska elever, förklarar föreningen Autism Sverige (UÅ) på sin hemsida. Extra anpassningar är inte tillräckliga för alla elever med autism i skolan och vissa elever behöver särskilt stöd vilket skolan gör genom en pedagogisk utredning för att hjälpa eleven att uppnå kunskapsmålen i skolan. Det särskilda stödet kan innefatta bland annat att man sätter eleven i en särskild undervisningsgrupp som har färre elever. Ett annat sätt att hjälpa autistiska elever genom särskilt stöd i skolan är att ge eleven enskild undervisning eller till och med erbjuda anpassad studiegång genom exempelvis att erbjuda eleven mer tid för ett specifikt ämne eller att eleven inte behöver läsa ämnet.
Intellektuell funktionsnedsättning
Elever med intellektuell funktionsnedsättningar har nedsatt intellektuell förmåga vilket kan innebära att dessa elever behöver stöd i vardagliga aktiviteter och inte minst i skolan, skriver Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM, 2022) på sin hemsida. Intellektuella funktionsnedsättningar varierar mellan olika individer och därmed varierar i konsekvenserna. Generellt innebär en intellektuell funktionsnedsättning svårighet vid lärande och utveckling samt svårigheter i att bearbeta information och tolka sinnesintryck från omvärlden. Det vill säga personer med intellektuell funktionsnedsättning är ingen homogen grupp utan konsekvenserna av funktionsnedsättningar är olika beroende på funktionsnedsättningens omfattning. Därmed kan stödet också varieras i skolan beroende på funktionsnedsättningen (SPSM, 2022). Man kan hjälpa dessa elever med intellektuell funktionsnedsättning genom att erbjuda tydliggörande pedagogik som handlar om att skapa en lärmiljö för dessa elever som uppfattas som meningsfull, begriplig och hanterbar utifrån deras erfarenheter och kunskaper eller det de kan. Skolan kan också erbjuda elever med intellektuell funktionsnedsättning alternativ och kompletterande kommunikation som ett kommunikativt stöd för att främja delaktighet och lärande för dessa elever. Elever som inte uppnår kunskapskraven för grundskolan kan tas emot i grundsärskolan där utbildningen anpassas efter den målgruppen (SPSM, 2022).
Dyslexi
Dyslexi är en funktionsnedsättning som också kallas för specifika läs- och skrivsvårigheter och det innebär medfödd nedsättning i språkliga funktioner i hjärnan vilket påverkar elevens läs- och skrivförmågor. Många dyslektiker läser långsamt då den språkliga funktionen av koppling mellan ljud och bokstäver inte fungerar, förklarar SPSM (2022) på sin hemsida. Anpassning i skolan kan exempelvis handla om att ge elever med specifika läs- och skrivsvårigheter extra tid vid prov eller att hjälpa elever med den funktionsnedsättningen att avkoda texten av en lärarassistent eller av en lärare. Det kan även handlar om att ge eleven inspelade ljudfiler för att lyssna i stället för att läsa, förklarar Anders Boman på Skolverkets hemsida.
Dövblindhet
Dövblindhet är en funktionsnedsättning som innebär att personer med den funktionsnedsättningen har svår nedsättning i hörsel och i syn samtidigt. Dövblindhet varierar i konsekvenserna beroende på om det är medfödd funktionsnedsättning eller om personen fick nedsättningen gradvis under uppväxtåren. För de som har medfödd funktionsnedsättning av dövblindhet innebär det ganska omfattande svårigheter som kan påverka utveckling, samspel och inlärning och användning av språket och framför allt påverkar kommunikationen hos dessa elever till skillnad från elever som har förvärvad dövblindhet där språket inte påverkas på ett lika omfattande sätt, skriver SPSM (2022) på sin hemsida.
I skolan handlar anpassningen för den funktionsnedsättningen om anpassningar som görs i lärmiljön och i den fysiska miljön. Det kan handla om omfattande anpassningar och likväl om enkla anpassningar såsom att pedagogen eller lärarassistenten berättar när hen kommer och går. Det kan även handla om individuell undervisning för den som har medfödd dövblindhet
ADHD
ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som avspeglar sig på koncentrationsförmåga, impulsivitet och överaktivitet hos den som har ADHD. Funktionsnedsättningen innebär flera utmaningar för elever som framför allt handlar om förmågan att planera och arbeta mot uppsatta mål, organisering, uthållighet och koncentration. En del har alla symptom uppenbara och tydliga medan en annan del som har ADHD har vissa av symptomen vilket medför att Adhd visar sig på olika sätt hos olika elever.
Stödinsatser ska huvudsakligen ges inom den elevgrupp som den som har Adhd tillhör. Huvudsakligen behöver pedagogerna och skolan arbeta utifrån lärmiljön och att skapa studiero för de elever som har Adhd. Det kan även handla om att hjälpa eleven med att organisera skolarbetet genom att planera och arbeta mot uppsatta mål. Det handlar också om att skapa struktur för elever med Adhd genom att hjälpa dem med att hålla ordning. Man talar i det sammanhanget om olika pedagogiska strategier för att hjälpa elever med Adhd. Strukturstöd handlar om att skapa struktur för elever med den funktionsnedsättningen genom att på förhand låta dem veta vad som kommer att hända på kort respektive lång sikt. Till exempel, lärarassistenten eller pedagogen kan ge eleven med den funktionsnedsättningen Adhd, ett veckoschema eller ett schema över det som kommer att hända under dagen. Specialpedagogiska skolmyndigheten (2022) skriver på sin hemsida om att man kan gå ett steg längre och använda sig av visuellt stöd för att konkretisera tiden. Dessutom ska man arbeta på elevens uthållighet genom tidsanpassade aktiviteter.
Specialpedagogiska skolmyndigheten (2022) skriver om olika pedagogiska strategier för att hjälpa elever med Adhd. Strategistöd handlar om att säkerställa att eleven med Adhd vet hur hen kommer att arbeta genom att exempelvis komplettera muntlig information med skrivna instruktioner för att eleven ska ta in informationen, minnas dem och följa dem.
Innehållsstöd handlar om läromedel som är anpassade med exempelvis sammanfattningar och visuellt innehåll samt förklaringar av olika begrepp som förekommer i innehållet.
Språkstörning
Språkstörning är en funktionsnedsättning hos barn och elever där den språkliga förmågan inte är utvecklad som den språkliga förmågan hos jämnåriga. Det kan handlar om att elever med funktionsnedsättningen, språkstörning, har svårt att förstå vad andra säger och göra sig förstådda. Personer med språkstörning har ofta andra i närheten såsom syskon eller föräldrar som har likartade problem som till exempel Specialpedagogiska skolmyndigheten lyfter upp ett exempel om att barn med språkstörning kanske har en förälder med läs- och skrivsvårigheter (SPSM, 2022).
Enligt SPSM (2022) är språkstörning ingen statisk funktionsnedsättning och den kan förändras över tid och visar sig på olika sätt hos olika individer och från en situation till en annan men generellt för den som har språkstörning så visar språkstörningen sig i svårigheter i uttal och och meningsbyggnaden. Det kan även visa sig i form av läs- och skrivsvårigheter i grundskolan (SPSM, 2022).
Språkstörning påverkar på olika områden men huvudsakligen på formen av språket, bland annat grammatik och fonologi. Det kan även påverka innehållet av språket som exempelvis visar sig i mindre och begränsat ordförråd eller svårigheter att välja rätt ord i rätt sammanhang och plocka det ur minnet. Användning av språket påverkas också av användning av språket i form av bristande kommunikation hos den som har språkstörning såsom att använda ögonkontakt för kommunikation eller kroppsspråk, föklarar SPSM (2022).
Därför bör det stöd som erbjuds i skolan utgå från de områden som påverkas, det vill säga form, innehåll och användning. Visualisering är ett bra stöd för elever med språkstörning. Dessutom medför språkstörning svårigheter i koncentration när elever ska lyssna varför det är fördelaktigt att man anpassar aktiviteter och lektioner genom exempelvis att tala saktare med korta meningar och vardagliga ord så att elever med språkstörning har lättare att förstå och begripa. Ett annat stöd som kan hjälpa dessa elever är att tänka på tidsaspekten eftersom dessa elever behöver ofta mer tid än sina jämnåringar för att bearbeta och förstå informationen som ges för att lösa uppgifter, enligt SPSM (2022).
Källor
Autism Sverige. UÅ. Stöd i skolan. https://www.autism.se/skola-och-sysselsattning/skola/stod-i-skolan/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. 2022. Intellektuell funktionsnedsättning. SPSM. https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/intellektuell-funktionsnedsattning/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. 2022. Läs- och skrivsvårigheter. SPSM. https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/las–och-skrivsvarigheterdyslexi/
Boman, Anders. 2022. Replik: Elever med dyslexi har rätt till anpassningar. Skolverket. https://www.skolverket.se/om-oss/press/debattartiklar/debattartiklar/2022-04-01-replik-elever-med-dyslexi-har-ratt-till-anpassningar
Specialpedagogiska skolmyndigheten. 2022. Dövblindhet, kombinerad syn- och hörselnedsättning. SPSM. https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/syn–och-horselnedsattning-eller-dovblindhet/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. 2022. Adhd i grundskolan. SPSM. https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/neuropsykiatriska-funktionsnedsattningar-npf/adhd/adhd-i-grundskolan/
Specialpedagogiska skolmyndigheten. 2022. Språkstörning. SPSM. https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/sprakstorning/