Språk är människans främsta verktyg för kommunikation med omvärlden. Bortom den språkliga aspekten har språk en annan dimension som är identitetsskapande. Det vill säga via språk förmedlar vi till andra vilka vi är som personer samt vilka samhällsgrupper vi tillhör. Inom sociolingvistik delar forskning språk upp i olika områden utifrån denna dimension, identitet. Därför hör vi talas om dialekter som är förknippade med geografiska områden eller sexolekter som är förknippade med kön eller genus. I vår värld när globalisering tar fart och har allt mer synliga effekter på våra liv tynas de geografiska gränserna bort och följaktligen påverkas även sättet som människor använder språket på. Vi bör därför värna om dialekter och fortsätta stärka dem.
För det första är dialekterna förknippade med och härstammar från den lokala kulturen i ett specifikt område eller tillhör kulturarvet för ett specifikt område. När dessa dialekter dör ut eller försvinner så försvinner i samband med detta en del av kulturen och bäraren av det som är det talade dialekten i detta område. Med enklare ord överförs kulturen genom generationer via språket och den lokala varianten av det och om denna variant försvinner så är det risk att kulturen inte förs vidare till kommande generationer.
För det andra utgör dialekter en del av gruppidentitet som gör att medlemmarna känner tillhörighet till och samhörighet med. Det vill säga dialekter är ett sätt för individer att säga vilka de är samt avslöja en hel del som bland annat härkomst. Om dialekter tynar bort eller försvinner så förlorar man en del av gruppidentiteten och därmed ett sätt att identifiera sig med den grupp som man tillhör.
För det tredje kan dialekter anses ha samma fördelar som två- eller flerspråkighet. Forskare kom fram till att hoppen mellan olika dialekter stimulerar hjärnan på samma sätt som när man växlar mellan olika språk. Dialekter har på det sätt fördelar som både individen och samhället kan dra nytta av.
Vissa menar att språket ska vara enhetligt och man hellre inte ska variera allt för mycket med tanken på antalet varianter som språket har. Faktumet är att språklig mångfald är delvis relaterad till mångfalden i samhälle och det går inte att hävda att man behöver prata enhetligt samtidigt när man påstår att samhället är mångfaldigt och mångspråkigt. Detta förutsätter språklig mångfald och därmed bevarande och förstärkning för dialekterna.
Slitligen är dialekter en variant av språket och de tillhör kulturarvet för olika grupper i samhället. De utgör dessutom en del av gruppidentiteten och har bevisade fördelar. Därför bör dialekterna bevaras och stärkas.
Källor
Svensson, Anders. 2016. Dialekter kan ge samma fördelar som tvåspråkighet. Språktidningen. https://spraktidningen.se/2016/04/dialekter-kan-ge-samma-fordelar-som-tvasprakighet/
Grönberg, A.G (2010). “Göteborgare kommer aldrig att prata stockholmska” Språktidningen. https://spraktidningen.se/2010/04/goteborgare-kommer-aldrig-att-prata-stockholmska/