A. Resonera utifrån materialet från Aktiv skola och beskriv hur sociala medier påverkar barn och ungdomar.
Internetanvändning bland ungdomar har enligt material från Aktiv Skola ökat samtidigt när åldern för internetanvändare går ner. Internet och den digitala världen har blivit i en stor utsträckning en vardagsvana som utformar vårt liv och en integrerad del av det. En intressant aspekt i det sammanhanget handlar om att ungdomar och yngre personer är inte passiva mottagare till innehållet utan mer aktiva i sin internetanvändning och visar intresse för underhållande innehåll på internet. Diskriminering
I samma sammanhang är sociala medier en central aspekt i internetanvändning bland ungdomar och dessa medier, sociala medier, har precis som allt annat positiva och negativa aspekter. Bland de positiva sidorna för sociala medier i förhållande till ungdomar lyfter forskarna fram frågan om identitet och identitetsutveckling men samtidigt betonar forskning att dessa medier inte är helt oproblematiska. Bortom identitetsutveckling hos ungdomar så kan sociala medier utgöra extra press på ungdomarna i och med strävan efter att bli accepterad i dessa sociala sammanhang. Det vill säga ungdomar behöver leva upp till de krav som ställs av andra i sociala medier och anpassa sig i jakten på bekräftelse.
En annan intressant dimension av sociala medier i förhållande till ungdomar är utrymmet som ungdomar behöver för socialt umgänge utan närvaro av vuxna som övervakat umgänget eller det fria rummet för umgänge. Detta är för att ungdomar ska kunna uttrycka sin självständighet i samspel med omvärlden.
Sammanfattningsvis har sociala medier en väsentlig roll i att utforma ungdomarnas identitet på nätet som dels blir enklare att uttrycka med hjälp av sin profil eller de möjligheter som sociala medier åstadkommer och dels stärker strävan efter att bli accepterad och omtyckt i den digitala världen. Dessa identiteter, det vill säga ungdomars identiteter på internet, utformas också efter de faktorer som gör att dessa ungdomar blir populära och rådande normer i samhället. Idealbilden av hur man bör se ut på nätet bidrar till att inte hela bilden kommer fram och de mindre attraktiva aspekter inte riktigt kommer fram. Detta gör att ungdomar på nätet kommer att ha två jag, det verkliga jaget och det idealiserade jaget som kommer till uttryck genom självpresentation, förklarar material från Aktiv Skola (UÅ).
B. Hur kan du i din roll som lärarassistent agera för att motverka diskriminering bland dina elever på skolan och på sociala medier?
Diskriminering är en företeelse som kan precis ske i alla mötesplatser och bland andra mötesplatser är skolmiljön en plats där diskriminering kan ske, förklarar material från Aktiv Skola i texten “Va snygg du e!”. I detta sammanhang lyfts fram rollen av skolpersonal i att motverka diskriminering som kan förekomma i skolmiljön eller i anslutning till det i den digitala världen såsom på diskriminering på nätet bland elever. Samtidigt betonar man vikten av ett normkritiskt arbetssätt på skolan för att motverka sådana företeelser, enligt Beniwa Johnson och Åkesson (UÅ) som skriver om normkritiskt arbetssätt i sin text “Normkritisk pedagogik – ett sätt att motverka strukturell rasism i skolan”.
Först och främst behöver pedagoger och skolpersonal reflektera över sin syn på frågan och de rådande normer i skolan som avspeglar samhällsnormer. Det vill säga skolpersonal och bland annat lärarassistenten behöver ifrågasätta de normer som hen följer och reflektera över sin egen attityd till frågan och sina egna normer (Beniwa Johnson och Åkesson, Uå).
Lärarassistenten som har en pedagogisk roll i skolan behöver på det sättet värdera sina egna normer och vad de tar med sig till elever i skolan och vilka uppfattningar lärarassistenten förmedlar till elever. Lärarassistenten behöver med konkreta ord skapa ett utrymme där elever har förtroende för att prata om rasism och diskriminering samt att ta dessa elever på allvar (Beniwa Johnson och Åkesson, Uå).
I samma undersökning lyfter författarna fram representation som ett verktyg för att motverka diskriminering. Positiv representation genom en positiv spegling av läraren eller lärarassistenten för att utifrån den representation definiera det som är normalt eller onormalt (Beniwa Johnson och Åkesson, Uå).
En annan aspekt i motverkning av diskriminering i skolan lyfts fram av Skolverket (2022) i sin artikel “Främja studiero genom att motverka kränkande behandling och diskriminering”. Att motverka diskriminering i skolmiljön handlar om ett systematiskt och målinriktat arbete som följer den plan som upprättas i skolan för att motverka kränkande behandling och diskriminering. Dessutom behöver arbetet med diskriminering ske systematiskt i fyra steg som är; undersöka, analysera åtgärda och följa upp (Skolverket, 2022).
D. Varför lägger barn och ungdomar ut sexuella bilder på sig själva?
Det som kan utgöra utgångspunkten för att förstå denna företeelse är strävan efter att bli accepterad på nätet och omtyckt. Jakten på popularitet och bekräftelse bland ungdomar vilket anses som en identitetsskapande faktor eftersom bekräftelse och popularitet på nätet stärker självförtroende för ungdomar och handlar om att skapa ens egen sexuell identitet. Ungdomar vill på det sättet bli sedda som sexuellt attraktiv när de lägger ut sexuella bilder på nätet, enligt material från Aktiv Skola.
Den självrepresentation som ungdomar gör och som har sexuella dimensioner på nätet kan ha olika konsekvenser för pojkar respektive flickor. Medan denna självrepresentation med sexuella bilder är stärkande för pojkars sexuell identitet så kan det leda till motsatta konsekvenser för flickor.
I detta sammanhang menar man att sexuell självrepresentation på nätet är ett beteende bland ungdomar som först och främst handlar om att ungdomar gör som sina jämnåringar gör. En annan aspekt i frågan handlar om jakten på popularitet, framför allt bland ungdomar som är beroende av bekräftelse och att uppträda enligt det ideal som råder på nätet. Materialet från Aktiv Skolan lyfter fram också att ungdomar skicka avklädda eller sexuella bilder eftersom de tycker att de är kul eller som en handling som de gör när de är i ett förhållande med en partner.
Sammanfattningsvis handlar det huvudsakligen om det bekräftelsebehov som vissa ungdomar har och jakten på popularitet på nätet för att skapa sina identiteter och en del av sin sexuella identitetsutveckling. Det handlar först och främst om att ungdomar ägnar sig åt det som andra ungdomar ägnar sig åt på nätet. Varför ungdomar konkret lägger ut sina sexuella bilder på nätet handlar om diverse anledningar som kan exempelvis handla om bilder som skickas ut som en del av ett förhållande, eller bara att ungdomar tycker att de är kul eller till och med en del av ett destruktiv beteende
F. Vad innebär ett normkritiskt arbetssätt? Hur kan ett normkritiskt arbetssätt motverka diskriminering i skolan? Ge exempel på hur kan du arbeta med normkritisk pedagogik i skolan?
Normkritik handlar, enligt Beniwa Johnson och Åkesson (UÅ), om att förstå rasism som ett strukturellt fenomen i samhället som bygger på normer som en utgångspunkt för att bygga hierarkier och maktpositioner i samhället. Med enklare ord handlar det om att normer kan ligga till grund för diskriminering.
Det handlar först och främst om att man värderar sina normer och reflekterar över rasism genom att förstå de processer som kan utgöra rasism eller bidrar till rasistiska handlingar. Det handlar också om att man genom sin reflektion över de rådande normer och sina egna normer blir medveten om vilka normer som behöver motverkas och samtidigt om vilka normer som behöver stärkas. Det innebär ett normkritiskt perspektiv på hur makten fördelas i samhället förklarar Emilia Åkesson (2016) i sin rapport “Normer, medvetenhet och normkritik” publicerad på Skolverket.
Beniwa Johnson och Åkesson (UÅ) lyfter fram att medvetenhet om strukturell rasism och hur den kan ta sig uttryck samt den historiska utvecklingen av det är utgångspunkten för ett normkritiskt arbetssätt. Detta förhållningssätt innebär också att skolan och skolpersonal eller pedagoger behöver börja utmana den normativa representationen av olika företeelser i samhället. Det vill säga att utmana de rådande normerna ur ett normkritiskt perspektiv för att öppna upp möjliggöra förändring i dessa normer. Därför refererar författarna till ett konkret sätt för att arbeta normkritiskt varför de lyfter upp representation som ett verktyg för att motverka diskriminering i skolan. Detta är eftersom positiv representation möjliggör att eleverna speglar sig i skolan.
Ett exempel som jag som lärarassistent kan arbeta med ur ett normkritiskt arbetssätt är att medvetet tänka på det som jag tar med mig till elever samt vilka perspektiv jag anlägger på olika material. Ett annat exempel är att skapa förtroende hos elever så att de kan prata med mig om rasism och att jag tar de på allvar vilket öppnar upp för diskussionen om normer och hur rasism kan ta sig uttryck i skolan.
Källor
Aktiv Skola. UÅ. Grooming. Aktiv Skola.
Aktiv Skola. UÅ. Va snygg du e!. Aktiv Skola
Beniwa Johnson, Denise och Åkesson, Emilia. UÅ. Normkritisk pedagogik – ett sätt att motverka strukturell rasism i skolan. Skolverket.
Åkesson, Emilia. 2016. Normer, medvetenhet och normkritik. Skolverket. https://www.skolverket.se/download/18.653ebcff16519dc12ef362/1539586793376/Normer-normmedvetenhet-och-normkritik.pdf
Skolverket. 2022. Främja studiero genom att motverka kränkande behandling och diskriminering. Skolverket. https://www.skolverket.se/skolutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/stod-i-arbetet/framja-studiero-genom-att-motverka-krankande-behandling-och-diskriminering