1- Redogör för den svenska modellen på arbetsmarknaden
Modellen för den svenska arbetsmarknaden har sitt ursprung i Saltsjöbadsandan eller Saltsjöbadsavtalet som är en överenskommelse mellan parterna på arbetsmarknaden, det vill säga arbetsgivarorganisationer och arbetstagarorganisationer, om regler i arbetslivet i den svenska arbetsmarknaden. Det var en överenskommelse mellan Svenska arbetsgivarförening (SAF) och Landsorganisationen (LO) som representerar arbetarna. Överenskommelsen inträffade år 1938 under en period som minst sagt präglades av oro och instabilitet både politiskt och på arbetsmarknaden och detta avtal bidrog till politiskt stabilitet, framför allt på arbetsmarknaden. Avtalets kärna bortom alla regleringar handlar först och främst om att parterna på arbetsmarknaden ska tillsammans söka gemensamma lösningar och gemensam mark i de problem som uppstår på arbetsmarknaden samt att parterna på arbetsmarknaden förpliktar sig till inga ingripanden och arbetar utifrån den inträffade överenskommelsen.
Den modellen som Saltsjöbadsandan eller Saltsjöbadsavtalet etablerade i Sverige år 1938 är i en stor utsträckning fortfarande gällande än idag. Sverige har ett unikt sätt att bestämma många av de arbetsrättsliga frågor och det innebär att det inte finns någon svensk lag som bestämmer vilka minimilöner det ska finnas eller vilka anställningsvillkor ska gälla på arbetsmarknaden utan en stor del av frågor som är relaterade till arbetslivet bestäms i förhandlingar mellan arbetstagarorganisationer och arbetsgivarorganisationer såsom löner, löneutveckling, semester och andra frågor. Det finns dock lagar och bestämmelser som styr arbetslivet men förhandlingar som resulterar i kollektivavtal kan komma överens om bättre villkor för arbetstagare men inte sämre och det är i princip dessa förhandlingar och kollektivavtal som styr förhållandena på arbetsmarknaden. Det vill säga lagarna innehåller bestämmelser om de grundläggande förutsättningar för arbetslivet och arbetsmarknadsparterna driver på utvecklingen på arbetsmarknaden och kan komma överens om bättre villkor på arbetsmarknaden för arbetarna än vad lagarna innehåller.
Den svenska modellen för arbetsmarknaden förutsätter en hög grad av organisering bland arbetare och även bland arbetsgivare. Det är just tillhörighet till olika fackföreningar eller arbetsgivarorganisationer som är styrkan i den svenska modellen för arbetsmarknaden i och med detta möjliggör att parterna kan föra talan för ett stort antal medlemmar och etablera en norm på arbetsmarknaden genom de inträffade kollektivavtal som de kommer överens om. Idag råder det minskat intresse för anslutning till dessa organisationer och såväl fackföreningar som arbetsgivarorganisationer behöver utvecklas och hitta nya sätt att värva in medlemmar och locka till sig dem så att dessa organisationer behåller sitt legitimitet och sin styrka i att representera sina medlemmar.
2- Analysera digitalisering på den svenska arbetsmarknaden
Digitalisering och teknisk utveckling har förändrat en stor del av vårt liv och bland annat är arbetsmarknaden inget undantag. Den svenska arbetsmarknaden har förändrats i flera områden på grund av digitalisering. Detta kan man se i effektivare och lönsammare industri men också i minskat behov till mänsklig styrka eller till arbetare eller anställda inom industrin och andra sektorer. En annan konsekvens som man kan lyfta fram i detta sammanhang handlar om att digitalisering har bidragit till framväxt av nya sektorer såsom informations- och tjänstesektor eller gigekonomi. Framväxten av nya sektorer, effektivisering av industri och produktion samt har lett till att lönerna ökar på ett signifikant sätt vilket medförde ökade kostnader till vissa industrier som valde att flytta utomlands och etablera sig i billigare länder. Generellt har den utvecklingen lett till att den svenska arbetsmarknaden har betydligt mindre arbetstillfällen. En annan aspekt av digitalisering handlar om att de befintliga yrken på arbetsmarknaden kräver högre utbildning och mer specialkompetens hos de anställda.
Detta är inte hela bilden och digitalisering har bidragit till att skapa nya yrken och nya arbetstillfällen i och med de traditionella yrken har fått förändrat innehåll och nya arbetsuppgifter. Allt detta ledde till ökade efterfrågan på teknisk kompetens och ställer högre krav på kompetens bland medarbetare. I det stora hela handlar det om ett problem med kompetensförsörjning för att anpassa den svenska arbetsmarknaden till digitalisering.
Det finns flera åtgärder som kan användas för att bemöta digitalisering och kunna dra nytta av dessa effekter. Det kan handlar om tekniska skiften i företag och i staten eller att utforma utbildning redan i skolvärlden efter den efterfrågade kompetensen vilket löser en hel del framtida problem. Viktigast av allt är att man arbetar nu med problemet som handlar om omskolning och anpassning av befintlig arbetskraft för att kunna bemöta digitaliseringens krav och behov.
Orsaker bakom digitalisering är flera och huvudsakligen handlar det om den historiska utvecklingen som har lett till förbättrade kommunikationer och behov vare sig ekonomiska behov, mänskliga behov eller behov till effektivisering. Även utveckling och vetenskapens roll i samhället har betydelse i det sammanhanget i och med den driver på utvecklingen och möjliggör att människor använder den tekniska utvecklingen till sin fördel samt företag utnyttjar det.
Sammanfattningsvis handlar den teknologiska utveckling som resulterade i digitaliseringen om en lång process som förmodligen började långt tillbaka i historien och genom tiderna. Ett exempel på den tekniska utvecklingen som skedde i historien är uppfinningar som skedde under upplysningen och den rådande tidsandan under samma period som var bland de orsaker till den industriella revolutionen tillsammans med ökat vinstintresse hos industrier. Utvecklingen fortsatte från den tiden och fram tills idag ser vi nya teknologiska uppfinningar som syftar till att underlätta människors liv samtidigt är dessa teknologiska framsteg förknippade med effektivisering av kostnad och produktion i samhället vilket resulterar i sin tur i de rådande förhållandena och omständigheterna i samhället som innebär alla dessa följder av digitalisering.
Källor
Arbetsförmedlingen. 2017. Omvärldsrapport. Arbetsförmedlingen. https://arbetsformedlingen.se/download/18.4fb667a1169bfd2c0a69b33/1556100498943/Omv%C3%A4rldsrapport+-+Digitalisering+kompetensf%C3%B6rs%C3%B6rjning+och+arbetsmarknadspolitik.pdf
Arbetsförmedlingen. 2021. Automatisering på den svenska arbetsmarknaden. Arbetsförmedlingen. https://arbetsformedlingen.se/statistik/analyser-och-prognoser/analys-och-utvardering/automatiseringen-pa-den-svenska-arbetsmarknaden#:~:text=Mer%20%C3%A4n%20n%C3%A5got%20har%20teknisk,lagt%20grunden%20f%C3%B6r%20v%C3%A4lf%C3%A4rdens%20utveckling
Larsson, Carl-Henrik. 2022. Arbetsmarknad, arbetsrätt och arbetsmiljö. SO-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/ekonomi-och-handel/arbetsmarknad-arbetsratt-och-arbetsmiljo
Hadenius, Stig. 2022. Saltsjöbadsavtalet. So-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/saltsjobadsavtalet#
de Vries, Robert och Ryyty, Carsten. 2021. Ångmaskinen möjliggjorde den industriella revolutionen. So-rummet. https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/angmaskinen-mojliggjorde-den-industriella-revolutionen#
de Vries, Robert. 2022. Industriella revolutionen. So-rummet. https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/det-langa-1800-talet/industriella-revolutionen#