Den första gång jag såg dig – diktanalys

Den första gång jag såg dig är en dikt skriven av Birger Sjöberg som är en kompositör, vissångare och journalist. Han levde under slutet av 1800-talet och i början av 1900-talet. Han föddes i Vänersborg år 1885 och dog 1929 i Växjö. Han professionella liv var relativt kort och hans första verk och debut kom ut år 1922. Så han verkade under 7 år bara och kunde imponera. 

Sjöberg beskriver i sin dikt, Den första gång jag såg dig, kärleksfulla stunder när diktjaget först såg den person som beskrivs i dikten. Diktjaget beskriver att det var en sommardag när han först såg den personen och samtidigt beskriver vilken härlig dag det var. Sjöberg fortsätter med sina beskrivningar att hylla dessa stunder och hur allt verkade var perfekt och vädret även var kärleksfull. Sedan fortsätter författaren att beskriva den personen i dikten och han ser på den personen även i vintern. Han längtar ändå till det som var under sommaren. 

“nog hör jag sommarns vindar och lärkans friska slag
och vågens frus i alla fulla fall.”

Dikten, Den första gång jag såg dig, berättas ur ett förstapersonsperspektiv och det är författaren som är berättarrösten. Språket är något svårare och innehåller många inslag av bildspråk som till exempel när diktjaget kopplar den person som beskriv i dikten med sommaren och beskriver hur diktjaget längtar till sommaren även om den personen som beskrivs i dikten är lika fin på vintern. Dessutom förekommer naturliga bilder i dikten som till exempel

“Och vinden drog så saktelig, och nere invid stranden,
där smög en bölja kärleksfull till snäckan uti sanden.” 

Budskapet i dikten handlar om att skildra det första mötet med den person som man älskar och hylla det mötet samt beskriva hur det förblir oförglömt.

Detta är en intressant dikt som man kan känna igen i och med det handlar om kärlek och det första mötet med den person som man älskar. Det vill säga känslorna i dikten är en igenkännbara och det kan läsas av alla då det handlar om sådant som är allmänsklig.