Demokratiska modeller – demokrati

Fråga a) Förklara vilka likheter och skillnader det finns mellan representativ demokrati och direktdemokrati

Direktdemokrati är ett begrepp som refererar till den demokratiska modell som bygger på aktivt deltagande från folket, den rättmätige ägaren av makten, i det politiska livet och i beslutsfattande i politiska sammanhang. På så sätt har varje medborgare eller röstberättigade medborgare rätt att delta i olika politiska beslut och fatta dem. Ett exempel på länder som har infört direktdemokrati som demokratisk modell är Schweiz där det är vanligare med folkomröstningar och varje röstberättigad person har rätt att delta i folkomröstningen för att fatta olika politiska beslut. På så sätt kan medborgare vara med direkt och tycka om olika politiska beslut för att sedan beslutet fattas utifrån antalet röster som tyckte på samma sätt. 

Representativ demokrati är en demokratisk modell som bygger på att folket, den rättmätige ägaren av makten, delegerar en del av sin makt till folkvalda representanter för att arbeta med politiska frågor och fatta politiska beslut. Dessa folkvalda representanter får syssla med och fatta dessa politiska beslut utifrån det förtroende som folket gav dem. I praktiken innebär den modellen att folk inte deltar aktivt i beslutsfattande utan man delegerar den uppgiften till folkvalda representanter som fattar politiska beslut istället för folket. En sådan demokratisk modell är den rådande representativa demokratin i Sverige. 

Fråga b) Förklara vilka likheter och skillnader finns det mellan proportionerligt valsystem och ett majoritetsvalsystem   

Proportionerligt valsystem innebär att landet indelas i olika valkretsar och varje valkrets har ett antal mandat utifrån andel befolkning som denna valkrets representerar. I valet till riksdagen så fördelas de mandat som finns mellan politiska partier utifrån andel röster som varje parti har fått i valet i förhållande till det totala antalet röster som finns. I Sverige råder det ett proportionerligt valsystem och det parti som får 20% i det allmänna valet får också motsvarande 20% mandat i riksdagen. 

Majoritetsvalsystem är ett sätt att organisera demokratin så att det parti som får flest antal röster får alla mandat. Det vill säga det är flera partier som konkurrerar om makten men det är det parti som får flest röster som vinner alla mandat och får därmed bilda regeringen. Ett exempel på majoritetsvalsystem är Storbritannien.

Fråga c) Resonera kring vilket av systemen på fråga b) som är mest demokratiska

Ett proportionerligt valsystem resulterar ofta i svaga och instabila regeringar som behöver söka stöd hos andra partier för att kunna få igenom sin politik. Dessutom öppnar sådant system upp för missnöjespartier att komma in i den beslutande politiska församlingen, riksdagen. Vidare är det inte nödvändigtvis att det parti som får flest antal röster kan bilda regeringen utan ofta bildas regeringen i ett sådant valsystem av en koalition av flera partier som tillsammans bildar regeringen för att få stöd i den beslutande politiska församlingen i landet. Detta medför att politiska beslut blir svårare att fatta eftersom ett enda parti inte kan få igenom sin politik om partiet inte har tillräckligt stöd i riksdagen, i Sverige 51%. Å andra sidan är proportionerligt valsystem mer representativt system då det inkluderar alla partier som får röster som i praktiken innebär inkluderar alla medborgare som har röstat i valet. På så sätt blir många medborgare representerade i riksdagen. I Sverige gäller dock 4% spärr för partier som vill komma in i riksdagen. Det vill säga politiska partier behöver minst få 4% av antalet rösterna för att kunna komma in i riksdagen. 

Å andra sidan bekräftar majoritetsvalsystem folkets vilja och mer eller mindre handlar det om vad de flesta tycker i valet. Det vill säga det parti som fick flest röster får bilda regeringen. Däremot blir det svårare för små partier att komma in och representera folket i den beslutande politiska församlingen. Det systemet skapar starka och stabila regeringar som inte behöver söka stöd hos andra partier för att kunna driva igenom sin politik, 

Källkritisk analys

Den första källan som är en text skriven på landguiden (ui.se) är en text som handlar om konflikten i Ukraina. I själva texten framgår det inte vilken skribenten är men texten har en länk som leder till en artikel som är en fördjupning i ämnet där det framgår vilken författaren är och på vilket sätt hon har kunskaper inom ämnet. Men det är Landguiden som ansvarar för texten. Landguiden är en organisation som verkar inom det utrikespolitiska området och har kunskap inom ämnet. Det framgår i texten inte när den är skriven eller uppdaterad senast men läsaren förstå att det är skriven efter att den ryska invasionen började vilket fortfarande är i nära anslutning till konflikten i Ukraina. Texten är skriven på ett objektivt sätt och syftar till att informera läsaren om konflikten i Ukraina på en övergripande nivå. Det vill säga textutdraget syftar inte till att övertyga läsaren på en specifik åsikt eller ståndpunkt. Objektivitet är tydlig i texten genom att skriva ur ett neutralt perspektiv och om konflikten utifrån dokumenterade historiska händelser såsom Sovjetunionen och dess splittring samt Ukrainas närmande västerländska nationer, EU och NATO. Dessutom tar texten upp sådant som handlar om rasism i Ukraina och likväl den ryska propagandan i statsstyrda medier. 

Utifrån dessa kriterier kan denna text användas som en källa då den är skriven på ett objektivt sätt av en kunnig person eller en organisation som är väl insatt i det utrikespolitiska området och det är fortfarande nära i tid. Dessutom listar texten fakta och inte åsikter. 

Dessutom är källan relevant till frågeställning som handlar om konflikten i Ukraina och listar fakta som kan vara användbara i detta område. Då 

Artikeln “The West must act now” är en debattartikel skriven på The Kyiv Independent som är en tidning. Artikeln är publicerad 25 februari 2022, det vill säga dagen efter att kriget i Ukraina började. Skribenten har en rad olika uppdrag på organisationer som verkar för att främja Ukrainas intressen och bland de förespråkare för Ukrainas helt självständighet och demokratisering av Ukraina. Texten är inte skriven på ett objektivt sätt och syftar till att övertyga läsaren för att stötta Ukraina och samtidigt försöker påverka så att NATO och EU mobiliserar mot Ryssland. Författaren vill uppnå detta genom att lyfta flera argument som ger anledning till detta. 

Texten är på så sätt inte objektivt och inte heller går att användas som en källa då informationen som förekommer i texten är vinklad ur ett specifikt perspektiv. Detta är trots att flera källkritiska kriterier uppfylls. 

Den tredje texten är publicerad på TASS, den ryska nyhetsbyrån och är skriven av redaktionen. Texten är publicerad 1 mars 2022. Texten är klart vinklad till Rysslands fördel och framför ett ryskt perspektiv på konflikten. Det vill säga texten är inte skriven på ett objektivt sätt utan det är mer så att den försöker övertyga läsaren om en specifik ståndpunkt och försöker legitimera den ryska invasionen av Ukraina. 

Texten kan därmed  inte användas som en källa eftersom informationen som förekommer i texten inte är tillförlitlig och är mer en rysk propaganda.  

Källförteckning

Bruer, M. (2018) “Demokratiska system och olika statsskick”. SO-Rummet. Hämtad från: https://www.so-rummet.se/kategorier/samhallskunskap/demokrati/demokratiska-system-och-olika-statsskick#    

Gustafsson, A. (2022) “Majoritetsval.” Nationalencyklopedin. Hämtad från: https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/majoritetsval 

Mitter, M. (2018) “Majoritetsvalsystem vs proportionellt valsystem”. SO-Rummet. Hämtad från: https://www.so-rummet.se/content/majoritetsvalsystem-vs-proportionellt-valsystem