Demokratisering – Samhällskunskap uppgift

a) Beskriv Sveriges utveckling till demokrati under perioden 1842 till 1921. Ta upp minst tre viktiga reformer som driver på utvecklingen mot allmän och lika rösträtt. 

1800-talet var viktig för demokratin i Sverige eftersom många förändringar i samhället tog plats och möjliggjorde framtida och viktiga demokratiska förändringar i samhället som karaktäriserar svenska demokratin än idag. Sverige under 1800-talet hade styrts av kungen och ståndsriksdagen under ganska lång period. Kanske var det viktigaste steget mot demokratin att kung Gustav IV Adolf avsattes under början av 1800-talet. Demokratisering med andra ord inleddes med att avsätta kungen år 1908 vilket väckte förhoppning hos folket på större demokratiska förändringar i samhället, vilket bland annat syftade framförallt på att avskaffa ståndsriksdagen och ståndssamhälle. Samma år som kungen avsattes fick Sverige regeringsformen som var en inspiration av upplysningens liberala idéer som också bidragit till många demokratiska förändringar runt om i världen. Demokratiska förändringar som skedde i samhället i Sverige var viktiga eftersom de bäddade för större och mer kännbara demokratiska förändringar. Folkskolereformen 1842 var bland de demokratiska förändringar som fick stor påverkan på demokratisering av Sverige. Trots protester från föräldrar eftersom de ansåg att barn behövde hjälpa till hemma och på grund av långa vägar till skolor, fick beslutet om allmän och obligatorisk folkskola en stor effekt i samhället eftersom många började läsa och skriva vilket i sin tur ledde till att kunskap spreds i samhället i snabbare takt och vilket är, alltså kunskap, en viktig grund för demokratin. Demokratiseringen började ta fart och fortsatte åt rätt håll och man klubbade igenom reformen om näringsfrihetslagstiftning år 1864 som möjliggjorde utvecklingen av svenska näringsliv och och helt avskaffade skråväsendet. Detta innebar i praktiken att yrkesutövare och som hade previlgier under skråväsendet, såsom ärftliga yrken och titlar, inte hade det längre och alla kunde starta verksamheter och företag samt konkurrera fritt på marknaden.

Kort efter kom beslutet om tvåkammarriksdagen som byggdes på personlighetsprincipen. Detta innebär att rösträtt och valbarheten inte längre var knutna till de fyra privilegierade stånden i samhället. I praktiken innebar detta att man avskaffade ståndsriksdagen och adeln fick släppa av en del av sin makt, delvis frivilligt då man insåg att ståndsriksdagen inte var den bästa lösningen för Sverige. Trots att beslutet om tvåkammarriksdagen var bland de viktigaste demokratiska förändringar som skedde i Sverige men det fortfarande inte komplett eftersom rösträtten och valbarheten var kraftig begränsade av juridiska och ekonomiska krav samt det var bara män som fick rösta och väljas till riksdagen. Av samhället i stort fick i princip endast 5-7% att rösträtt. Första kammaren i riksdagen bestod av godsägare, höga ämbetsmän, bönder och finansmän och ledamöterna valdes genom landstinget enligt reformen år 1886 om kommuner och landsting. Rika personer och företag hade stor påverkan på vilka som skulle väljas till riksdagens första kammare eftersom rösträtten var knuten till hur ekonomiskt förmögen man är. Allt detta gällde fortfarande bara män och kvinnor fick varken rösta eller väljas till kommuner eller riksdagen. 

På slutet av 1800-talet började demokratiska effekter ta form och partierna började växa sig starkare i riksdagen. Första var det splittringen i tullfrågan och sedan rösträtten som splittrade riksdagen till två block. Vänstern som var för en allmän och lika rösträtt och högern som var emot och ansåg att Sveriges intressen måste kommer i första hand. Det tog flera år innan man kunde komma fram till ett beslut i frågan och socialdemokraterna och liberalerna la fram förslaget i riksdagen. År 1919 och efter en hård och lång debatt kunde man fatta beslutet om allmän och lika rösträtt till alla år 1919. Beslutet tillämpades första gången år 1921 och samtidigt etablerades det fempartisystemet som varade och var i bruk fram till 1980-talet.  Samma år fick Sverige sina första kvinnliga riksdagsledamöter. 

Källor

Fira Demokratin. 2021. Sverige förändras. [online] Hämtad från: http://firademokratin.riksdagen.se/fordjupning/demokratins-genombrott/sverige-forandras/#Från-stånd-till-klass 

Riksdagen.se. n.d. 1842: Folkskolan införs i Sverige. [online] Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/valet-2018/riksdagsvalet-i-undervisningen/demokratins-historia/demokratilinje/1842folkskolan-infors-i-sverige.-stora-delar-av-folket-far-nu-lara-sig-lasa-och-skriva–men-manga-romer-och-samer-saknar-mojlighet-att-ga-i-skolan./   

Andersson-Skog, L. and Magnusson, L., 2016. Näringsfriheten genomförs 1864 – Företagskällan. [online] Företagskällan. Hämtad från: https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/naringsfriheten-genomfors-1864/  

Källkritisk diskussion

Jag använde mig av två källor i att besvara denna frågeställning som handlar om demokratisering i Sverige. Min första källa är två texter skrivna på Riksdagens hemsida. Texterna presenterar objektiv fakta och den historiska utvecklingen av demokratin i Sverige. Texterna försöker inte övertyga eller påverka läsaren på något sätt utan deras syfte är informerande. Det framgår när de publicerades. Min andra källa är en hemsida på internet som tillhör en skola (Företagskällan). Källan presenterar objektiv fakta och hänvisar till andra källor på ett korrekt sätt vid behov. Det framgår tydligt vem som har skrivit texten och på vilket sätt de har kunskaper inom området. Det framgår också när texten var skriven. Detta gör källorna till trovärdiga och pålitliga. 

b) Jämför utvecklingen i Sverige med ETT annat land i Europa under 1842 – 1921 och redogör för varför det fanns motstånd mot en demokratisering, både i Sverige och Europa. Här kan du använda dina kunskaper från tidigare kapitel. Demokratisering

Demokratin fick sin spridning i världen som inspiration från upplysningens liberala idéer och som myntades av amerikanska och franska revolutioner under 1700-talet. I Europa var den franska revolutionen viktigaste orsaken till spridning av demokratiska idéer och väckte intresse för demokratiska idéer som jämlikhet i samhälle, klassamhället och i allmänhet rättigheterna i samhället. 

Sverige inledde demokratisering under 1800-talet och fram till början av 1900-talet trots att demokratiska förändringar sker i samhället än idag. Ett annat land inom Europa som nåddes av demokratiska tankar under samma period var Ryssland. Ryssland hade förlorat krimkriget mot Storbritannien, Frankrike och det Osmanska imperiet. Detta ledde till missnöje bland befolkningen i Ryssland och tsaren Alexander II gjorde reformer i samhället för att bemöta missnöjet bland befolkningen. Då avskaffade de reformerna livegenskapen år 1861 som var en form av slaveri i Ryssland. Reformerna ansågs vara otillräckliga i samhället och samtidigt hade jordbrukssamhället nåtts av industrialism vilket höjde folkets ambitioner. Detta fick revolutionen att växa fram och tsaren Alexander II mördades år 1881. Kort efter besegrades Ryssland mot Japan år 1905 vilket fick missnöjet att öka bland befolkning och slutade med ett uppror mot den ryska regimen som lyckades kämpa ner upproret. Trots att den ryska regimen bekämpade upproret med den tvingades att införa viktiga demokratiska reformer i Ryssland. Året efter upproret införde tsaren Nikolaj II en författning som innebar inrättande av parlament och enligt den författning cik politiska partier i Ryssland rätt att vara aktiva i det politiska livet. År 1907 kom jordreformen som var bland de mest kännbara demokratiska reformer som skedde i Ryssland. Reformen ändrade i grunden ägarförhållanden till jord och mark till böndernas fördel. När första världskriget blev situationen inte bättre i Ryssland och och det blev en revolution i landet år 1917, såkallad februarirevolutionen. Under samma period hade Ryssland förlorat stora delar av landet till Tyskland och baltiska länderna utropade självständighet från Ryssland. Kort efter utbröt inbördeskrig i Ryssland efter att Storbritannien, Frankrike och Japan stödjade generaler i den ryska armén för att störta regimen i Ryssland. Inbördeskriget pågick under tre år mellan 1918-1921. 

Demokratisering i Ryssland karaktäriserades av många våldsamma händelser som plågade Ryssland under den perioden. Dessutom hade man  inte fullt ut satsat på demokratin i Ryssland och de som tog över makten var mer intresserade av makten än att demokratisera Ryssland. Detta gjorde att Ryssland blev aldrig demokratiserad som övriga länder i Europa. 

Under motsvarande period av demokratisering i Sverige var händelserna mindre våldsamma och demokratisering skedde mer eller mindre med fredliga förändringar. Från det kungen avsattes i Sverige och fram till införande av allmän och lika rösträtt skedde demokratisering av Sverige på ett smidigt sätt. Detta var inte heller utan motstånd helt utan de konservativa stod delvis emot demokratisering under denna period. Detta var eftersom konservativa var för de traditionella värden i samhället som, enligt konservativa under denna period, riskerade att urholka om man följde den liberala linjén och dess konsekvenser i form av demokratisering av samhället som till exempel kvinnors rösträtt. 

Ur ett historiskt perspektiv så har demokratisering tagit form som en naturlig följd till händelserna i världen och förändringen i människosyn på samhället i samband med upplysningen och dess idéer. Upplysningens idéer var inflytelserika och spred sig i världen relativt snabbt. Samtidigt fick de idéerna efter den franska revolutionen nationalismen att växa och andra politiska ideologier att utformas mer konkret. Samtidigt kom industrialisering som stärkte människors intresse för det politiska livet och frågor om rättigheter till folket och privilegier till de olika stånden blev allt känsligare. En viktig aspekt i industrialisering var att en ekonomisk oberoende och utbildad medelklass växte fram och utmanade kungligheterna och adeln samt folket förstod att folket är mäktigare än kungligheterna. Allt detta fick politiska ideologier att präglas konkret av vissa politiska linjer och strävan. Konservativa var bland annat bland de politiska ideologier som efter den franska revolutionen representerade adeln och kungligheterna i Europa. Konservativa i Europa tyckte inte om de liberala idéerna och var huvudsakligen mot den liberala rättvisan som präglade folkets vilja efter den franska revolutionen. De ansåg att alla inte är rationella och för att undvika att fatta förhastade beslut borde rösträtten ligga hos de som kan landets intressen bäst. Konservativa krafter i Europa med andra ord tyckte inte om demokratisering på liberala grunder och mer eller mindre tvingades de att gå med på frågan.

Källor

SO-rummet. 2010. Rysslands historia. [online] Hämtad från: https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/varldens-lander-historia/europa-historia/rysslands-historia  

Wendell, J., 2011. Liberalism mot konservatism. [online] historia123. Hämtad från: http://www.historia2.se/historia123/?p=698  

Wendell, J., 2011. Politisk och ekonomisk utveckling, 1809-1866. [online] historia123. Hämtad från: https://www.historia2.se/historia123/?p=696  

Källkritisk diskussion

Jag använde mig av två källor i att besvara denna frågeställning. Båda källorna är hemsidor på nätet som vänder sig till studerande inom ämnen historia och samhällskunskap. Min första källa är SO-rummet.se och i texterna som är tagna från det framgår vem som har skrivit texten samt på vilket sätt den har kunskaper inom detta ämne. Det framgår när texten var skriven och när den uppdaterades. Texterna hänvisar till andra källor på ett korrekt sätt vid behov. Min andra källa är historia2.se och i texten som är tagen från det framgår vem som har skrivit texten samt på vilket sätt den har kunskaper inom detta ämne. Det framgår när texten var skriven och när den uppdaterades.Detta gör källorna till trovärdiga och pålitliga. 

c) I kapitlet ”Västerlandet erövrar världen” finns en artikel om kvinnlig rösträtt. Utred och analysera den artikeln. I e-läromedlet finner du den under ”övningar” eller genom att söka på ”kvinnlig rösträtt” i sökrutan.

Artikeln presenterar den rådande uppfattningen om kvinnors rösträtt som då var ett debattämne och i stort sett samhällssyn på kvinnor. Artikeln presenterar 3 argument som är för rösträtt för kvinnor och 7 argument som är emot rösträtt för kvinnor. 

Första argument som förs i artikeln har mer en liberal syn på rösträtten för kvinnorna och betonar vikten av allas lika värde i samhälle. Skribenten menar att det inte finns några skillnader mellan män och kvinnor på grund av vilket kön man tillhör och alla måste ha samma värde och lika rättigheter. 

“Etiskt och logiskt måste kravet på kvinnornas rösträtt anses såtillvida grundat som en människosjäls värde kan vara lika stort, vare sig det kroppsliga höljet är manligt eller kvinnligt.”.

 Det andra argumentet handlar om jämlikhet och yrkeskvinnor som blev allt mer representerade i samhället och tog sig in på arbetsmarknaden. Skribenten menar att rösträtten för kvinnor var nödvändig för att kvinnor och män skulle kunna spela på samma villkor och för att kvinnor inte skulle missgynnas på grund av manliga ledamöter och därmed manliga röster i riksdagen. Den tredje argumentet trots att det är för rösträtt för kvinnor men avspeglar en stereotypisk syn på kvinnor och hänvisar till kvinnornas “naturliga ömhet för de svaga och lidande”. Skribenten menar att på grund av den kvinnliga naturen så skulle kvinnorna göra bra politik och fatta bra beslut. Ett argument baserat på samma grund, den stereotypiska uppfattningen, som är emot kvinnors rösträtt kommer att föras senare i artikeln. I de argument som är för kvinnors rösträtt avspeglas tre aspekter som handlar om jämlikhet, allas lika värde och en generaliserad syn på manlig och kvinnlig natur som också avspeglar samhällets syn på män och kvinnor. 

Artikeln fortsätter sedan med argument som är emot kvinnors rösträtt. Det första argumentet handlar om kvinnornas främsta uppgift i samhället som är att föda barn och ta hand om dem så att samhället växer. Deras deltagande enligt detta argument anses vara av ringa betydelse jämfört med deras uppdrag i samhället. I den andra argumentet anser skribenten att även om kvinnors deltagande i det politiska livet inte kommer att hindra barnafödande men kvinnors uppdrag i samhället kommer att påverkas på ett negativt sätt av att delta i det politiska livet. Skribenten fortsätter också att om man öppnar dörren för kvinnor att komma in i det politiska livet så kommer många yrkeskvinnor att söka sig till politiken och föra sådant som gäller dem som yrkeskvinnor medan kvinnor som sitter hemma och tar hand om barnen och kommande generationer kommer att glömmas bort. Författaren förenar yrkeskvinnor med yrkesmän och anser att de har mer gemensamt än vad yrkeskvinnor har med övriga kvinnor vilket, enligt skribenten, kommer att leda till att kvinnopolitiken sätts åt sidan. Lite konstigt argument då skribenten hävdar att rösträtt för kvinnor missgynnar kvinnor och eftersom man bryr sig om kvinnor ska man inte tillåta dem komma in i det politiska livet. I det tredje argument målas kvinnorna upp som impulsiva och benägna att följa strömmen. Skribenten menar att kvinnor är irrationella i naturen vilket bidrar till sämre beslutfattande. Kvinnor målas även upp som känsliga på ett negativt sätt och inte kan skilja på det som är personligt och det som inte är det. Författaren menar att kvinnor inte har förmågan att fatta rationella beslut baserad på Sveriges bästa utan kommer att fatta sina beslut utifrån personliga förhållanden som i ett krig kommer kvinnorna att fatta beslut emot kriget så att deras kära inte skulle gå till kriget och det kan leda till att förödmjuka Sverige inför världen. Författaren fortsätter sedan med sina argument och ställer en retorisk fråga om varför de stora nationerna inte har gett kvinnor rösträtt medan i Sverige vill man göra det. Författaren menar att kvinnornas situation i Sverige är lika bra som det är i andra stora länder. Han menar att rösträtt för kvinnor handlar om “oprövat” rättighet och att Sverige borde ta efter de länderna. Argumenten fortsätter och skribenten skriver vidare att andra länder inte har vågat att ge kvinnor rösträtt. På det sättet förknippas kvinnors rösträtt med faror. Skribenten avslutar sina argument med en fråga om hur mycket man älskade Sverige och om Sverige var mindre utsatt för fara än andra kulturländer. Med detta visar författaren en konservativ syn eftersom han sätter Sverige över andras intressen och rättigheter. 

När man läser artikeln förstår man att det är någon från högern som skrev det. Artikeln tilldelar kvinnorna en roll och ett uppdrag i samhället som är att ta hand om kommande generationer. Detta avspeglar en konservativ syn på kvinnor utifrån traditionella roller och uppfattningar som man inte vill ändra på. I artikeln visas också de rådande stereotypiska uppfattningarna om kvinnor och hur de är som människor. Det är oklart om tidningen som publicerade artikeln står för de åsikterna som förs i argument men troligtvis är tidningen en konservativ tidning i och med den presenterar ganska radikala konservativa åsikter. I början av artikeln presenterar man några argument som är för kvinnors rösträtt men de argument var abstrakta och inte välutvecklade eller genomtänka som de andra argument som framfördes mot rösträtten för kvinnor.    

Källa

SO-rummet. 2010. Rysslands historia. Landguiden. [online] Hämtad från: https://www.so-rummet.se/kategorier/historia/varldens-lander-historia/europa-historia/rysslands-historia  

Källkritisk diskussion

Jag använde mig av en källa i att besvara denna frågeställning. Källan är en hemsida på nätet som vänder sig till studerande inom ämnen historia och samhällskunskap. Min källa är SO-rummet.se och i texten som är tagen från det framgår vem som har skrivit texten samt på vilket sätt den har kunskaper inom detta ämne. Det framgår när texten var skriven och när den uppdaterades. Texten hänvisar till andra källor på ett korrekt sätt vid behov. Detta gör källan pålitlig och trovärdig.