Bör modersmålsundervisning avskaffas i Sverige?

Sverige är onekligen ett mångkulturellt land och samhället präglas av bred variation som avspeglar sig inte minst på de språk som talas i samhället. Detta samhällsfenomen medför att olika elever talar olika språk i vardagen och två- eller flerspråkighet har blivit ett allt vanligare fenomen i samhället. Därför deltar många av de två- eller flerspråkiga elever på modersmålsundervisning i skolan. Detta har väckt en politisk debatt i samhälle om huruvida modersmålsundervisning är fördelaktig eller inte. Åsikterna går isär mellan förespråkare för modersmålsundervisning och andra som är mot den då den inte anses fördelaktig som många diskuterar. Intressant nog är det att utforska i denna fråga. Bör modersmålsundervisning avskaffas i Sverige?

Modersmålsundervisning diskuteras i förhållande till dess fördelar som är förknippade med det och hur elever i allmänhet får bättre förutsättningar på skolan när de deltar i modersmålsundervisning. Natalia Ganuza (2022) skriver i sin artikel på Skolverkets hemsida ”Modersmålsundervisning viktig för somaliska elever” om just denna fråga i förhållande till somalisktalande elever. Ganuza poängterar att somalisk-svensktalande elever som deltog i modersmålsundervisning  presterade bättre i övriga ämnen i skolan. Ganuza menar att det finns positivt samband mellan deltagande i modersmålsundervisning och skolresultat generellt och ju längre tid har man deltagit desto mer positiv effekt fick eleverna, enligt Ganuza (Ganuza, 2022).

Bortom skolresultat diskuteras modersmålsundervisning i förhållande till dess påverkan på det svenska språket hos flerspråkiga elever. Christina Hedman, professor vid Stockholms Universitet, och Niclas Abrahamsson, professor vid Stockholms Universitet, (2019) beskriver denna påverkan i sin debattartikel på Svenska Dagbladet ”Felaktig grundsyn bakom SD:s språkpolitik”. Forskarna, Hedman och Abrahamsson, betonar att modersmålsundervisning har positiv påverkan och främjar inlärning och utveckling av det svenska språket hos dessa elever. Det är en felaktig syn att ställa andra språk som finns i Sverige mot svenska, enligt Hedman och Abrahamsson (2019). Denna åsikt bekräftas även av Olle Josephson (2021) på Svenska Dagbladet i sin artikel ”Ett språk förstör inte ett annat – snarare tvärtom”. Josephson betonar att modersmålsundervisning bidrar till utveckling av kunskaper i det svenska språket och den som är bra på ett språk är också bra på det andra språket. Det vill säga den som är bra på sitt modersmål är också bra på svenska, enligt befintlig forskning inom ämnet, skriver Josephson (2021).

Slutligen är modersmålsundervisning ett omdiskuterat och omdebatterat ämne på många samhällsnivåer, inte minst politiskt. Frågan får plats hos olika partier som vill skrota modersmålsundervisning eller som vill behålla det. Det är klart att denna fråga är svårutredd men fördelarna av modersmålsundervisning är i en stor utsträckning betydligt fler än nackdelarna. Dels bidrar modersmålsundervisning till att elever prestera bättre på skolan även i övriga ämnen och dels främjar den och bidrar till utveckling av språkkunskaper i svenska. Modersmålsundervisning bör därför inte avskaffas på grund av dessa fördelar som gynnar inte bara två- eller flerspråkiga elever utan även den svenska skolan och skolsystemet. Förespråkare för att skrota modersmålsundervisning bör därför se frågan ur ett annat perspektiv än just att ställa språk mot varandra då Sverige är ett mångkulturellt och mångfaldigt land vilket gör att språklig mångfald är viktig att främja i detta sammanhang.

Källor

Ganuza, Natalia. 2022. ”Modersmålsundervisning viktig för somaliska elever”. Svenska Dagbladet.

Hedman, Christina och Abrahamsson, Niclas. 2019. ”Felaktig grundsyn bakom SD:s språkpolitik”. Svenska Dagbladet.

Josephson, Olle. 2021. ”Ett språk förstör inte ett annat – snarare tvärtom”. Svenska Dagbladet.