1- Vad innebär statiskt och dynamiskt tankesätt?
Carol Dweck svarar på den frågan i sin bok utförlig och Dweck förklarar att vad dessa två tankesätt innebär. Med statiskt tankesätt menas, enligt Dweck, att man anser att intelligens och förmågor hos människor är statiska och medfödda. Den synen har sitt ursprung i den historiska utvecklingen av debatten kring den fråga som handlar om varför människor är olika. Forskningen då besvarade frågan med att det finns fysiska skillnader mellan människor och som utmärker varje person vilket gör det omöjligt att ändra på medan andra hänvisade svaret till att det finns andra faktorer som utformar människor såsom bakgrund, erfarenheter, inlärningsmetoder och utbildning. Enligt det tankesätt så tycker man att ens egenskaper är huggna i sten vilket medför att man tror att vissa egenskaper är statiska såsom intelligens, och då har man ett starkt behov av att visa dem och blir alldeles för fokuserad på dem för att visa att man duger eller tillräcklig. Det andra tankesättet är det ett dynamiskt tankesätt som härstammar från tro att man genom ansträngning kan utveckla sina grundläggande egenskaper såsom intelligens. Detta tankesätt bortser inte från människors olikheter och inte heller fastställer att vem som helst kan uppnå vilken nivå som helst utan snarare menar det tankesättet att man inte kan så här på förhand förutsäga människors förmågor och konstaterar att människans verkliga potential och förmåga är okänd. Det handlar om två olika själv uppfattningar. Det dynamiska tankesättet skapar motivation för att lära och växa samt träna sina förmågor och anstränga sig för att bli bättre hellre än att ständigt visa hur bra man är genom exempelvis visa att man är smart eller intelligent. Med enklare ord handlar skillnaden mellan dynamiskt tankesätt och statiskt tankesätt om hur man ser på ens egenskaper som till exempel talang och intelligens. Är de medfödda eller går de att utvecklas genom ansträngning?
Hur man svarar på den frågan har en stor betydelse och konsekvenser i ens liv. De olika tankesätten, det vill säga statiskt tankesätt och dynamiskt tankesätt, har med andra ord konsekvenser som påverkar hur man hanterar sin verklighet med allt vad det innebär såsom utmaningar och problem som man stöter på. Forskning har visat att de med dynamiskt tankesätt klarar sig bättre genom utmaningar och problem som de stöter på än de med statiskt tankesätt. Det avspeglar sig också på huruvida man vågar ta risker och anstränga sig för att klara utmaningar eller inte. Man förstår på så sätt sambandet mellan vilket tankesätt man har och de tankar som blir i huvud på en när man stöter på en utmaning eller ett problem som behöver lösas. Dessutom påverkar respektive mindset hur man bedömer sina förmågor och hur bra man är på det.
De olika mindset som människor har påverkar också vilka möjligheter man har i framtiden och vilka utmaningar man väljer att anta eller inte vilket på sikt påverkar också ens framtid. Det vill säga människor med statiskt tankesätt tenderar att inte anta nya utmaningar eller risker och är mer fokuserade på att verka tillräckliga och duger i alla sammanhang som de befinner sig i. Om det finns en risk för misslyckande så kan det påverka dessa människor med statistiskt tankesätt avsevärt och lämnar negativa konsekvenser. Å andra sidan tenderar människor med dynamiskt tankesätt att anta nya utmaningar och lära sig av sina misstag eller misslyckanden och ju svårare och mer ansträngande utmaningen är desto roligare och mer lärorikt blir det för människor med dynamiskt tankesätt. På det viset påverkas ens framtid och ens möjligheter på grund av uppfattningar man har och vilka val man gör även om dessa val i första ögonblicket inte verkar viktiga men de har en långvarig effekt på människors liv.
2- Vilka frågor och kommentar från elever visar på att de har ett statiskt respektive dynamiskt tankesätt?
Elever med statiskt tankesätt är beroende av att uppvisa det statiska som avspeglar sig i behovet av bekräftelse och att de är smarta eller att de duger i skolan samt att de har tillräckligt bra kunskaper. Misslyckande för dessa elever med statiskt mindset tolkas i deras verklighet som att de är mindre bra eller att de inte duger. Det vill säga dessa elever kommer med största sannolikhet att försöka komma undan de utmaningar som innebär risk för misslyckande för att tillfredsställa det behov som handlar om bekräftelse och att man visar vad man går för. Därför kommer man att få kommentarer från dessa elever som är enligt det tankesätt som de har. Läraren kommer att få något i stil med ”Jag kan redan det här” eller ”Jag har redan gjort detta” för att undvika misslyckande. Dessutom kan läraren få andra kommentarer när något är lätt för dem och kan uppvisa deras prestation och intelligens och dessa kommentarer kan vara något i stil med ”Det här vara mycket lätt för mig” eller ”Jag gör inga fel i det här” eller till och med ”Jag är snabbare än andra i det här och det är felfritt”.
Å andra sidan är elever med dynamiskt tankesätt mer för att anstränga sig och lära sig av de utmaningar och misslyckanden som de antar eller stöter på. Elever med dynamiskt tankesätt är inte beroende av bekräftelse eller att visa vad de går för. De har uppfattningar om att kunskap och högre nivåer kan uppnås genom ansträngning och att de lär sig av sina misslyckanden eller av de utmaningar som de antar. Elever med dynamiskt tankesätt tror på utveckling genom lärande och ansträngning till skillnad från elever med statiskt tankesätt. Därför kommer läraren att få höra kommentarer i stil med ”Det här är svårt men jag kunde ändå förstå det” eller ”Jag behöver anstränga mig mer för att kunna klara av detta”. Läraren får dessa kommentarer eftersom elever med dynamiskt tankesätt inte är beroende av bekräftelse från andra och inte heller i behov av att visa vad de går för eller att de duger utan snarare handlar det om utveckling och lärande.
3- Hur kan du ha nytta av denna metod i ditt arbete som lärarassistent? Ge exempel
Annette Olsson (2019) skriver på Mölndals kommun hemsida om dynamiskt och statiskt tankesätt. Olsson (2019) förklarar att skillnaden mellan dynamiskt tankesätt och statiskt tankesätt har sina praktiska tillämpningar, inte minst i lärande och för att höja elevernas motivation och intresse. Huvudsakligen handlar dynamiskt tankesätt inom skolvärlden om att inte prioritera prestation utan snarare man ska lägga fokus på framsteg som görs av elever. På så sätt blir elevernas reflektion över olika frågor och implementering av kunskaper på ett sådant sätt som ökar elevers intresse allt viktigare. Det handlar om att få elever att våga prova olika metoder och nya möjligheter för att utmana dessa elever och få dem att anstränga sig när de stöter på problem i undervisning eller när de behöver lösa svårare uppgifter. Även när lärarassistenten ska ge elever beröm så ska den vara fokuserad på processer och inte på prestationer. Det vill säga man ska berömma elever för deras framsteg i processen för att lösa svåra uppgifter eller de frågor som vanligtvis barn behöver anstränga sig med och tänka för att kunna klura ut och berömmen ska inte vara fokuserad på elevers statiska förmågor eller befintliga förmågor. Till exempel, om en elev löser en svår matematiskt uppgift så ska lärarassistenten ge beröm för att eleven anstränger sig tänker för att lösa uppgiften samt för elevens framsteg i den uppgiften. Man ska inte berömma eleven för att hen är smart eller duktig. Lärarassistenten ska i det sammanhanget ha höga förväntningar på barn och lita på deras förmåga samtidigt när man öppnar upp för nya utmaningar i lärandet som får elever att anstränga sig och implementera de kunskaper som man önskar få hos eleverna. I det sammanhanget har lärarassistenten en viktig roll i att uppfostra elever i det dynamiska tankesättet genom exempelvis att fokusera på reflektioner av elever, grupparbete som öppnar upp nya utmaningar, hypotesprövningar av elever och belysa de frågeställningar som kommer från elever för att utmana deras förmåga och få dem att tänka och reflektera över sitt eget lärande.
Ett exempel på detta handlar om att lärarassistenten kan arbeta med öppna frågor och genom att vara närvarande och ställa utmanande frågor till elever samt prioritera processer och framsteg före prestationer. Det är för att få elever att bli ivriga för lärande och reflekterar över sitt eget lärande genom att pröva nya vägar och nya metoder. Det kan till exempel handla om att utvidga elevernas perspektiv på frågor som de kan svara på eller genom grupparbete som öppnar upp för olika perspektiv i en och samma fråga. Det kan även handla om att ställa öppna frågor som inte har ett enda svar utan som kan generera flera perspektiv.