Barn lär sig mycket av sagor

Inlärning hos barn är ett intressant område att utforska i och många vetenskapliga studier har fokuserat på just denna fråga ur olika perspektiv. Det finns många teorier och pedagogiska metoder för inlärning hos barn och hur man kan främja lärandet i tidiga åldrar. Bland annat är litterära verk en del av lärande hos barnen i tidiga åldrar, framförallt på förskolan och skolan. Det vill säga skolorna använder sig av skönlitteratur för att främja lärande hos barn och drar nytta av litterära verk i inlärningsprocessen i skolan. Med andra ord använder den pedagogiska verksamheten sig av skönlitteratur i lärande för att utvidga barnens perspektiv på olika saker i livet. I ett kontext som handlar om små barn upp till grundskoleåldern passar sagor mest till dessa åldrar av alla andra litterära verk. Därför bör skolan använda sig mer av sagor för att främja lärande och stimulera utveckling hos barn.  

Sagor spelar en viktig roll i lärande hos barn och framförallt har de tydligast påverkan på språkutveckling hos denna målgrupp. Det vill säga barn utvecklar sina språkliga kunskaper med hjälp av dessa berättelser. Barn utvecklar sina kunskaper i läsförståelse, tal och även i skrivande när de lyssnar på olika sagor. Läsning och skrivande är sammankopplade aspekter av och när de utvecklas och förbättras samtidigt via sagor så bidrar detta till en generell språkutveckling hos barn. Detta har bekräftats av Joel Linde (2017) i sin artikel “8 stora fördelar med att läsa för ditt barn” som menar att sagor får barn att utveckla större ordförråd och uppmuntrar till egen läsning (Linde, 2017).

En annan intressant aspekt av sagor och dess påverkan på barn är att dessa berättelser ökar kreativiteten och sätter igång fantasin i tankarna kring olika saker. Att öka kreativitet och stimulera fantasin hos barn har positiva effekter framöver då barnen får bättre förmåga att lösa de problem som de stöter på framöver. Lindström & Herbertsson (2008) menar att barn får möjlighet att uttrycka sina känslor och idéer via sagor vilket ger dem större förmåga att senare i livet kunna uttrycka sina åsikter och känslor om olika situationer i livet (Lindström & Herbertsson, 2008).

En del menar att sagor kan ha negativa konsekvenser i vissa situationer som romantiska sagor som får yngre tjejer att uppleva att romantiken eller kärlek är en sådan tabu eller farozon. Faktum är att sagor själva inte kan bilda ett barns identitet och personlighet utan det ska mycket till annat än lärande i skolan för att bilda en balanserad personlighet hos barn. Det vill säga sagor är en aspek i lärande medan personlighet utgörs av betydligt fler aspekter än just lärande. Sedan vilar ansvaret på den pedagogiska verksamheten för att välja rätt litteratur som passar barnens åldrar. 

Slutligen har sagor onekligen fördelar i lärande och utveckling hos barn. De bidrar till språkutveckling hos barn och samtidigt bidrar till den känslomässiga balans i ens personlighet. Men sagor räcker inte själva utan det finns andra faktorer som spelar en roll i att främja en balanserad personlighet. Men sagor, som en aspekt i lärande, kan bidra till bättre lärande och stimulerar utveckling hos barn och det är därför skolan behöver dra nytta av litterära verk i inlärning. 

Källor

Lindström, U. & Herbertsson, C. (2008) “Sagans betydelse för barns språkliga utveckling – En studie av hur pedagogerna i förskolan arbetar med sagor för att stimulera barns språkutveckling”. Högskolan i Kristianstad. [online]. Hämtad från: https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:231348/FULLTEXT01.pd 

Linde, J. (2017) “8 stora fördelar med att läsa för ditt barn” Femina.se [online]. Hämtad från: https://www.femina.se/halsa/8-stora-fordelar-med-att-lasa-for-ditt-barn/557027