Robinson Crusoe är en roman som anses vara en symbolisk bok som representerar upplysningen som en litterär epok. Romanen är skriven av den engelska författaren Daniel Defoe och utgiven under 1700-talet under upplysningen. Boken handlar om Robinson Crusoe, som är huvudpersonen, och hans äventyrsfulla resa för att upptäcka världen.
Boken i korthet handlar om Robinson Crusoe som hade en dröm ända sedan han var liten att ge sig ut i världen och upptäcka det. Han förverkligar sin dröm och bestämmer sig för att resa trots föräldrarnas motstånd. Crusoes resa blir långt ifrån att vara riskfri och han hamnar i situationer som han kunde lösa med förnuftigt tänkande och hårt arbete. Till slut hamnar han på en öde ö mitt i havet och han behöver klara sig på egen hand. Efter 28 år på den öde ön i havet lyckas han åka tillbaka till England på ett fartyg som Crusoe hjälpte kaptenen att ta över det igen. I England hade man länge trott att Crusoe var död och när han kom tillbaka var hans far död och inte hade lämnat något arv Crusoe. Robinson Crusoe bestämmer sig för att åka tillbaka till Portugallien för att ta sina vinster från plantagen som han startade i Brasilien. Han reser sin slutliga resa inte till havs utan han åker landsväg.
Huvudpersonen i romanen är Robinson Crusoe själv som med sin äventyr genomgick intressanta upplevelser och erfarenheter samt kunde med sitt förnuftigt tänkande och hårt arbete ordna så att han överlever på den öde ö som han hamnade och blev kvar på i 28 år. Crusoe är en stark, modig och smart person som lyckades med sin resa trots grymma omständigheter som han gick igenom. På det sättet får läsaren inte en beskrivning på Crusoe utseendemässigt men däremot förstår läsaren hur han är som person genom Crusoes handlingar i romanen.
Robinson Crusoe utspelar sig för det mesta på den ö som Crusoe hamnar på. Det förekommer andra platser också såsom hemma i England, Portugallien och i plantagen i Brasilien. Defoe är noga med att beskriva den fysiska miljön och måla upp en bild av hur det ser ut där för att sätta in läsaren i hur Crusoe agerar och varför han gör det utifrån förnuftigt tänkande som dominerade under den perioden. Den detaljerade beskrivningen av miljön bidrar till läsupplevelsen på ett sådant sätt att platsen känns verklig för läsaren som tillsammans med huvudpersonen upptäcker ön och överraskas av det som överraskar Crusoe samt försöker hitta lösningar tillsammans med huvudpersonen. Tidsmässigt utspelar romanen sig någonstans under 160-talet eller 1700-talet vilket läsaren förstår av sådant som var på den tiden som slavhandeln.
Robinson Crusoe är en intressant bok som ger läsaren insyn i hur det var under upplysningen som litterär epok och som period. Än idag är det lika intressant att läsa romanen lika väl presenterar den idéer som är aktuella idag. Det beskrivande sättet som Defoe har stärker läsupplevelsen och gör boken ännu roligare.
För det första är Robinson Crusoe en roman som anses representera upplysningen med alla dess idéer. Defoe presenterade i sin roman, Robinson Crusoe, de rådande idéerna på den tiden som boken handlar om. Idéer som förnuft, hårt arbete, överdriven tro på människans förmåga och andra idéer som anses tillhöra upplysningen förekommer i romanen.
“Jag började nu fundera över hur jag skulle ordna eldstaden för att kunna bränna lerkärl i den. Hur en krukmakares brännugn var beskaffad hade jag ingen aning om, och visste inte heller att man kunde glasera krukor med bly, fastän jag verkligen hade bly att göra det med.” (s.123)
För det andra har Romanen utförliga beskrivningar på miljön, huvudpersonen och händelserna. Defoe lyckades måla upp en bild för läsaren som får romanen att upplevas som verklig. Dessutom använder författaren sig av förstapersonsperspektiv i att berätta romanen vilket ger läsaren en känsla av att man läser det som verkligen Crusoe säger, som att han är en verklig person.
Vidare är tron på människan något inspirerad av upplysningen och dess idéer. Därav är huvudpersonen i romanen en människa som, trots svårigheterna, kunde komma över alla problem som uppstod. Crusoe, huvudpersonen, kunde genom hårt arbete och förnuftigt tänkande ta sig igenom under den tid han var på den öde ön. Även äventyret är en intressant aspekt i romanen då författaren skildrar världen genom Crusoes äventyr. Äventyr är också temat i romanen. Det är ett äventyr av en nyfiken man som vill ge sig ut i världen och utforska.
Defoes sätt att skildra miljön och personerna kombineras med att Crusoe berättar romanen ur sitt perspektiv vilket stärker känslan av att vara med och uppleva det som Crusoe har upplevt genom hans berättelser i kronologisk ordning från början till slut.
Vissa anser att romanen har en rasistisk aspekt då den normaliserar slavhandeln som Crusoe valde som yrke. Detta stämmer delvis men med tanken på den tid som romanen gavs ut under så ansågs slavhandeln mer som ett vanligt förekommande socialt fenomen. Detta visar inte att Defoe var för eller emot slavhandeln utan snarare beskriver en verklighet och rådande förhållandena i världen på den tiden. Vidar kan en del mena att budskapet är något otydligt. Det vill säga vad Defoe vill leverera med sin roman. Budskapet är också inspirerat av upplysningens rådande förhållanden. Det vill säga viljan till utforska det nya och upptäckterna.
Språket i boken är inte svårt att förstå och innehåller många beskrivningar utifrån Crusoes perspektiv. Det är lätt att förstå framför allt när Crusoe berättar i jag-form men de detaljerade beskrivningarna gör det något svårare att hänga med i alla detaljer som Crusoe beskriver i sin resa.
Det är en väldigt intressant och spännande bok att läsa. Bortom spänningen som läsaren upplever när man läser boken så är det också en högaktuell bok och lika giltig nu som förr. Det beskrivande sättet som Defoe använder i sin roman bidrar dessutom till läsupplevelsen och gör att boken känner mer verklig samt att läsaren upplever händelserna och händelseutveckling genom Crusoes berättelser.