Antiken är en sådan intressant epok som jag inte visste mycket om från början. Jag visste lite allmänt om deras väldiga gudar och deras bidrag till civilisation genom demokrati och diverse bidrag till olika områden inom vetenskap och litteratur. Annars hade jag inte djupa kunskaper om Antiken som beskrivs här i detalj.
I denna häfte fick lära mig mer om grekisk kultur som anses startpunkt av etablering av västerländsk och europeisk kultur i världen. Jag fick dessutom läsa två intressanta rapsoder, Iliaden och Odyssén. Intressant nog är att jag läste om gudarnas plats i grekisk kultur och de grekiska myterna om hur universum skapades från ett urtillstånd av kaos till att universum skapades i ett ordnat tillstånd eller kosmos. Dessutom är det mycket intressant för mig att läsa om skönhet och harmoni i världen, enligt grekisk kultur. , och hur skönhet anses en del av den kosmiska tillvarons hemlighet. Jag lärde mich även om olika slags litteratur i grekisk kultur såsom teater eller pjäser och lyrik.
Det som jag anser mest intressant i hela epoken är Iliaden som beskriver en historia av krig mellan grekerna och samtidigt beskriver rådande tankarna och idéer om krig, vrede och annat som drev på den blodiga striden. Dessutom lyckades Homeros på ett intressant sätt förmedla händelserna och tidsandan om krig och rådande tankar. Det som är intressant i det hela är inte enbart historien utan det litterära verk som Homeros skapade och som är komplicerat nog och intressant för att få plats i världens kultur. Dessutom ger detta krig inblick i grekisk kultur som är hörnsten i västerländsk kultur.
Detta krig som Homeros skildrar i sina berättelser är inte enbart en spänningshöjande och intressant berättelse. Dessa äventyr förmedlar viktiga ideal om människan under antiken. I Odysséen är idealet kämparna och var de befinner sig i vuxenlivet. Den ena handlar om ungdomens strävan till storhet och stora erövringar och i medelåldern handlar det om längtan av denna krigare och kämpe klokhet och strävan efter familjeliv och familjero. Dessutom förstår man hur makten och storhet hade en avgörande roll. Ju mäktigare man var desto bättre ställning man hade i samhället och även rätten låg på sidan av den som är mäktigare.
Berättelserna beskriver på ett indirekt sätt samhällets uppbyggnad. Det var gudar som stod allra högst i hierarkin och de hade familjer. Därefter i hierarkin kom kungar för att underställas av präster och sedan av vassa och skickliga krigare. Sedan var det krigare som utgjorde armén och drevs av sin ledares mod. Längst ner i hierarkin står kvinnor och slavar. Kvinnor var mer som en egendom som till exempel i Odysséen när Odysseus återvänder till sitt rike och friare skulle ta över hans rike inklusive sin fru, Penelope.
Gudarna i antikens Grekland hade mänskliga kännetecken som hat, vrede och familjer. Ändå stod de högst upp i hierarkin och hade stor makt. Det som illustreras i berättelserna är att människor kunde utmana gudar och samtidigt kunde utsättas för gudarnas stränga straff. Gudarna gick att utmanas på ett eller annat sätt och Odysseus lyckades till slut ta sig igenom gudarnas vrede och hämnd för sin son. Med enklare ord kunde gudarna inte alltid bestämma över ens öde utan det kräver en skicklig kämpe för att kunna komma undan det stränga straffet för att till slut överleva. Gudarna var inte skapare av världen utan var mer en del av världen.
Lyrik i antiken är inte mindre intressant utan det utgör världslitteratur precis som Epik. Dikten Plötsligt framstår han … av Sapfo handlar om att skildra en stund av avundsjuka när diktjaget ser en annan kvinna älskar med en man. Sapfo beskriver då hur hennes kärlek till denna kvinnan förblir hemlig och visade sig genom att bli kallsvettig när ögonen möts. Dessa känslor som beskrivs i dikten är universella och är inte tidsbundna utan dikten handlar rent om känslor som man kan uppleva precis när som helst oavsett tid eller plats.
Homeros berättelse om Akilles och Hektor illustrerar hur dessa två vassa och skickliga krigare drevs av hat, ilska och hämnd och vredet stillades inte förrän de dödade blodigt. Händelseförloppet leder till att Hektor står till slut ensam framför Akilles och ber sitt fiende om hederlig död och att kroppen skall återlämnas till Hektors far vilket är något som Akilles inte precis följer och han släpar Hektors lik i sin stridsvagn. Akilles vet att han kommer att segra eftersom han är halvgud.
Hjälteidealet skiljer sig naturligtvis mellan antiken och nu. Idag finns det flera sätt att vara en hjälte på. Det är snarare så att man anses som en kriminell om man går på Akilles spår eller andra krigares spår som beskrivs i Homeros berättelse. Hjältar idag handlar om att skapa fred, gör sådant som hela mänskligheten kan nyttja och finns i diverse områden såsom miljön, medicine och andra viktiga områden.
Mina kunskaper om antikens Grekland kommer att hjälpa mig framöver. Framför allt handlar det om allmänbildning om mänsklig historia som i en viss utsträckning alla bör ha grundläggande kunskaper om. Det kommer dessutom att hjälpa mig i mina studier samt i min läsning när jag läser böcker. Det är ett nytt område som får mig att bli intresserad av litteraturen under denna period.