Analys av en debattartikel 

Annette Gustawsson debatterar på Expressen i sin debattartikel ”Sänk bränsleskatten och rädda den svenska maten” om att bränsleskatten bör sänkas ner för att trycka ner priser på bränsle. Gustawsson vill med sin artikel dra uppmärksamhet åt en situation där bränslepriser har blivit dyrare än någonsin samtidigt när författaren anser att dessa priser behöver tryckas ner genom politiska beslut. Författaren vill helt enkelt övertyga läsaren att bränslepriser har blivit för höga samtidigt när vi befinner oss i en period där det är viktigt att dra ner bränslepriser av olika anledningar som skribenten listar i artikeln, men huvudsakligen för att upprätthålla livsmedelsförsörjning i landet. Hur ser debattekniken ut i denna artikel?

Artikeln har en tydlig disposition där Gustawsson börjar med att leda läsaren in i ämnet genom att ta upp fakta. I inledningen skriver författaren även sin åsikt eller sin tes som handlar om att bränsleskatten bör sänkas ner eller en sänkning av bränsleskatt ses som en fördelaktig åtgärd för att bemöta nuvarande förhållandena. Syftet är att övertyga läsaren att politiken bör vidta åtgärder för att pressa ner bränslepriser så att livsmedelsförsörjning säkerställs i Sverige. Budskapet handlar om att debattören ser sänkning av bränsleskatten som en positiv åtgärd och som en lösning för att säkra livsmedelsförsörjning i Sverige och kan påverka på ett positivt sätt inom detta område. 

Gustawsson använder olika argument i sin debatt för att uppnå syftet med sin artikel, leverera sitt budskap och övertyga läsaren. Författaren är själv en bonde och jobbar med produktion av livsmedel. På så sätt visar författaren att hon är insatt i frågan och kan tillräckligt om detta område för att debattera kring frågan. Detta är författarens ethos argument som får henne att framstå som trovärdig och väl insatt i ämnet utifrån att hon jobbar med livsmedelsproduktion vilket är något som författaren upplyser läsaren om i början av artikeln. Gustawsson utgår från fakta inom yrket för att stödja sin tes och visa att hon kan detta område. Till exempel, Gustawsson beskriver nuvarande period och hur det är grunden för böndernas arbete eller när hon beskriver MSB:s broschyr (Gustawsson, 2022).

Artikeln innehåller även logos argument då skribenten resonerar på ett förnuftigt sätt om varför bränsleskatt bör sänkas och vilka följder denna åtgärd har. Gustawsson beskriver hur bönderna påverkas av höga bränslepriser i den period som ligger till grund för att säkerställa livsmedelsförsörjning till hösten. Författaren tar även upp och resonerar kring hur stöd till bönderna blir otillräckligt när drivmedelspriser blir så höga på grund av hög bränsleskatt. Dessutom menar författaren att svenska matförsörjning räcker i två veckor i vanliga fall om gränserna stängs och detta kan bli ännu kortare om drivmedelspriser fortsätter vara på samma höga nivåer (Gustawsson, 2022).

Pathos argument förekommer också i artikeln och författaren använder sig av dessa argument för att få läsarna att reagera känslomässigt på frågan. Gustawsson tar upp frågan om hur länga matförsörjning räcker i landet och hänvisar till broschyren av MSB samt betonar påverkan av kriget i Ukraina. Skribenten spelar på säkerhetsaspekter hos läsaren för att väcka känslor och få läsaren att reagera känslomässigt på frågan och tänka ur ett emotionellt perspektiv på bränsleskatten (Gustawsson, 2022).

Gustawsson använder sig i sin debattartikel även av retoriska stilfigurer och använder en metafor ”regeringens krislåda” för att referera till nödvändigheter som behövs för att bemöta eventuell kris eller i fall kriget kommer. Vidare ställer författaren en retorisk fråga i sin artikel med inslag av ironi i frågan. Gustawsson undrar hur det kommer sig att stödet från regeringen kommer i juli när priserna har rusat så mycket sedan beslutet om stödet togs (Gustawsson, 2022).

Gustawsson lyckades skriva en övertygande debattartikel med väl genomtänkta och väluppbyggda argument. All argument utgår från författarens erfarenheter som bonde och från statliga publikationer som handlar om livsmedelsförsörjning. Däremot använder författaren inte några källor för att stödja sina påståenden att matförsörjning räcker i två veckor i Sverige eller att Sverige är självförsörjande endast till 50%. Detta tar på och minskar trovärdigheten i artikeln. Annars har författaren lyckats skriva en bra debattartikel som på ett konkret sätt beskriver verkligheten och resonerar på ett övertygande sätt för att sänka ner bränsleskatten. 

Slutligen anser jag att debattartikeln behöver extra källor som stödjer det fakta som listas i artikeln för att stärka trovärdigheten. Trots detta kunde Gustawsson med sin artikel få läsaren att reagera känslomässigt och framstå som en trovärdig och insatt person i ämnet samt kunde på ett förnuftigt sätt resonera kring frågan för att stödja sin tes. På så sätt lyckades författaren nå ut till läsaren med sitt budskap och uppnå syftet med artikeln. 

Källa

Gustawson, A. 2022. Sänk bränsleskatten och rädda svenska maten. Expressen. https://www.expressen.se/debatt/sank-bransleskatten-och–radda-den-svenska-maten/