Läsning är en rekommenderad aktivitet som många anser har positiva effekter och fördelar. Många tycker att att det är lite avkopplande och skönt att kunna ensamt sitta och läsa en bok. Det finns också en del som inte är precis förtjusta i läsning av skönlitterära verk. Dessutom har ställning av skönlitteratur specifikt och läsning generellt förändrats med tanken på de digitala konkurrenterna som tillkom och utformade vår värld den senaste tiden. Oavsett vilken sida man tillhör så finns det ett faktum som handlar om att läsning skönlitterära verk är fördelaktig för oss i många avseenden. Därför är det viktigt att läsa skönlitteratur.
För det första har litteraturläsning positiva aspekter som kan avspegla sig framför allt på studier och utveckling i skolan. Det vill säga elever som läser skönlitteratur och skönlitterära verk presterar bättre i skolan vilket visar sig i skolresultatet på lång sikt. Seija Eriksson skriver om detta i sin artikel “Vässa argumenten för litteraturläsning” publicerad på Skolverket. Eriksson poängterar i sin artikel vikten av att läsa skönlitteratur och framhäver att en god läsförmåga är avgörande för lyckade studier och lyckad skolgång (Eriksson, uå).
För det andra har skönlitterära verk en verklig dimension som kan mer eller mindre kännas igen av alla. På så sätt lär vi oss genom läsning av skönlitteratur om vår omvärld och vi får kunskap om vår verklighet. Det vill säga skönlitteratur och skönlitterära verk bidrar till att oerfarna människor, huvudsakligen unga, får bättre förståelse om världen och bättre verklighetsuppfattning samt deras perspektiv vidgas för att inkludera sådant som de inte har träffat eller fått vetskap om. Den aspekten av litteraturläsning bekräftas av Ebba Witt-Brattström (2012) i sin artikel “Skönlitteratur vidga elervernas vyer”.
För det tredje har skönlitteratur en viktig positiv effekt på ens språkliga förmågor. Detta menar att läsning bidrar till bättre språkliga kunskaper och språkliga kunskaper som kan omsättas i verkligheten och användas i kommunikation med andra. Den aspekten refereras till av Christer Nylander (2010) i artikeln “Skönlitteratur är viktigare än sms”.
En del hävdar att man allt för fokuserad på läsning, framför allt av skönlitterära texter, och man bör istället kunna välja fritt det som man vill läsa eller om man ens vill läsa. De har delvis rätt och poäng i detta men inte helt rätt. Man ska visst kunna välja det som man vill läsa men mitt i det hela finns det ett faktum bortom de fördelaktiga aspekter av skönlitteratur som handlar om att läsning av skönlitteratur behöver inte nödvändigtvis krocka med annat. Det vill säga man kan ändå läsa skönlitteratur och annan litteratur. Dessutom finns det gott om skönlitterära verk som man kan välja på enligt ens smak.
Slutligen har läsning av skönlitterära texter många fördelar som avspeglar sig på ens liv, språkliga förmågor och skolgång. Man kan inte bara bortse från dessa fördelar. Därför är det viktigt att läsa skönlitteratur.
Källor
Eriksson, Seija. Uå. Vässa argumenten för litteraturläsning” Skolverket.
Nylander, Christer. 2010. Skönlitteratur är viktigare än sms. Aftonbladet.
Witt-Brattström, Ebba. 2012. Skönlitteratur vidga elervernas vyer. Skolvärldden.
1 Kommentar
[…] en del i de skapande elevernas uppgifter i det samhällsvetenskapliga programmet. Enligt de två elever som står bakom projektet syftar det på att motivera barnen att läsa mer. Linn Nevrin och […]