Abrahamitiska religioner – Religionskunskap uppgift

776

a) Jämför synen på Gud, människan och frälsningen inom judendomen, kristendomen och islam (Abrahamitiska religioner).

Det som är gemensamt för abrahamitiska religioner är att de är monoteistiska religioner. Detta innebär att att anhängare och följare till judendomen, islam och kristendomen tror på en Gud som har skapat världen och människan. De anser dessutom att Abraham är stamfadern för dess religioner. Å andra sidan så förekommer också stora skillnader mellan abrahamitiska religioner. 

Inom judendomen tror man på Gud som Gud för alla och inte bara för judendomen. Man anser att Gud är personlig men Gud är ingen människa enligt judendomen utan Gud är en ande. Gud inom judendomen har valt ut judarna till det utvalda folket och uppenbarade sig för dem. Enligt judisk tro har Gud skapat världen och människan samt den anses vara förståelig. De förekommer inom judendom inga skillnader mellan helig och världslig då allt tillhör Gud och Guds rike på jorden. Judarna får inte avbilda Gud eller tänka på Gud som en människa. De får inte heller uttala Guds namn, avbilda Guds storhet eller tänka exempelvis på hur Gud ser ut. En troende jude ska vara en god människa eftersom Gud är god och troende följare av Gud behöver också vara goda människor. Samtidigt är Gud sträng och kan komma att pröva sina anhängare och följare samt deras tro. Inom judendomen tror man på livet efter döden att man kommer att står inför Guds dom utifrån ens tro. Man går inom judendomen inte längre än så i livet efter döden utan man stannar vid återuppståndelse efter döden för står inför Guds dom på en. 

Människan inom judendom är Guds avbild och Guds tjänare på jorden. Människan enligt judisk tro består av kropp och själ. Helheten i människan utgörs utifrån denna kombination, själ och kropp, men man tror att Gud har skapat alla människor vilket gör att alla människor hör ihop i och med de är skapade av Gud. Därför anser man inom judendomen att godhet som man gör mot sina medmänniskor är också godhet mot Gud som har skapat dessa människor. Människans handlingar skapat godhet eller ondska i världen och Gud har försett människan med fri egen vilja och gett vägledning till människor om hur man ska leva och avhandla på jorden. Goda gärningar är grunden för frälsning inom judendomen och de som följer Guds bud kommer att belönas medan andra som inte följer Guds bud kommer att straffas. 

Gud är treenig inom kristendomen och man tror på en treenig Gud vilket innebär att Gud kan visa sig i tre gestalter. Med andra ord, trosbekännelsen inom kristendomen består av Fadern, Sonen och den helige anden. Inom kristendomen har Gud skapat världen och människor. Man vet inte hur Gud ser ut eller hur Guds storhet är men man ser Guds krafter överallt i världen. Människan är Guds viktigaste skapelse och Jesus är Guds son med Maria genom jungfrufödelsen. Jesus frälste alla människor när han dödades på ett kors och tog på sig alla människors synder. Jesus är räddare inom kristendomen eftersom han räddade människorna från evig straff. Gud är, enligt trosbekännelsen, närvarande överallt och är i ständig kontakt med människan och Jesus älskar människor oavsett deras handlingar och gärningar. Men troende människor tjänar Gud bäst med sina gärningar och inte bara med ord. Människan inom kristendomen borde vara en god människa och en troende kristen borde älska sina medmänniskor och leva enligt den kristna läran. Det som reglerar relationen mellan Gud och människan är de 10 budorden. Människan är Guds hjälpare och förvaltare för skapelsen jord som Gud har skapat. Gud har därför försett människan med naturresurser för att förvalta denna skapelse och värna om den på ett osjälviskt sätt. Människan har ett moraliskt ansvar eftersom den föds med fri vilja från Gud. Människan borde handla utifrån det moraliska ansvaret som hon har och utifrån rollen som osjälvisk förvaltare på jorden samt som medhjälpare till Gud på denna skapelse, jorden. Egoism har förstört människans uppdrag som förvaltare. Egoism får människor att handla onda gärningar. Egoism driver människor till de destruktiva gärningar på Guds skapelse, jorden. Enligt kristen tro är människor beroende av det onda i livet och människor föds in i detta beroendeförhållande eller så kallad arvsynd. Människan är inte tillräcklig inom kristendomen och det är därför människor behöver alltid söka förlåtelse och ånger så att de blir fria från sina skulder och synder som man har på grund av sina gärningar. Frälsningen inom kristendomen är via Jesus som anses vara den enda vägen till frälsningen. Jesus frälste alla människor när han dog och tog på sig alla människors synder samt räddade människor från evig straff. Frälsningen är central inom kristendomen och den går via Jesus som är Guds sände till jorden. Grunden i frälsningen inom kristendomen är Jesus uppståndelse. Frälsning räddar människor från ondskan i världen. 

Islam är monoteistisk religion och monoteism är bland de viktigaste grunderna i islam. Inom islam tror man på en Gud som har skapat allt. Gud har skapat människan och jorden. Islams första pelare avspeglar hur viktig monoteism är inom islam. Första pelaren inom islam handlar om att man erkänner sin tro på Allah, Guds namn inom islam, som den ende Gud. Trosbekännelsen inom islam innebär att man som troende muslim förpliktar sig att lyda Gud och och profet Muhammad som är Guds profet och sändebud till mänskligheten. Inom islam är det strikt förbjudet att be till någon annan än Gud. Inom islam har Gud inga präster eller mellanhänder utan människan vänder sig direkt till Gud. Gud har redan levererat sitt slutgiltiga budskap via profet Muhammad som, enligt islam, anses sista utsände profeten till mänskligheten av Gud. Gud är helig inom islam och man får inte avbilda Gud eller avbilda Guds storhet som till exempel att ge Gud mänskliga egenskaper. Gud inom islam är barmhärtig och förnuftig samtidigt när Gud är strikt och sträng i sin straff. En central syn inom islam är att man lever för det kommande livet i himlen. Man gör allt nu för att leva i Guds rike i himlen efter döden. Människan inom islam är Guds skapelse och alla människor föds jämlika eftersom alla härstammar från Eva och Adam. Människan föds med fri vilja inom islam och Gud har visat människor hur de ska leva på jorden. Gärningar som man gör i jorden kommer att vara grunden till hur människan kommer att stå inför Guds dom. Gud är frälsaren och människor ska direkt vända sig till Gud med ånger och ber om förlåtelse för sina synder utan mellanhänder mellan Gud och människor. Man ska be till Gud och ångra sig för sina onda gärningar för att få Guds förlåtelse. 

Alla de tre religionerna visar på stora likheter i synen på Gud, människan och frälsning. Judendomen, kristendomen och islam är monoteistiska religioner som tror på en Gud som har skapat världen och människan. Trots det så finns det även skillnader i synen på Gud mellan de religionerna. Inom kristendomen till exempel tror man på en treenig Gud medan inom islam och judendom tror man på en enda Gud. Inom islam och juidendom får människor inte avbilda Gud och inte ge Gud mänskliga egenskaper men i kristendomen Gud har en Son som är jesus. Synen inom de abrahamitiska religionerna på människan är ganska lika att människan är Guds skapelse och ställföreträdare på jorden. Skillnaden är att inom islam anses det att alla föds jämlika och det finns inget utvalt folk medan inom judendomen är denna syn “det utvalda folket” central. Människan är inte tillräcklig och syndig inom alla de tre religioner. Detta innebär att människan kommer att göra onda gärningar och begå synder men frälsningen skiljer sig åt i alla de tre religioner. Inom islam och judendomen vänder man sig direkt till Gud med ånger och bön för att be Gud om förlåtelse. Inom kristendomen är Jesus frälsaren och räddaren. 

Källor

https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/kristendomen/kristendomens-grunder#

https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/islam/islams-grunder#

https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/kristendomen/kristet-liv-och-manniskosyn#

https://www.so-rummet.se/kategorier/religion/judendomen/judendomens-grunder#

Källkritisk diskussion

Jag använde mig av en källa för att besvara denna frågeställning om synen på Gud inom abrahamitiska religioner. Min källa är SO-rummet.se som är en hemsida som vänder sig till studerande inom ämnet religion och samhällskunskap samt historia. Texter som jag använde från källan är skrivna av kunniga skribenter som kan detta område vilket också framgår i hemsidan på vilket sätt. Texterna presenterar objektiv fakta utan att att försöka övertyga läsaren på något eller påverka åt en viss riktning. Det framgår när texten var skriven och när den uppdaterades. Detta gör källan till trovärdig och pålitlig.  

b) Gör en analys av tre viktiga personer som förekommer i alla de Abrahamitiska religioner. På vilka sätt skiljer sig synen åt? Vilka likheter finns samt hur kan olikheterna förklaras?

Det finns mycket gemensamt mellan de abrahamitiska religioner och en del av religionernas läror är också gemensam. Alla abrahamitiska religioner är monoteistiska och tror på en Gud som har skapat världen och människan. Det finns även gemensamma personer inom abrahamitiska religioner som är viktiga. Abraham, Moses och Jesus är viktiga gemensamma personer för alla abrahamitiska religioner. 

Abraham är förfadern för alla abrahamitiska religioner och han anses som en viktig person i alla tre religioner. Abraham kommer från staden Ur i det gamla Babylons rike i nuvarande Irak i Mellanöstern. Han fick en befällning av Gud och fick till sig att han ska lämna Ur och Babylon till Kanaans land (nuvarande Israel och Palestina). Abraham fick två söner Isak och Ismael. Isak kom att bli sedan som judarnas stamfader medan Ismael kom att bli arabernas stamfader. Ett tecken på förbundet som Gud slöt med Abraham är omskärelse av Abrahams ättlingar som än idag är gällande i både islam och judendomen. Ismael försvinner sedan tillsammans med sin mor från berättelsen om Abraham som finns i bibeln. Abrahams son Isak kom sedan att få tvillingsöner och Jakob, Isaks son, kom att bli stamfader för Israels tolv stammar. Inom islam har Abraham en viktig plats då han anses ha byggt den muslimska heligt byggelsen, Kaaba, i nuvarande Saudi Arabien. Han anses också som profet inom islam. Abraham har också en viktig plats inom kristendomen och enligt gamla testamentet ser man honom som en kristen förebild med hans lydnad till Gud då han ville offra sin son till Gud när Gud sa till honom. Skillnaden i synen på Abraham avspeglar sig på begreppet “det lovade landet” som Gud lovade till Abraham. Inom islam berättar man inget om det och erkänner inte detta medan inom judendomen utgör den en central grund i judisk tro. 

Moses är en central person i abrahamitiska religioner och har en gemensam viktig plats för de religionerna. Judendomen har starkast anknytning till Moses eftersom Moses räddade det judiska folket från Egypten under faraos styre. Han räddade det judiska folket från slaveri och vandrade med judiska folket inom öknen. Därför har han en viktig plats inom judendomen som räddare för israeliterna. Moses anses vara profeternas fader och han kom med de 10 budorden som är en central grund i judisk tro. Moses anses, inom judendomen, som representant för israeliterna och det judiska folket inför Gud. Denna syn på Moses, som en viktig person för religionen, finns även inom kristendomen men inte på samma sätt som judendomen ser på Moses. Han är en viktig gestalt och folk räddare och ledare från slaveriet i Egypten. Moses och Jesus har gemensamma drag i kristendomen som räddare och har även motsättningar. Inom islam är Moses en profet och sändebud som Muhammad. Han är inom islam föregångare till Muhammad och Moses historia finns beskriven i Koranen som är islams heliga bok. Alla de abrahamitiska religioner anser att Moses är en viktig person med någon särställning från alla andra personer. Inom islam är han inte bara profet men även profet och sändebud och på det sättet likställer man Moses inom islam med Muhammad. Även inom kristendomen skildras Moses i jämförelse till jesus vilket också likställer Moses med Jesus. Inom judendomen är han den högsta profeten vilket skiljer sig från synen på Moses inom islam och kristendomen. Han tio budord är gemensamma mellan kristendomen och judendomen. 

På samma sätt är jesus en viktig person för de abrahamitiska religionerna. I samtliga religioner anses han vara grundaren för kristendomen. Han föddes som en judisk pojke till Maria som fick honom med Gud genom jungfrufödelsen. Hans ord och handlingar är viktiga grunder inom kristen tro. Korsfästelse och Jesus död utgör grunden för frälsning inom kristendomen eftersom han tog på sig mänsklighetens synder och räddade människor från evig straff. Inom judendomen hade man något mer negativ bild av Jesus då han ansågs som trollkarl och lagbrytare. Denna bild har förändrats med tiden och man inom judendomen fick en mer positiv bild av Jesus trots att man fortfarande tror att Jesus är Messia som kommer att skapa Messias rike på jorden. Inom islam är Jesus en profet och sändebud vilket också likställer honom med Muhammad som är islams grundare. Skillnaden i synen på Jesus är gudomliga drag som kännetecknar Jesus inom kristendom men inte inom islam och judendom. Man avvisar inom islam korsfästelse vilket innebär att man avvisar centrala delar i kristendomen. Synen på Jesus inom abrahamitiska religioner skiljer sig mellan olika religioner. Islam anser att jesus är en profet och sändebud som har en viktig plats men avvisar Jesus gudomlighet och allt annat relaterat till jesus gudomlighet. Inom judendomen är Jesus en judisk pojke som en gång i tiden troddes vara Messia som skulle skapa Messias rike på jorden men folk blev besvikna på eftersom han vägrade göra uppror mot romarna. Inom kristendomen är Jesus grundaren och viktigaste personen. Jesus ord och handlingar är centrala i den kristna tron och utgör en del av den kristna läran. Han är också inom kristendomen frälsaren och räddaren av mänskligheten. 

Källor   

https://popularhistoria.se/religion/kristendom/jungfru-maria-har-alltid-vackt-debatt

https://www.so-rummet.se/fakta-religion/gamla-testamentets-berattelser-abraham-isak-jakob-och-mose#

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/enkel/abraham  

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/mose  

http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/jesus  

Källkritisk diskussion

Jag använde mig av tre källor för att besvara denna frågeställning om abrahamitiska religioner. Mina källor är SO-rummet.se, Populär Historia och Nationalencyklopedin. So-rummet som är en hemsida som vänder sig till studerande inom ämnet religion och samhällskunskap samt historia. Texter som jag använde från källan är skrivna av kunniga skribenter som kan detta område vilket också framgår i hemsidan på vilket sätt. Texterna presenterar objektiv fakta utan att att försöka övertyga läsaren på något eller påverka åt en viss riktning. Det framgår när texten var skriven och när den uppdaterades. Texterna hänvisar till andra källor på ett korrekt sätt vid behov. Detta gör källan till trovärdig och pålitlig. 

Populär Historia är en hemsida som vänder sig till allmänheten som är intresserade av historia och skribenten är kunnig inom sitt område vilket också framgår i hemsidan på vilket sätt. Texterna presenterar objektiv fakta utan att att försöka övertyga läsaren på något eller påverka åt en viss riktning. Det framgår när texten var skriven och när den uppdaterades. Texterna hänvisar till andra källor på ett korrekt sätt vid behov. Detta gör källan till trovärdig och pålitlig. 

Nationalencyklopedin är en hemsida som vänder sig till allmänheten om är intresserade av olika ämnen och skribenten är kunnig inom sitt område vilket också framgår i hemsidan på vilket sätt. Texterna presenterar objektiv fakta utan att att försöka övertyga läsaren på något eller påverka åt en viss riktning. Det framgår när texten var skriven och när den uppdaterades. Texterna hänvisar till andra källor på ett korrekt sätt vid behov. Detta gör källan till trovärdig och pålitlig. .   

c) Skildra självständigt en dialog mellan en jude, en kristen och en muslim på hur man ser på Jerusalem och varför staden är viktig enligt anhängare till abrahamitiska religioner

Jerusalem är onekligen en viktig gemensam plats för de abrahamitiska religionerna. Jerusalem är viktig eftersom den har symboliskt och religiöst värde för de religionerna. Dialogen mellan tre personer som tillhör islam, judendom och kristendom om Jerusalem kan ungefär bli enligt följande:

En jude: Jerusalem är en del av det lovade landet till Abraham. Jerusalem har dessutom religiöst värde för judarna och det finns anledningar till att tro på det. Till exempel, kung Solomons tempel och den västra muren som är viktig för judarna.

En muslim: Det står inte något inom islam eller koranen om det lovade landet. Jerusalem är en helig plats inom islam eftersom Klippmoské finns i Jerusalem och vår profet Muhammad färdades till himlen genom denna moské. Jerusalem är islams näst viktigaste plats efter Mekka och Kaaba. 

En kristen: Jesus korsfästes och dog i Jerusalem. Kristna har Via Dolorosa i Jerusalem som också är en viktig plats för kristna. 

En jude: Klagomuren är viktig för judarna eftersom man ber där. Idag ör det bara den västra delen som är kvar. 

En kristen: Kristna pilgrimsfärder till jerusalem för att gå i jesu spår. Staden har varit under kristet styre under ganska lång period tills Salahuddin störtade det och tog över någonstans vid 1100-talet. 

En muslim: Salahuddin tillät andra religioner att utövas i Jerusalem och staden har varit under muslimskt styre också ganska lång period.    

En jude: Judarna har ju bott där i Jerusalem sedan flera tusen år tillbaka. 

Källa: 

https://www.so-rummet.se/content/jerusalem-en-helig-plats-i-tre-varldsreligioner

Källkritisk diskussion

Jag använde mig av en källa för att besvara denna frågeställning om synen på Gud inom abrahamitiska religioner. Min källa är SO-rummet.se som är en hemsida som vänder sig till studerande inom ämnet religion och samhällskunskap samt historia. Texter som jag använde från källan är skrivna av kunniga skribenter som kan detta område vilket också framgår i hemsidan på vilket sätt. Texterna presenterar objektiv fakta utan att att försöka övertyga läsaren på något eller påverka åt en viss riktning. Det framgår när texten var skriven och när den uppdaterades. Detta gör källan till trovärdig och pålitlig.  

d)Tro på individnivå

Religion ger oss svar på sådana stora frågor som meningen med livet varför den också påverkar syn på världen och livet för de som identifierar sig med religiösa värden. I moderna tider är det ganska sällan att man följer religionens lära till punkt och pricka utan man anpassar sin tro så att det passar in i det moderna samhället. Intressant nog är det att få insyn i hur olika personer från olika religioner har olika syn och uppfattningar i hur mening med livet skapas från den egna tron. 

Amnon är en troende ortodox jude som delvis utgår från religiösa värderingar i sin uppfattning om livet. Han är därför öppen med sin livsåskådning som är tron på judendomen. Lördagar är extremt viktiga för Amnon och då ska inget arbete utföras och inga elektriska apparater får vara påslagna eller användas då lördagen är en helig dag inom judendomen. Amnons värderingar har sitt ursprung i judendomen när han beskriver att man behöver vara ödmjuk mot sina medmänniskor och han drömmer om att åka till Israel “det lovade landet” enligt judisk tradition. Det vill säga hans mål i livet härstammar från läran inom judendomen om det lovade landet till judarna. 

Siham är en muslim kvinna som också är religiös och öppen med sin tro på islam. Hon har fokuset på slöjan och klädkod inom islam. Hon avslöjar också om hur hon skapar mening med sitt liv utifrån muslimska värderingar. 

Ewa är en kristen tjej som har en mer komplicerad relation till religion. På skolan är hon inte religiös och vill inte avslöja sin livsåskådning för att framstå som en stark person på grund av de fördomar som hon kan möta på skolan i ett allt mer sekulariserat samhället. Hemma och på kyrkan är hon en religiös person som agerar utifrån kristna värderingar som att vara ödmjuk och älska sina medmänniskor.

Sogol förklarar att religionen har blivit mer förknippad med etnicitet vilket har bidragit till islamofobi. Hon blir ofta uppfattad som muslim på grund av sin härkomst att hon ursprungligen kommer från Mellanöstern trots att hon inte är religiös. 

Gemensamt för alla personer i intervjuerna som tillhör olika religioner är att de möts av normer och fördomar i allt mer sekulariserat samhälle. Det vill säga religion utgör en viktig grund i vissa länder medan i sekulära samhällen är religionen inte lika viktig och anses mindre passande i samhällsnormer och värderingar. Religion och naturvetenskap anses vara två motsatta delar i frågan om livet. Detta gör att människor har svårare för att acceptera den som tycker annorlunda eller som inte anses passa in i samhällsnormer. Detta gör att alla personer i intervjuerna möts av en hel del förutfattade meningar och fördomar.