Den svenska arbetsmarknaden innehåller goda möjligheter för alla bortom könsuppdelning och rådande stereotypiska uppfattningar i samhället generellt och på arbetsmarknaden specifikt. Ur ett jämställdhetsperspektiv så ser den svenska arbetsmarknaden någorlunda jämställt avseende många områden vad gäller män och kvinnor. Det är mycket som har gjorts i detta område framför allt gällande sysselsättning och arbetslöshet för den utsatta gruppen på arbetsmarknaden, det vill säga kvinnor. Lönegapet håller på att jämnas ut sakta men säkert och sysselsättningsgraden för kvinnor är högre medan arbetslöshet för samma grupp har sjunkit markant. Men den svenska arbetsmarknaden är fortfarande långt från att vara jämställd i många avseenden. Enligt Institut för arbetsmarknad och utbildningspolitiska utvärdering (IFAU) är lönerna inte jämställda till 100% och könsuppdelningen på arbetsmarknaden är fortfarande ganska tydlig genom vissa manligt dominerade yrken respektive kvinnliga dominerade yrken. Sjukskrivningar, föräldraledigheten, VAB-dagar och övriga områden behöver fortfarande vissa åtgärder så att arbetsmarknaden kan konstateras bli jämställd (Lindahl & Martinsson, 2017). .
Jämställdhet i detta sammanhang handlar inte om vilket yrkesmöjligheter som man har eller vilken genomsnittlig lön respektive kön har på arbetsmarknaden utan det handlar framför allt att ta till vara på de kompetenser som finns i det svenska samhället och därmed på den svenska arbetsmarknaden som kan gynna hela samhället. Med enklare ord handlar det om rätten till varje individ i samhälle att ha möjligheter och utforma sitt liv utifrån det man har och inte utifrån det som man är biologiskt eller utifrån genus (socialt kön).
Arbetsmarknad är i Sverige ett sådant viktigt område eftersom en hel del av välfärdsstaten bygger på den genom betalda skatter och finansierade välfärdstjänster. Samtidigt är jämställdhet inte mindre viktigt område och till en viss del går hand i hand med arbetsmarknad. Ju mer utvecklad jämställdheten är på den svenska arbetsmarknaden desto ännu mer positiv utveckling på arbetsmarknad vi får i Sverige.
- Syfte och frågeställningar
Det finns mycket statistisk information om jämställdhet på den svenska arbetsmarknaden men det hjälper inte att ta fram underlag på ett problem som inte är begripligt. Det är av intresse att förstå problemet och dess historiska utveckling och hur detta problem sätter sig i samhällsstrukturen och vilka aktörer kan påverka i detta sammanhang. Syftet med denna undersökning är att förstå problemet av jämställdhet på den svenska arbetsmarknaden och utforska vilka åtgärder som har vidtagits i detta sammanhang samt vilka som fattas. Därmed kommer denna undersökning att besvara följande frågeställningar:
- Hur jämställt är den svenska arbetsmarknaden och vilka utmaningar finns inom detta område?
- Vilka åtgärder har vidtagits för att främja jämställdheten på arbetsmarknaden?
- Teori
Huvudsakligen bygger denna undersökning på två teorier, socialkonstruktionism och feminism. Socialkonstruktionism är en samhällsvetenskaplig teori som är behjälplig för att analyser, förstå och reflektera över människor och i samhälle eftersom denna teori bygger på att verkligheten är subjektiv för varje individ i samhälle som skapar sin verklighet i förhållande till sin omvärld och utifrån sin plats i samhällsstrukturen som observatör (Cederstrand & Rengerstam, 2020). En viktig aspekt i denna teori handlar om den kritiska hållning mot det som är förgivettaget i verkligheten eller med enklare ord att vara kritisk mot den uppfattade verkligheten. Särskild är denna teori behjälplig att förstå rådande uppfattningar om kvinnor på arbetsmarknaden med tanken på att det inte finns en objektiv verklighet utan det är snarare subjektivt. Dessutom fastställer denna teori att kunskap är historiskt och kulturellt vilket innebär att hur vi förstår olika företeelser och olika definitioner av begrepp beror till en stor del på den värld som vi lever i (Cederstrand & Rengerstam, 2020). Vidare menar socialkonstruktionister att vi får kunskap genom sociala interaktioner varför det är oerhört viktigt att analysera dessa interaktioner vilket utgör en grund för våra handlingar och agerande beroende på beskaffande av dessa kunskap. Denna teori bidrar till att förstå den sociala konstruktion av mänsklig kategorisering (Cederstrand & Rengerstam, 2020).
Det feministiska perspektivet i denna undersökning handlar om att möjlighet att förstå skillnader mellan mäns och kvinnors ojämlika villkor på den svenska arbetsmarknaden. Detta perspektiv syftar till att belysa kvinnors situation och det förtryck som kvinnorna utsätts för som konsekvens av rådande samhällsstruktur, maktstruktur och sociala relationer i samhället (Cederstrand & Rengerstam, 2020).
- Metod
Denna undersökning syftar inte till att upptäcka något nytt och inte heller att ta tillvara på den personliga upplevelsen av kvinnor och män på arbetsmarknaden. Denna undersökningen syftar snarare för att förstå ett samhällsproblem som är allmängiltig och undersöka vilka åtgärder det har vidtagits för att bemöta detta problem. Därför är en studie av befintlig forskning och resultat som andra studier har kommit fram till en relevant metod för den undersökningen. Detta för att kunna dra objektiva slutsatser och undersöka problemet bortom den personliga upplevelsen av enskilda individer utan undersöka problemet utifrån samhällsstrukturen med hänsyn till aktörernas roll i detta sammanhang. Därför kommer källorna i denna studie att komma huvudsakligen från DIVA portal och Google Scholar som är sökmotorer för vetenskapliga verk.
I denna undersökning kommer alla källor att granskas utifrån källkritiskt förhållningssätt och använda källor uppfyller vissa kriterier innan de kan användas.
Första källan är ett forskningsprojekt genomförd av Erica Lindahl som är forskare inom detta område och skriver på ett objektivt sätt om sina resultat inom området jämställdhet. Forskning är publicerad på IFAU:s hemsida och syftar till att informera läsare om de resultat som forskningen har kommit fram till. Den andra källan är en magisteruppsats skriven av Cederstrand & Rengerstam (2020). Denna källa är skriven av två kunniga personer inom detta område och är skriven på ett sakligt och objektivt sätt samt hänvisar till källor på ett korrekt sätt vid behov. Studien är en magisteruppsats och syftar till att presentera det som författarna har kommit fram till i denna studie. Andra källor som används i denna studie baseras på dessa kriterier och behöver klara av dessa källkritiska kritier innan de kan användas.
- Resultat
5.1 Jämställdhet och utmaningar på den svenska arbetsmarknaden
Studier inom detta område visar att den svenska arbetsmarknaden är könsuppdelat genom att vissa yrken domineras i en stor utsträckning av män medan andra yrken domineras av kvinnor vilket konstateras i en rapport framtagen av SCB och bekräftad av Arbetsmiljöverket (SCB, 2020; Arbetsmiljöverket, 2020). Ur ett historiskt perspektiv menar Lagerkvist och Bwanika (2020) att den svenska arbetsmarknaden har förändrats markant sedan 1960-talet och den svenska arbetsmarknaden har blivit mer jämställd med alla politiska insatser som har genomförts baserad på olika politiska ideologier (Lagerkvist & Bwanika, 2020).
Huvudsakligen behöver den svenska arbetsmarknaden enligt SCB (2020) och Lagerkvist och Bwanika (2020) jobba på jämställdhetsfrågan ur flera perspektiv och i flera områden, sjukskrivningar, möjligheter och lönegapet trots förbättring (Lagerkvist & Bwanika, 2020; SCB, 2020). Förklaringsmodeller kan bidra till att förstå dessa skillnader och företeelser. Ur ett perspektiv som handlar om aktör-struktu kan dessa skillnader förklaras med att aktörer som är inblandade i denna fråga inte har intresse eller inte har kunnat vidta tillräckliga åtgärder som garanterar jämställdhet. En mer relevant förklaring till denna företeelse handlar om att detta fenomen sätter sig i samhällsstrukturen och har sitt ursprung i den historiska utvecklingen av samhället generellt och denna fråga specifikt. Det vill säga samhället är uppbyggt och har utvecklats utifrån de rådande stereotypiska uppfattningar som finns i samhälle. Enligt socialkonstruktionism bildas kunskap om vad män och kvinnor r kapabla av och därmed deras ställning på arbetsmarknaden utifrån den bildade och subjektivt uppfattade verkligheten. Detta ställer att ojämställd arbetsmarknad eller jämställdhetsfrågan på arbetsmarknaden är ett strukturellt problem som har sitt ursprung i den uppfattade verkligheten och i den kunskap som bildas utifrån omvärlden som vi lever i (Cederstrand & Rengerstam, 2020).
5.2 Åtgärder på arbetsmarknaden
De politiska insatser för arbetsmarknaden har alltid varit riktade i denna fråga mot att förbättra jämställdheten. Jämställdhet har varit ett fokusområde för svensk politik sedan 1970-talet Flera politiska åtgärder har vidtagits för att förbättra situationen på arbetsmarknaden avseende jämställdhet (Lagerkvist & Bwanika, 2020). Successivt har svenska politiken vidtagit åtgärder avseende flera områden från insatser som var riktade på välfärdssystemet som jämn fördelning av föräldradagar med syfte att förbättra jämställdheten hemma och på arbetsmarknaden till åtgärder som har varit särskilt riktade mot arbetsmarknaden som införande av diskrimineringsregler på arbetsmarknaden för att främja och förstärka kvinnors ställning på arbetsmarknaden. Än idag pågår försök för att främja denna situation genom politiska åtgärder som försök att införa könskvotering i bolagsstyrelser som är ett omdiskuterat ämne med positiva och negativa sidor, enligt Klemedsson & Klemedsson (2017).
Ur samma förklaringsmodell ovan som handlar om aktör-struktur så försöker politiken som är en aktör i detta sammanhang påverka så att samhällsproblemet som finns i samhällsstrukturen förändras på ett positivt sätt eller så frågan om jämställdheten påverkas i samhällsstrukturen. Det vill säga och enligt socialkonstruktionism försöker politiska krafter som en aktör i detta sammanhang skapa en ny verklighet för att förändra samhällsstrukturen.
- Diskussion
Den svenska arbetsmarknaden har gjort stora framsteg avseende förbättring av jämställdhets på arbetsmarknaden och situationen inom detta område har förbättrats på ett märkvärdigt sätt. Samtidigt finns det en hel del kvar att göra för att kunna påstå att den svenska arbetsmarknaden är helt jämställd. Med enklare ord den svenska arbetsmarknaden är inte jämställd trots många åtgärder och pågående försök för att förbättra situationen på arbetsmarknaden avseende jämställdhet. Det finns utvecklingsområden på den svenska arbetsmarknaden som utgör utmaningar mot att arbetsmarknaden kan bli helt jämställd. Sedan är frågan om helt jämställdhet på arbetsmarknaden också en subjektiv fråga eftersom jämställdhet är, enligt socialkonstruktionism, är en skapad verklighet av individer vilket gör att det inte kan vara helt objektivt och kunskaper förvärvade kring denna fråga påverkas av vår omvärld och de kunskaper som vi besitter och som beror på den struktur som vi befinner oss i och som politiken som en aktör i denna fråga försöker påverka och förändra.
- Källförteckning
Lindahl, Erica. 2017. Forskning om kvinnor och män på arbetsmarknaden. IFAU. https://www.ifau.se/Press/Forskningssammanfattningar/kvinnor-och-man-pa-arbetsmarknaden/
Statistiska Centralbyrån, SCB. 2020. På tal om kvinnor och män. SCB. https://www.scb.se/contentassets/98bad96ec1bd44aea171b2fb4f7b3f64/le0201_2019b20_br_x10br2001.pdf
Arbetsmiljöverket. 2020. Jämställdhet i Arbetsmiljön. https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/jamstalldhet-i-arbetsmiljon/
Cederstrand , Anna och Rengerstam, Angelica. 2020. En kvantitativ studie om jämställdhet i mötesrum. Högskolan i Gävle – Akademin för hälsa och arbetsliv. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1441603/FULLTEXT01.pdf
Lagerkvist, Eleonora & Bwanika, Samantha. 2020. Sverige: Ett jämställt paradis? En kvantitativ studie om könsskillnader i det svenska arbetslivet. Uppsala Universitet. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1437712/FULLTEXT01.pdf
Klemedsson, Victoria & Klemedsson, Alexandra. 2007. Könskvotering i bolagsstyrelser. Lunds Universitet. https://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=1339970&fileOId=2434676