Språk är ett gemensamt kommunikativt medel som människor använder för att kunna kommunicera med varandra och förstå varandras budskap. Det finns en intressant aspekt i språket som handlar om den språkliga variationen som mer eller mindre är ett fenomen som finns i alla språk i världen. Vissa varianter av språket tas emot väl medan andra är ofta förknippade med negativa aspekter och inte precis är hela tiden uppskattade att använda i alla sammanhang. Det svenska språket är inget undantag och när man tänker på förortssvenska så är den variant som förmodligen mest är förknippad med negativa fenomen och aspekter i samhället. Den språkliga varianten, alltså förortssvenska, får inte ta sin plats trots att det är en variant av det svenska språket som har högst status i samhället i Sverige. Till exempel, det är i undantagsfall man använder förortssvenska i tv och radio. Därför bör den varianten, förortssvenska, få erkännas som en likvärdig variant av det svenska språket som alla andra sociolekter, dialekter eller varianter av det svenska språket.
För det första handlar frågan om rena fördomar hos folk om förortssvenska. Det vill säga folk förknippar den varianten av språket med negativa företeelser i samhället såsom gäng, droger och andra negativa fenomen utan verkliga band till dessa negativa fenomen. Talarna av förortssvenska är helt normala personer som inte behöver hålla på med kriminalitet och de utgör en inte obetydlig del av det svenska samhället. Det förutsätter att public-service eller tv och radio också behöver inkludera den gruppen och inte bortse från den. Annars innebär det i praktiken att man tar det hela det kulturella arvet av en grupp som finns starkt representerat i det svenska samhället.
För det andra behöver användning av förortssvenska inte nödvändigtvis betyda att man inte kan svenska vilket är en fråga som Ulla-Britt Kotsinas förklarar i artikeln “Språket lever i förorten” publicerad i Lärarnas tidning av Maria Lannvik (2004). Kotsinas menar att dessa personer kan språket och kan till och med växla mellan olika varianter av språket. De har inlärningsförmåga och språksinnet att de kan lära sig många språk parallellt. Det är bara ett sätt som man vill tala med utifrån att man identifierar sig med den grupp som talar den varianten (Lannvik, 2004). Därför innebär ökad användning av förortssvenska i tv och radio bara mera inkluderande medier i samhället vilket är viktigt för demokratin.
Det finns en del som kan hävda att förortssvenska inte är den typ av språk som får förekomma i tv eller i radio på grund av att det inte är tillräckligt fin variant av språket för att få plats i dessa medier och språk som ska användas i medier som når till allmänheten ska vara begripligt av alla då alla inte förstår förortssvenska. Det synsättet på förortssvenska är direkt felaktigt eftersom andra dialekter förekommer också i tv och radio och till och med främmande språk såsom danska och norska som inte alla förstår. Antalet talare av förortssvenska får inte underskattas och det finns många talare av den varianten och till och med artister som använder förortssvenska vilket är något Claes Füstenberg (2005) skriver om i sin artikel “Zlatan har gett Rosengårdssvenskan status”.
Slutligen är förortssvenska en variant av det svenska språket oavsett vad vi tycker om det. Dels har det blivit en del av den svenska kulturen genom att flera artister använder denna variant i sina låtar eller i sitt sätt att tala och dels har det inte med kriminalitet och knark att göra även om vi har fördomar om det. Det vill säga talarna av förortssvenska använder denna variant eftersom de identifierar sig med denna grupp som talar förortssvenska. Dessutom kan talarna av förortssvenska tillräckligt bra svenska för att kunna växla mellan standardsvenska och denna variant. Därför bör vi sluta med våra fördomar och värna om förortssvenska som en del av det svenska språket och en del av den svenska kulturen varför vi behöver mer förortssvenska i tv och radio.
Källor
Lannvik Duregård, M. 2004. Språket lever i förorten. Lararen.se https://www.lararen.se/nyheter/annat/spraket-lever-i-fororten.
Fürstenberg, C. 2005. Zlatan har gett Rosengårdssvenskan status. Sydsvenskan. https://www.sydsvenskan.se/2005-01-02/–zlatan-har-gett-rosengards-svenskan-status