Språk anses vara ett kommunikativt verktyg som människan använder för att förstå omvärlden och kommunicera med andra. Det vill säga människor använder språk huvudsakligen för att fylla kommunikativa syften, leverera budskap och förstå andras budskap samt för att uttrycka känslor och tankar. Bortom den kommunikativa delen har språk andra viktiga aspekter som fyller andra sociala funktioner. Framför allt handlar det om gemenskapet i samhället och tillhörighet till den grupp som talar språket. Det är på samma sätt för det svenska språket att det fyller andra funktioner bortom det språkliga och som har med gemenskapet i samhället att göra. Därför bör man ändra lagen i Sverige och införa ett språktest för alla som ansöker om svenskt medborgarskap.
För det första handlar språk inte bara om kommunikation utan det handlar även om en del av gruppidentiteten i samhället. Det vill säga det har att göra med den stora gruppen som utgör det svenska samhället med alla inneliggande olikheter i det. Det svenska språket är på det sättet en del av vår identitet i Sverige och utgör en viktig del av känslan av tillhörighet av detta gemenskap i det svenska samhället. Om man vill bli en del av det gemenskap i samhälle så behöver man ha denna känsla av tillhörighet och dela gruppens identitet i vissa aspekter. Svenska språket är på det viset en viktig del i denna känsla och denna tillhörighet.
För det andra förväntas alla svenska medborgare kunna vara delaktiga i samhälle och bidra med det de kan i och med den svenska modellen bygger på den idén. Språk har i detta sammanhang en nyckelroll i att möjliggöra detta för alla nyblivna svenska medborgare. Det vill säga det blir omöjligt annars att kunna bidra i ett samhälle där man inte kan förstå varandra. Därför är det viktigt att alla som ansöker om svenskt medborgarskap klarar av en viss nivå på svenska genom att bli godkända i ett språktest för att kunna bli svenska medborgare.
Vissa hävdar att även om språk utgör en del av gruppidentiteten så är det inte nödvändigt för att känna tillhörighet till gemenskapet i samhället och språktest som visar språkkunnighet inte är ett kvitto på denna känsla. Detta stämmer till en viss del men inte i alla sammanhang. Det vill säga det blir svårt att vara en del av gruppen om man inte kan kommunicera med gruppen på deras villkor. Dessutom om man inte kan behärska svenska så kan man inte heller bära gruppens värderingar och dela deras idéer.
Slutligen är språk nyckeln till att komma in i vilken grupp som helst och inte minst i den grupp som utgör det svenska samhället. Det handlar inte bara om att kunna kommunicera med gruppen utan även att bära en del av gruppidentiteten där språk har en avgörande roll i känslan av tillhörighet till gemenskapet.