Redogör för EU:s organisation
EU:s organisation är en stor och komplex organisation som består av flera organ. Ministerrådet inom EU är ett politiskt organ och inom ministerrådet sitter ministrar från medlemsländer inom EU. I ministerrådet diskuteras frågor som gäller hela EU och ministerrådet arbetar tillsammans med Europaparlamentet för att förhandla och fatta beslut om EU-lagar som kommer på förslag av EU kommissionen. Ministerrådet har 27 ministrar från alla EU-länder och de är också ministrar i regeringen i sina länder. Frågan som ska tas upp i Ministerrådet avgör vilka ministrar sitter där. Till exempel, om frågan om utbildning inom EU är aktuell och kommer att behandlas i Ministerrådet så är det lämpligt att utbildningsministrar eller motsvarigheten sitter i ministerrådet när den frågan diskuteras.
Europaparlamentet är också ett organ inom EU och precis som dess namn indikerar så är Europaparlamentets främsta uppgift att företräda det europeiska folkets intressen. Det sitter folkvalda representanter från alla EU-länder i Europaparlamentet. Utöver den gemensamma uppgifter som Europaparlamentet har med Ministerrådet om beslutfattande av olika EU-lagar så har Europaparlamentet en rad andra uppgifter. Bland annat ansvarar Europaparlamentet för att godkänna EU-budget, kontrollera Ministerrådet och EU-kommissionen och godkänna EU-kommissionens ordförande. Det sitter 705 folkvalda representanter i Europaparlamentet och de väljs av folket i Europa.
Ett annat viktigt organ inom EU är EU-kommissionen som arbetar övergripande och har en rad uppgifter. EU-kommissionen arbetar huvudsakligen med att utforma EU:s politik, föreslår nya EU-lagar och lägger fram budgetpropositionen för att godkännas av Europaparlamentet. EU-kommissionen har utöver rollen inom EU också en viktig internationell roll i och med kommissionen är en viktig internationell aktör i världen. I EU-kommissionen sitter kommissionärer från EU-länder som arbetar för EU och inte för sina länder.
Diskutera likheter och skillnader i hur beslut fattas i EU och i Sverige
Politiska beslut fattas i Sverige efter att det kommer ett förslag i form av en proposition från regeringen eller en motion från en ledamot i Riksdagen. Efter att förslaget har kommit in till Riksdagen bordläggs förslaget och skickas till respektive utskott inom Riksdagen som ansvarar för den fråga som förslaget behandlar. Det ansvariga utskottet arbetar med frågan och förbereder ett förslag till beslut som skickas till riksdagen. Förslaget från utskottet tillsammans med underlaget skickas till Riksdagen där det debatteras och röstas om.
Beslut som fattas på EU-nivå har en mer komplicerad väg från förslag till beslut. Det hela börjar med ett förslag som kommer från EU-kommissionen till Europaparlamentet. Ministerrådet och Europaparlamentet arbetar med förslaget och respektive EU-land också arbetar med frågan hemma så att förslaget prövas ur ett rättsligt perspektiv i fall beslutet behöver fattas av respektive EU-land eller inte. Ministerrådet och Europaparlamentet bearbetar lagtexten och kommer överens om det innan det röstas om i Europaparlamentet.
Politiskt beslutfattande i Sverige och inom EU har vissa likheter och det handlar framför allt om att politiska beslut i båda fallen börjar med ett förslag från ett politiskt håll och att detta förslag röstas om eí den behöriga folkförsamlingen. Skillnader handlar huvudsakligen om samarbetet som finns mellan Ministerrådet och Europaparlamentet inom EU och som inte finns i Sverige.
Diskutera de demokratiska konsekvenserna och möjliga lösningar på de demokratiska utmaningarna som EU står inför.
EU är en organisation som i en stor utsträckning är demokratisk oavsett hur man ser på det. Organisationen bygger på demokratiska värderingar men faktumet är att det inte finns en perfekt demokrati. En kritisk aspekt av demokratin inom EU är beslutfattande och det europeiska folket som egentligen borde ha makten men ändå står långt från beslutsprocessen och beslutfattande inom EU. Detta beror på Europaparlamentets roll och funktion inom EU som inte liknar exempelvis Riksdagen i Sverige som kan kontrollera regeringen och ser till att demokratin följs och som också kan direkt påverkas av folk i Sverige genom val vilket påverkar alla andra politiska församlingar i Sverige. Inom EU är Europaparlamentet det enda politiska organ som det europeiska folket kan påverka och samtidigt har Europaparlamentet ganska begränsat utrymme och begränsad inflytande över EU:s andra organ. Det finns demokrati underskott inom EU och för att illustrera skillnaden och demokratins underskott inom EU kan man tänka på hur folket kan påverka. Till exempel, valet avgör vilka som får sitta i regeringen i Sverige men valet till EU påverkar inte EU-kommissionens ordförande och folket kan inte avsätta eller påverka den posten.
En möjlig lösning för att bemöta och hantera demokratins underskott inom EU är att stärka ställning som Europaparlamentet har inom EU:s organisation i och med folket kan påverka det organ och inte andra organ.
Källor
Sveriges Riksdag. UÅ. Beslut om lagar. Riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/sa-funkar-riksdagen/riksdagens-uppgifter/beslutar-om-lagar/#61721e560f69501e8287470ff4c8565c
Höglund, Lena. 2020. Europeiska unionen – Uppbyggnaden. Landguiden. https://www.ui.se/landguiden/internationella-organisationer/europeiska-unionen/uppbyggnaden/